Nyhetsbulletin

Härligt gensvar på förra blogginlägget! Plussa gärna på i kommentarsfältet på det inlägget om du har tips och önskemål.

Dags för lite nyheter! Förra veckan var turbulent så jag har inte så bra grepp om lokala nyheter.

I början av veckan råkade ön Symi ut för en ”regnstorm” som ställde till med stora skador och ön förklarades för katastrofområde med högsta beredskap. Dagen efter drabbades en del av regionen Attika på fastlandet av en ”regnstorm”.

Inom den röda ellipsen finns det drabbade området.

Det är häftiga regnväder som är typiska för den här delen av Medelhavet och som kommer regelbundet. Det har med luftmassor, temperaturer och vattenånga att göra och hur de samverkar. De är olika kraftiga och det är flera faktorer som samverkar för att de ska göra stor skada. Förra gången det var katastrof var 1961 då över 40 människor dog. Det drabbade området har förklarats för katastrofområde och 1 dags (3 dagar enligt en del källor) landssorg utlystes i slutet av förra veckan. Att det blev så katastrofalt beror bl a på att man byggt i torra flodbäddar, skogsbränder som lämnar fritt för vattenmassor och att vattenhinder eller skydd mot forsande vatten inte har prioriterats och byggts. De som nu är hemlösa har i vissa fall fått tillfälligt husrum på bl a kryssningsfartyg. Här i Ierapetra startades i lördags en 3-dagars insamling där vi i en skola kan lämna hygienartiklar, matvaror mm enligt en speciell lista.
Det kommer ständigt rapporter. Det senaste jag läste var att dödstalet är uppe i 20 personer och att polis nu patrullerar i området eftersom det finns rapporter om plundring. Vill du hålla dig uppdaterad kan jag rekommendera ekathimerini.com

Bild från artikel i ekathimerini idag.

I sociala media har det varit lite upprört och irriterat över att översvämningskatastrofen inte nämnts så mycket i svensk media. Jag tror att det kan bero på några saker som att det inte är turistsäsong och det hände inte inne i Aten. Nyheter slåss ju med varandra om utrymme och EU-toppmötet i Göteborg har väl tagit stor plats i svensk media, antar jag. Jag hoppas dock att anledningen att det inte fått en framskjuten plats är händelserna i Zimbabwe. Låt oss hoppas, hålla tummarna, att det utvecklas positivt!

Det gick ut en varning om att en orkan var på väg från Italien mot det grekiska fastlandet under helgen som gick. Den löstes upp innan den nådde kusten så det finns inga rapporter om skador eller liknande. Jag misstänker att det blev lite blåsigare och några regnskurar som ”rest” av orkanen.

Ett antal asylsökande samlades i onsdags i Thessaloniki för att marschera upp till gränsen mot FYROM. Tusentals flyktingar sitter fast i Grekland pga att EU-länder stängt sina gränser. Det borde media uppmärksamma!

Jag har inte kläm på hur det gick med deltidsutvärderingen i tredje stödlånet i slutet av oktober. Jag har inte sett några larmrapporter eller liknande så det gick väl hyfsat. Däremot har det kommit två rapporter om hur stödlånen fungerat för Grekland: en är positiv (EU-kommissionen) och en är negativ (Europeiska revisionsrätten i Luxemburg) så det blev man inte mycket klokare av. ”Sanningen” är väl att det beror på hur man ser det och det slutliga resultatet lär dröja några år.

Nu vill regeringen att det ska filmas i Grekland! En del filmer har spelats in här, men det borde vara ännu fler så nu ska filmsällskap få rabatt. Det som antagligen bidragit till att få bägaren att rinna över är att Mamma Mia 2 spelas in i Kroatien fast den utspelar sig på en grekisk ö. Landet missar så klart gratis PR för turistnäringen och man tror att det ska kunna skapa jobb om filmsällskap kommer hit. Det sistnämnda är jag tveksam till för jag tror att Hollywood osv tar med sig sin egen personal. Och det förstnämnda är jag också tveksam till när det gäller den egentliga nyttan. Visst börjar vi bli lite trötta på den där vitblå, romantiska bilden av Grekland (som dessutom mestadels bara finns på öarna i Kykladerna)!? Jag är däremot övertygad om att detta kan betyda mycket lokalt för hotell, tavernor osv. 

I och med regnstormarna i förra veckan hamnade en viktig minnesdag i Grekland i skymundan. Den 14 november 1973 inleddes demonstrationer på Atens Tekniska universitet. Det eskalerade till en öppen revolt så den 17 november sprängde militärtanks portarna till universitetet och slog ner revolten. Händelsen ses som början på juntans fall som kom 1974. Eftersom den 17 november i år inföll på en lördag flyttades skolornas firande av dagen till idag. Historia är viktigt.
För den som vill veta mer om juntatiden då oliktänkande fängslades och torterades och andra mörka händelser kan börja med att ta en titt på Wikipedia. Det är ett stycke intressant nutidshistoria som påverkade mer än Grekland, t ex var det vid juntans fall som Turkiet steg iland på Cypern.
Kuriosa: anarkister samlas gärna vid universitetet 14-17 november. I år arresterades en fransk anarkist som ägnade sig åt att slå sönder och skruva ner övervakningskameror.

