En hemsk söndag med mycket mänsklig värme

På sydöstra Kreta ligger Pervolakia-ravinen som också heter Kapsa-ravinen. Det är lite snurrigt med måtten. Den uppges vara både 3,5 km och 4,5 km. Jag har mätt på Google Maps och fick det till 4 km. Stigning: 300 m. Det är väldigt skiftande recensioner på Google Maps om svårighetsgraden vilket är en varning i sig. Det finns sidor på nätet som uppger att det tar 2 tim att gå upp, 1,5 tim att gå ner. Jag vet inte hur de personerna är konstruerade, men de måste ha småsprungit igenom.

En riktig dumbom – igen!

Det sägs att man lär av sina misstag. Visst, det stämmer väl. Nästan alltid. Vissa misstag fastnar inte och omvandlas inte till kunskap. Vi har fått plötslig värme, dvs varmare än normalt för årstiden. Jag vet ju så väl att det tar sin tid för kroppen att ställa om. Det plötsliga blir liksom en chock. Så fysisk ansträngning bör vänta eller i alla fall utföras i små doser. Så vad gör jag? Varenda gång! Fast jag vet så väl att inte. Jag ger mig givetvis ut och vandrar! Dumbom – det är jag, det. Igen och igen.

Upp och ner – en ganska vanlig vecka

Tillvaron bjuder på både glädje och sorg (i mitt fall ilska denna vecka). Livet liknar en berg- och dalbana och ibland är det kort mellan topp och dal.

Vecka 10 enligt svensk tideräkning

Händelserik vecka! Bland annat god middagskväll hos tavernavän, trevlig lunchdag, vandringar, ordning på laptopen till slut, Tsiknopempti igår och Panda iväg på översyn imorgon. Och se’n finns det veckor då man har en känsla av att inget händer. Det är märkligt med tid!

Jobbigt men attans vackert!

I måndags vandrade jag. Det såg ut som en bra dag i väderprognosen. Molnigt och svag vind. Som jag skrivit tidigare får man ta vara på de vinterdagar som inte är fyllda med stark vind och/eller regn. Jag gav mig iväg västerut till ett område som är bergigt. Det är en favoritvandring som inte ingår i de vandringar jag erbjuder kunder eftersom den är väldigt jobbig. Samt att jag vill ha några vandringar för mig själv!

Semestertips (som inte bara gäller på Kreta)

I helgen drog ovädret Oliver förbi med stormbyar och massor av regn. Igår vandrade vi i nästan vindstilla, sol och moln lekte tafatt på himlen, stillheten var skön att bada i. Idag blåser det kraftigt och regnar då och då. Så snabbt skiftar vädret här nere och jag som älskar väder uppskattar det väldigt mycket. Ingen dag är den andra lik som det tyvärr är ungefär maj-september. Det verkar som om vintern anlänt och det känns bra. Det har varit ett konstigt år med varm vinter, kall vår, het sommar och varm höst!
Men nu till något annat.

Väldigt fin vandringsdag – följ med!

Idag firar katolska och ortodoxa kyrkorna Jungfru Marias tempelgång (mer om Maria i blogginlägget I dess tider) då hon sattes i templet vid 5 års ålder av sina föräldrar Anna och Joakim. Där stannade hon tills hon trolovades med Josef. I den ortodoxa kyrkan är det en av årets 12 stora högtider.

Flygande skönheter och finurligt på marken

Igår var jag ute på en lite längre vandring för nu är kroppen med mig, återställd efter den kraftiga infektionen. Morgonen var kylig, jag ångrade nästan kortärmad t-shirt och shorts, men en stund senare hade jag givetvis fått upp värmen. Runt tolvsnåret gassade solen och då blev det nästan lite väl varmt. Så har vi det nu och det är så skönt!

Nygammalt men alltid aktuellt

I helgen dök det upp i en väns facebook-flöde ett minne från vandringar med mig ifjol. Posten återpublicerades med en bild från ett av mina blogginlägg, ett blogginlägg som jag faktiskt glömt bort. Jag letade upp det och fann att det är tidlöst, alltid aktuellt. Och en annan bloggare tipsade mig en gång om att när inspirationen tryter är det ok att återanvända gamla inlägg. Så här kommer det igen med andra foton!

Vandring på olika sätt men alla lika bra

Efter mitt Skåne-besök och hemkomst mitt i ortodoxa påsken har jag haft ovanligt svårt att komma in i vardagen igen. Bloggrytmen är helt fel, men det kan bara bli bättre! Jag har artiklar som ligger och väntar på en ”Nyhetsbulletin”, men de får vänta ett tag till. I morgon har jag ett jubileum, då är det nio år sedan jag flyttade hit. Det känns som om jag redan firat några dagar med härliga vandringar. Tre lika fina fast olika. Tänkte dela några tankar kring det där med olika. Fast lika.