Viktiga datum för en jultokig: den 1 december öppnar Iraklio för julen! På kvällen den 2 december tänds stadens julgranar. Just vid dessa datum är jag i Skåne och tankar jul, men lita på att jag ska upp till Iraklio senare i december och tanka där också! Och givetvis dagligen njuta av julen på torget här i Ierapetra!

Ha en bra vecka!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Annonser

En önskan om hjälp…nej, ett rop på hjälp!

”Liten tuva stjälper stort lass” heter det. I mitt fall var det gammal, sliten sko som på morgonrunda sprack bak i hälen på insidan. Det kändes lite konstigt och när jag kom hem upptäckte jag det största skoskav jag nå’nsin sett! Inte djupt, men brett. Skor är inte att tänka på trots Compeed, tur att vädret tillåter sandaler. Det värsta är att jag nu påtvingats ett vandringsuppehåll. Funderat över vad jag kan sysselsätta mig med. Läsa, sova, kontorsarbete, äta. Så dök fönsterputsning upp, men då bytte jag spår och tänkte på nå’n annat. Kommer jag att vara frustrerad om några dagar? Är det tur att jag lever ensam??

I min livsmedelsbutik (ja, jag äger den inte, alltså…) kom stor tomte och lite andra prydnader upp för lite mer än en vecka sedan. Sol, blå himmel, sandaler, kortärmat, shorts, grekisk musik i högtalarna = julstämning? Inte ett smack. Men jag misströstar icke! I månadsskiftet blir det några dagar i Skåne och julbord är bokat. Några julmarknader ska också hinnas med. Vi har många mysiga julmarknader i Skåne. Du har säkert också julaktiviteter av olika slag nära dig. Stöd och njut det lokala!

Så är vi framme vid ropet på hjälp!

Du som följt bloggen ett tag vet att jag skrivit en bok som nu är iväg på genomläsning innan den ska gå till förlag och försöka bli publicerad (spännande och skrämmande…). Dags för nästa projekt! En av mina grekiska vänner tyckte att jag skulle skriva en guidebok på svenska om östra Kreta. Tanken var väl att locka hit fler skandinaver. Av flera anledningar tänker jag inte skriva någon guidebok. Jag tänker skriva och samla en hop berättelser (noveller eller kåserier eller artiklar låter så pretentiöst; lite över min förmåga) hämtade från mitt liv på Kreta. Så den skulle väl kunna heta Mitt Kretaliv eller nå’t i den stilen.

Nu behöver jag din hjälp med urval och inspiration! Vad skulle du vilja läsa i en så’n samling? Vad tycker du absolut ska vara med? Jag tänker mig en blandning av fakta, allvar och humor – vad tycker du om det? Ska jag plocka in några av mina foton? Finns det kanske något blogginlägg som du tyckt om och gärna skulle vilja läsa mer om?
Alla synpunkter mottages tacksamt! Du kan skriva nere i kommentar eller skicka e-post till ia.lofquist@live.com.

I nästa vecka kommer ett inlägg ”nyhetsbulletin” med bl a översvämningarna i en del av Aten.
Ha en skön och fridfull helg!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Skakningar, vinterhalvår, fotosöndag och trollsländor

I fredags kväll skakade soffa, laptop och taklampa. Jag la ut en bild på facebook och av kommentarerna förstod jag att det var kanske dumt gjort av mig. Det verkade som om de flesta blev väldigt oroade och trodde att vi haft full jordbävning. Det hade vi inte, men det är obehagligt och skrämmande när det skakar. Och det är ett bra tag se’n vi kände några skakningar så då blir det lite extra läskigt.

Så här är det: det här med jordbävningar hänger ju samman med att kontinentalplattorna rör sig antingen från varandra eller mot varandra. Nu har man förresten kommit fram till att det är inte bara rörelser i sidled som har betydelse utan även rörelser i höjdled. I Medelhavet finns flera ”sprickor” och det rör sig ständigt. Gå in och titta på karta bara på Grekland ska du se att det är en väldig aktivitet. De flesta märks inte mer än på mätinstrument eftersom de är långt ute till havs och/eller djupt ner. Och oftast varar skakningar som vi känner bara i några sekunder (men de känns ofta väldigt långa…).
https://www.emsc-csem.org/Earthquake/Map/zoom.php?key=104&typ=euro#2
http://bbnet.gein.noa.gr/HL/seismicity/real-time-seismicity-automatic-alerts/last-24-hours-automatic
(båda hemsidorna har kartor över de senaste dygnet, veckan osv samt sökbara kartor)

Så bli inte förfärad eller rädd om jag nämner att det skakat. Det är troligen mest jag som är uppskakad. Kom gärna med glada tillrop och uppmuntran!

Nu märks det tydligt att Ierapetra förbereder sig för vinterhalvåret. Som jag nämnt tidigare har en del tavernor nu storstädning och gör underhåll.
Det finns lika många båtar i vattnet i hamnen som på land.
Längs gatorna har vi träd av olika slag som t ex fikus, mullbär. De beskärs hårt med jämna mellanrum, dock inte varje år. Nu har beskärningarna börjat på de gator som är aktuella i år.
Grekerna har plockat fram vintergarderoben vilket betyder att jag känner mig som en alien i kjol/shorts och t-shirt (kvällstid något varmare klädd). Det är helt enkelt så att vi har olika temperaturintervall med olika min och max. Grekernas ligger naturligtvis längre upp på skalan och min längre ner.
Sta’n är ganska tyst eftersom många är ute och skördar oliver.

Via en fotoblogg som jag följer fick jag information om Fotosöndag som verkade kul så jag hoppade på nu i söndags. De lägger ut ett tema varje tisdag, man får ladda upp ett foto på söndagen och ta del av hur andra tolkat temat.
I söndags var temat ”kommunikation” och här kan du se hur olika vi har tolkat det! Eller titta i gruppen Fotosöndag på flickr.

Visst är det roligt att lära sig olika saker!? Min stora idol Christer Olsson säger att uttrycket ”man lär så länge man lever” inte stämmer utan det ska vara ”man lever så länge man lär”. Jag håller med.
Tyvärr har jag väldigt svårt för att lära mig namn på blommor osv i naturen. Som vandrare borde jag kanske vara bättre på det, men jag har alltid sett naturen som en plats där jag kan koppla av, njuta, reflektera. Det hindrar inte att jag kan bli alldeles förstummad och fascinerad av information kring växter och djur. Naturen är spännande och så himla intelligent ordnad!
Trollsländor står högt hos mig just nu eftersom jag sett två stycken slåss. Vad säger du om det här om trollsländor: de har den högsta träffsäkerheten av alla djur när det gäller att fånga ett byte (90-95 % medan t ex lejon har 50 %), de jagar inte sitt byte utan (och håll i dig nu!) räknar ut bytets färdväg och genskjuter! Ingen vet hur de lyckas räkna ut det. De kan se i 360 grader och de kan röra sina fyra vingar oberoende av varandra.
Hur man får reda på så’nt här? Jo, man tittar på QI (Quite Interesting) på BBC, ett av mina favoritprogram. De lyckas med att vara intressanta och roliga samtidigt. Intresseklubben på svt byggde på konceptet, men de lyckades inte fånga de svenska tittarna. Jag anser att det berodde på att den intressanta biten tonades ner till nästan ingenting och den roliga delen var inte rolig utan mest flamsig. Synd!

Ja, det här blev kanske en lite konstig mix från mig idag, men så blir det ibland. Nu ska jag slå av datorn för åska och regn kommer och går.
Ha en bra dag!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Där herdarna är kungar

Igår var det vandringsdags! Det var lite av en ”arbetsvandring”, dvs tidtagning och test för att ingå i vandringsvecka 2. Det är en speciell känsla att verkligen komma upp i bergen och vandra där uppe en stund. Inte det vanliga upp – över – ner.  Men vi börjar från början!

Och början kunde ha blivit katastrofal! Stiger man upp strax innan kl 5 vill man inte att bussen ska passera hållplatsen. Det gjorde han nästan. Det krävdes viftning och vinkning från mig för att han skulle se mig och stanna. Så kan det gå när det ska styras buss och pratas i mobil samtidigt.

När vi åkte upp i bergen hade jag fin utsikt över dammen Bramianos utanför stan och jag kunde tydligt se kapellet som annars är under vattenytan. Vi måste få regn snart, hoppas väderprognosen för nästa vecka slår in (regn måndag-onsdag).

I cirka 2 veckor nu har det dykt upp rökpelare och ibland luktat bränt i lägenheten. Det är ett första tecken på att olivskördandet är på gång att börja. Det är olivlundarna som ”städas” som förberedelse för skördandet så det eldas kvistar mm. Ett annat tecken är att det dyker upp fler bilar på bergsvägarna och människor rör sig ute i landskapet. Igår såg jag de första som skördade! Lite konstigt att de redan är igång så högt upp, det brukar vara nere vid kusten det börjar för att sedan krypa uppåt. Men jag är inte så insatt i de olika olivsorternas mognad och användning.
(klicka på foton för större storlek)

Ju högre upp desto mindre civilisation. Till slut ingen alls utan bara enstaka skjul, getter och får. Här känns det tydligt att det är herdarnas rike. Möter man en hund är inte herden långt borta. Står en bil parkerad lite udda eller kommer körande med stor vattentank på flaket så är det en herde. Det ger en känsla av att vara besökare. Jag är övertygad om att de bara tycker att det är trevligt, om än lite ovanligt och konstigt, att någon gästar deras värld. Så länge grindar stängs ordentligt och djuren inte blir skrämda, givetvis.
Alla dessa små killingar som skuttar omkring gör det svårt att låta bli att ha ett stort, fånigt leende i ansiktet! En hel fårhjord funderade på att adoptera mig. Istället för att springa iväg följde de efter mig ända till grinden och tittade både surt och anklagande. De väntade antagligen på frukost och trodde att jag hade den med mig.

En annan sak som blir övertydlig uppe i bergen är vinden. I tystnaden framträder alla dess växlingar, styrkor, rörelser, temperaturer, ljud. Jag vet inte hur många gånger jag ryckte till och vände mig om för att flytta mig för bilen som hördes bakom mig, men som inte fanns. Vind är inte bara vind. Det är en hel orkester med eget liv.
Vind är mäktigt och det är väl en av anledningarna till att jag fascineras av seglande fåglar. De använder denna naturkraft så självklart och enkelt. Korparna som seglar, busdyker, upp igen på en vindvåg. Stora rovfåglar som smidigt glider runt, runt. Det är en sådan lätthet, för människan en symbol för frihet.

Go’ fika med kaffe och Pågens gifflar. Vackert väder och utsikt över Libyska havets brud – Ierapetra. Och den speciella känslan föll över mig. Jag är på rätt plats. Det är min plats på jorden. Här vill jag leva. Och här får jag leva en stund bland urgamla berg och det stora havet. Detta är mitt hem.

Fler vattenhoar utställda än vanligt. Antagligen har även getter och får svårt att hitta vatten i torkan, kanske en del små källor är uttorkade. Mötte en otroligt stor vägskrapa som jämnade till bergsväg. Tror inte jag sett en så’n på många, många år. Men den var verkligen effektiv!

Provade en extrasväng på en liten, liten väg, men det tillförde ingenting så det ursprungliga alternativet på den sträckan ligger kvar.

Avslutade med fika på kafenion i by och buss därifrån. Ännu en härlig dag i ett av de vackraste landskap jag vet.
På kvällen middag på taverna där jag plockade ihop vad jag var sugen på: pizzabröd med vitlök, gräddstuvade champinjoner och räkor saganaki* samt vin och raki, givetvis. Sedan sov jag som ett barn…

Nästa vecka behöver jag din hjälp så håll ögonen öppna efter blogginlägg och vila upp dig i helgen! Ha det gott!

*kärl/liten stekpanna som rätten tillagas i heter saganaki och förutom räkor eller annan huvudingrediens (kan vara bara ost) så är det ost, kryddad tomatsås med paprika mm.

Foton uppladdade på min flickr-sida!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Mobilkontakt upprättad samt lite annat

Minns du mitt inlägg om telefon, internet och mobil? Annars finns det här! I söndags var det alltså dags för omställning från abonnemang till kontantkort på mobilen. Precis som försäljaren i butiken Germanos sa till mig, för ungefär en månads sedan, så slutade mobilen att fungera i söndags. Igår travade jag ner till samme försäljare och nu har jag kontantkort. Ska låta det rulla på några månader för att sedan se vilket som är bäst i förhållande till användning. Jag trodde faktiskt inte att det skulle fungera så smidigt, men jag hoppades!

Bokmanus skickades till en läsare i fredags så jag har haft en skön och avkopplad allhelgonahelg. Denna veckan finns en lång lista med saker att göra. Idag har jag beställt tre almanackor med mina foton vilket betyder att tre julklappar är klara. Och nyhetsbrev har gått ut till mina prenumeranter. Men som sagt, listan är lång. Hoppas kunna sticka emellan med en vandring på torsdag.

Annars är det lugnt på stan. Några tavernor har stängt ett par veckor för storstädning, målning och annat underhåll. De brukar skiftas om så det märks inte så mycket eftersom cirka 90 % av våra tavernor har öppet året runt.

En del diskussioner pågår på sociala media om olika ämnen som t ex om man ska mata katter och hundar när man är på semester, om man kan åka till Kreta året runt. Det sista är lite intressant för de flesta undrar om man kan bada. Det är riktigt sorgligt att folk inte kan tänka sig att göra annat på denna stora, fina ö än att bada! Ön måste marknadsföra sig bredare, visa att det finns liv utanför de nu mer eller mindre stängda turistorterna. Och det klagas en del på att det inte finns direktflyg till Kreta. Jag förstår inte riktigt hur en mellanlandning i Aten kan vara så avgörande och jag förstår inte att folk inte förstår att antalet passagerare under vinterhalvåret är för få för direktflyg från alla möjliga och omöjliga flygplatser. Känns lite som ett ”i-landsproblem”.

På tal om problem så ska man väl akta sig för att ge sig in i stora filosofiska resonemang. Eller religiösa. En kyrkans man i Grekland, Metropoliten Ambrosios (metropolit är mellan ärkebiskop och patriark), har uttalat sig om flyktingarna. De ska minsann inte få komma till Grekland, de ”smittar” ner, deras kultur är annorlunda och deras religion inte acceptabel osv. Det är gamla, ofta upprepade, argument. Om man då tar och stannar upp en stund kan man upptäcka några underliga ting. Han uttalar sig helt emot vad hans närmaste chef, patriarken, har uttalat och även mot sin högste chef, dvs Gud, som enligt Bibeln säger att man ska älska sin nästa.
Lite löjets skimmer får det hela om man betänker att den ortodoxa kyrkans patriark har sitt säte i Istanbul som många greker fortfarande kallar Konstantinopel (vilket betyder Konstantins stad som var romersk kejsare, född i Serbien). Okej, Turkiet är officiellt ett sekulärt land, men majoriteten av befolkningen är muslimer. Borde inte den gode Ambrosios istället ägna sig åt att försöka få det att gå ihop? Jag menar, ortodoxt högkvarter bland en massa muslimer – hur lever han med det?
Det tycks mig som om alla religioner och livssätt eller filosofier eller vad de kallas har ett och samma mål: öka antalet medlemmar oavsett om det sker på andras bekostnad och hur irrationellt de själva än uppträder och resonerar.

I övrigt skjuts det i Aten, det tjafsas i parlamentet om budget och skuldlättnader, oppositionen anklagar regeringen för ett och annat, en del av den skatt som företag betalade in i förskott för 2017 kommer att återbetalas, i Iraklio diskuteras kompostering (!) av visst avfall. Det finns planer på att Kreta ska bli en station på vägen för energi i undervattensledning från Libyen till Europa. Vi får väl se om planerna blir verklighet, innan dess kanske Kreta försvunnit för det har kommit rapporter om att öns stranderosion är förfärlig, mycket större än man trott och det går snabbt.

Det får vara hur det vill med elände och paradispapper och eventuell höjd pensionsålder i Sverige – el-filten fungerar, jag är nyklippt och på gott humör! Låga moln svävar som slöjor vid bergen så topparna sticker upp som om de flöt omkring – det är vackert. Och gott att leva!

Ha en bra kväll!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information   http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

En alldeles ljuvlig dag!

Idag har jag vandrat! Det var ett tag sedan sist pga ostadigt väder och bokskrivande. Nu hade jag så mycket spring i benen att det gick inte att stoppa! Bestämde mig för att ta det lite som det kom idag och göra några utvikningar för att utforska några saker som jag var nyfiken på.
Och vädret var perfekt. Visserligen långa vandringsbyxor hela dagen, men jag kunde ha vandrat halva dagen i shorts. Kortärmad t-shirt så klart efter nio-snåret.

Så idag har jag vandrat i olivlunder, upp på bergstopp, i ravin, vid kusten och genom byar. Jag vandrade på små grusvägar, stigar, ute i terrängen och på flodbädd. Jag vet inte om man kan pricka in så mycket mer!

På väg upp till bergstopp blev jag omkörd av ett antal bilar på en väg där jag aldrig sett någon bil! En bil var till och med vänlig nog att stanna och undra om jag ville ha skjuts. Några var helgklädda och jag lyckades lista ut att de skulle till ett kapell i en dal på andra sidan. Kapellets helgon har inte namnsdag så vad de skulle där har jag ingen aning om. Kanske någon privat ceremoni.

Blev lite förvånad över att hitta blommor! Det verkar som om det inte är fullt så torrt uppe i bergen som nere vid kusterna. Antagligen har regnmolnen släppt lite regn däruppe eller så har de dimma och dagg nu när temperaturskillnaden mellan dag och natt är stor.
Emellanåt kom det rikliga och härliga doser med salviadoft i luften. Det blev nästan lättare att andas varje gång. Kretensarna håller salvia högt, det är nästan en universalväxt som hjälper mot allt och lite till.
(klicka på foton för större format)

Höstkrokus kommer i flera färger!

Många små charmiga killingar. De var så ”nya” att de antagligen inte hunnit knyta an riktigt till sina väna mödrar. En killing pep något alldeles väldigt när den kommit bort från flocken och en annan var nästan hysterisk när den inte hittade ut ur en liten inhägnad (modern hade redan gett sig iväg – jag såg henne). Jag lyckades få killingen att hitta utgången, sedan stod den stilla och tittade på mig ungefär som om ”jaha, och var är nu min mamma?”. Men då sa jag högt och tydligt att något får du sköta själv, jag kan inte ordna allt. Så gick jag.

Tänkte utforska en liten ravin, men det blev ganska snart stopp. Det syns inte på fotot, men på andra sidan om de två stora stenarna stupade det rakt ner. Säkert väldigt fint som vattenfall, men för högt att hoppa och inget att hålla i så asa sig ner var inte aktuellt. Nu är jag ju en säkerhetsmedveten och förståndig vandrare så jag vände och gick tillbaka. Jag är egentligen inte så intresserad av raviner, tycker bättre om varierat landskap och vyer, men omväxling förnöjer.

Brinnande buskar har man hört talas om, men skällande buskar? Det visade sig vara två väldigt unga hundar (kullsyskon) som gömde sig. Inte speciellt effektivt när man sitter och skäller. I alla fall så följde de efter mig och när jag fikade var jag så dum att jag bjöd på kanelgifflar och vatten. Efter det var jag givetvis adopterad. När vi kom in i by fick vi en grekisk familj mellan oss och hundarna drog sig tillbaka. Nu var de i alla fall i byn så om de smög iväg och gömde sig (tips: utan att skälla…) kan de kanske våga sig fram när det mörknar och leta mat.

Syskonkärlek.

Sju timmar senare var jag tillbaka vid den busshållplats där jag hoppade av på morgonen. Och väldigt nöjd med trött kropp och tom skalle. Ikväll blir det attans god middag och imorgon sovmorgon.

Ha en skön och fridfull allhelgonahelg!

PS. Fler foton på min flickr-sida!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information   http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Tisdag 31 okt

I lördags firades ochi-dagen och jag hade mina egna funderingar som vanligt. Jag har bloggat tidigare om omöjligheten att svenska skolbarn skulle marschera och vara likadant klädda och andra fenomen. I år fastnade jag vid de som kommer först i paraden: frivilligorganisationer och samhällsfunktioner. Det är Röda Korset, samariter som följs av brandkåren, hamnpolisen, polisen. Framför allt fastnade jag vid de som far ut och hjälper till vid olyckor eller när någon fastnat någonstans. Skulle det få obetänksamma vandrare, klättrare med flera att tänka en gång till om de kunde se de som ideellt ställer upp? Det känns tryggt och gott att de finns om utifall att…

Jag har i eftermiddag suttit på café och läst igenom mitt bokutkast för sista gången. Snart får jag passa mig så jag inte redigerar bort alltihop. ”Det bidde ingenting” vore sorgligt. Vi har ett rejält molntäcke och riktigt kallt. När jag passerade en turistshop som fortfarande har öppet kändes solklänningarna som viftade i vinden väldigt malplacerade. Något regn får vi säkert inte och nu har vi nästan gett upp hoppet.

På tal om shop så tog jag ett djupt andetag i förmiddags, la ner pengar och lapp och gav mig ut på en av mina mest hatade aktiviteter: shoppa. Det blev som vanligt så att det mesta var kvar på lappen när jag kom hem så det var bara att sätta den på kylskåpsdörren igen.
Skor – jag måste ha ett par skor, men vill inte ha högklackat, en massa blingbling eller sneakers. Svårt, för att inte säga hopplöst. I en butik hittade jag något acceptabelt och då fanns det givetvis inte i min storlek, men kanske han skulle veta på måndag om han eventuellt får in fler. Tack och ajö.
Bläckpatroner till skrivaren – tyvärr, men vi får in imorgon eller på torsdag! Vi ringer dig!
Tvålpump – plötsligen ser jag inga någonstans och ingen har hört talas om så’na. Får napp till slut i en butik, en förfärlig färg så det får bli en nödövergång tills jag hittar nå’t bättre.
Knäckebröd – jodå, det fanns i nya super market. Och de hade en annan liten förpackning som heter ”Scandinavian Bran Crispbread”. Jag har aldrig sett det så nu har jag fått en identitetskris – är jag skandinav eller inte? Ser nu att det uppe i ena hörnet står ”Slimming” och det lovar gott för min blyga midja.
Jag fick i alla fall bytt batteri i min klocka som jag inte använt på 3,5 år och tid hos frissan i nästa vecka. Och tänk, när jag kom hem upptäckte jag att någon smugit in i min hand en kasse med ett par långbyxor. Hur gick det till? De stod inte på lappen!

När jag i morse förde över foton från kameran och laddade upp på min flickr-sida kom jag på att jag kanske ska presentera ”söndagslunchgänget” i ord och bild. Vi är en  lös samling utlänningar som då och då inmundigar låååånga söndagsluncher tillsammans. På fotona nedan från förra söndagen finns Kreta, England, Sverige och Tyskland representerade. Fyra av oss bor här permanent medan de andra är flyttfåglar med olika häckningsperioder så ibland är vi ett stort gäng, ibland bara några stycken.
PS. John i blå skjorta längst till höger på högra fotot (oj, så krångligt det blev!) har målat en fantastiskt fin väggmålning på tavernan som du kan beundra på min flickr-sida!

Nu, 10 min i fem, börjar det bli lite skumt inomhus. Dags att tända läslampan!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Med vänster hand

Jag måste erkänna att det här inlägget skrivs lite med vänster hand och något okoncentrerat. Eftersom väderprognosen lovade åska och regn denna veckan har jag inte gett mig ut på vandring utan fokuserat på bokskrivandet. Och det har gått riktigt bra och varit roligt. Nu är jag i slutet och filar, blir väl klar i början på nästa vecka. Se’n är det dags att ta reda på nästa steg.
Imorgon blir det inget bokskrivande för då ska vi fira ochi-dagen. En del påstår att det är Greklands andra nationaldag vilket är fel för Grekland har bara en nationaldag och det är i mars. Ochi-dagen (ochi betyder nej) firas till minne av en mycket modig handling av premiärministern 1940. En italiensk ambassadör framförde ett ultimatum från Mussolini: kapitulera och ni blir inte angripna. Svaret från Metaxas var alltså nej och på morgonen gick italienska trupper in i Grekland som då drogs in i andra världskriget. Och resten är, som det heter, historia.

I övrigt har veckan bjudit på ångest, funderingar och förvåning.

I början av veckan upptäckte jag att de två butiker som sålt knäckebröd nu har annat på hyllorna. Kris och katastrof! Vad ska jag nu ta mig till? Vitt bröd är bara inte att tänka på med en midja som verkar bli blygare och blygare. Sluta äta verkar inte vara en bra idé. Få skickat från Sverige överspänt och de går ändå bara sönder. Igår var jag ute en kort promenad, tog en vända in om nya super marketen och vad faller mina ögon på omedelbart? Just det, knäckebröd! Så nu har jag en ny hovleverantör och jag kan leva igen.

Nerverna är dock i högspänning. Några hus ifrån mitt har någon skaffat hund, en stor, som tillbringar sitt liv på balkong på tredje våningen. Givetvis är hunden både rastlös och frustrerad vilket resulterar i att den skäller på allt som rör sig. Snart balanserar jag bort till honom via räcken på balkong och takterass för att strypa honom långsamt.

I veckan kom jag till skott med att kryptera min hemsida. Eller rättare sagt jag kom till skott med att köpa certifikatet. Installationen visade sig bestå av flera steg med nedladdningar, konfigurering, flytta filer. Jag kände förtvivlan knacka på dörren och gav hellre upp. Certifikatet ligger i tre år så en dag när jag är i riktigt bra form eller stöter ihop med en hjälpande människa kan det aktiveras.

En som nog inte heller har haft en så rolig vecka är Tsipras. Han var ju i USA och träffade bl a deras pajas. Bland annat resulterade besöket i ett avtal mellan Grekland och USA om uppdatering av jaktflyg. Inte hel uppdatering utan en deluppdatering. Jag går fortfarande och funderar över om det var ett klokt eller dumt drag av regeringen. Förlorar man väljare på att de tycker att så’nt finns det minsann pengar till medan pensioner sjunker och skatter höjs. Eller vinner man väljare på att visa kraft och handling utåt, dvs främst gentemot Turkiet. Det är ju ett känt faktum att ett samhälle i kris och splittring kan enas genom att uppmärksamheten riktas mot en yttre fiende. Knepigt det där. Jag får nog fundera lite till.

Igår sjönk nästan hela Chania i störtregn och storm. Idag har vi här nere fått stilla regn under förmiddagen, men vi behöver mycket mer. Glädjande dock att höra det underbara ljudet!

Ett litet öga har jag haft på Sverige och upptäckt att jag är hopplöst ”ute”. Får väl göra som andra s k minoriteter och skapa en särgrupp. På sociala medier har #metoo exploderat. Hur jag än vänder och vrider på mitt liv och hur långt bak jag än går så hittar jag ingenting. Kanske ska starta en egen kampanj med #menot.
Och jag såg en mystisk ”artikel” flimra förbi om att någon stolle önskar att alternativa högern ska bli lika populär i Sverige som i USA. Jag tar mig för pannan!

När jag behöver vila en stund från skrivandet umgås jag med herrar. Två stycken närmare bestämt: herr Ehrenmark och herr Olsson. Dessa underbara och kluriga kåsörer som både roar och oroar, Ehrenmark har dessutom skrivet en hel del kåserier om England där han bodde i många år och de får en ny vinkling nu i och med Brexit.

Och innan jag slutar ska jag givetvis avslöja svaret på den lilla tankenöten (!) jag gav i förra inlägget: det finns inga nötter på pinjeträd så var kommer pinjenötter ifrån? Som jag har gått och spanat efter de där nötterna, t o m tvivlat på att pinjeträd verkligen var pinjeträd. Svaret är att fröna som sitter inuti kottarna har ett ganska hårt, skyddande skal och det är troligen därför de kallas pinjenötter när pinjefrön är det korrekta.

Jag har nya foton att ladda upp, men det får bli en annan dag. Nu ska jag bygga upp och pussla ihop det oväntade slutet…

Ha en skön och fridfull helg!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

En riktig höjdare!

Det blev en lång, härlig dag i onsdags så igår var det sovmorgon och sedan städning. Jag skulle ju vänta med större städning tills det regnat, men jag gav alltså upp den idén igår och städade ut en massa damm. Ny damm har antagligen virvlat in sedan dess, men det är en annan sak. Tröstlöst arbete!

I onsdags var det vandringsdags! Upp innan tuppen kvart i fem för att ta bussen kvart i sex till bergsby. När jag kom upp till bergsbyn nästan en timme senare fick jag sätta mig en stund och vänta. Det var nämligen alldeles mörkt!

När himlen började ljusna vid 7-tiden kunde jag sätta igång. Dagens plan: först min egen sträcka, sedan slå följe med E4, lämna den för en ny sväng. Tanken var att denna vandring kanske kan ingå i vandringsvecka 2.

En stund stod jag alldeles stilla och bara njöt. Det är så mycket vackert i landskapet och naturen och en av de vackraste är när morgonsolen färgar bergen röda. Medan jag njöt skiftade det röda i gult för att sedan bli vanligt dagsljus. Upplevelsen är som att få en dyrbar gåva.

När jag kommit en bit upp hörde jag ett ljudligt brummande, nästan som ett entonigt motorljud. Det var inte en bil, flygplan eller något annat fordon. Jag såg ingenting runt omkring mig. Rundade en sväng och där var en stor biodling. Tydligen är bin morgonpigga och då i full gång! Ljudet följde med under förmiddagen när jag passerade andra biodlingar, men blev svagare och svagare för att upphöra när vi närmade oss middagstid. Siestadags, kanske.

Plötsligen slets tystnaden sönder av ett gevärsskott. Ibland får jag frågan om jag inte är rädd för att vandra ensam, men det är jag inte. Jakt är dock ett orosmoment både här och i Sverige. Jag vandrade rakt in i rådjursjakt en gång vid Romeleåsen, det kändes inte så bra. Jägare vet vad de gör, men kan givetvis också göra misstag. Här behöver det inte vara jakt utan kan vara någon som skjuter ett skadat eller sjukt djur. Det kom inga fler skott så efter en stund kunde jag släppa det.

Frukost vid litet kapell. Ut på grusvägen igen, hörde en bil komma och då jag flyttade ut i vägkanten trampade jag lite snett på en sten. Ingen skada skedd, men jag vinglade väl till för pick-up:en stannade, fönstret vevades ner och två allvarliga gentlemän sa ”Ok?”. Jo, det var ok så de körde vidare.

Så var jag uppe och det planade ut lite. Nu kom nästa fantastiska gåva: otroligt vackra vyer. Och jag vandrade på en platå med skiftande natur. Det var biodlingar, pinjeskog, vinodlingar, lövträd, vildpäron, några få olivlundar. De ”tråkiga, enformiga” bergen har många gömda skatter!
Jag har skrivit om att jag kan sakna höstfärgerna i Sverige, men vi har en del höstpalett även här:

En stor getflock och jag korsade varandras spår och jag började fundera på om det heter fårhjord och getflock eller tvärtom. Och hur blir det när det är blandat? En flockhjord, eller? Sådana stora, avgörande frågor sysslar en avkopplad hjärna med!
Jag såg djurägaren och en liten kille stå en bit längre ner och funderade en stund över skolplikten. Det händer ganska ofta att barn är med uppe i bergen. Kanske de får ledigt från skolan för att hjälpa till hemma som man fick förr i tiden i Sverige. Jag hoppas i alla fall att de går i skolan.
Så började jag fundera över hur de två funderar. De stod nämligen parkerade på en punkt där man har en sagolik utsikt över bergen som ligger i olika blågrå lager. Ser de hur vackert det är? Tänker de bara att ”jaha, där är bergen”? Hur hemmablind kan man bli? Hur hemmablind är jag i Skåne? Hm. Tål att tänkas på.

Vid nästa flockhjord blev jag först hotad av get som verkligen var på bettet. Hon skyddade sin lilla killing och jag kan inte tolka deras bäande, men budskapet gick fram, tro mig! På andra sidan av flockhjorden ute på en äng stod herden. Han hojtade ”Hello!” och vinkade så jag vinkade tillbaka. Och kände mig otroligt avundsjuk. Tänk, att få gå här uppe hela da’n! Vilken arbetsmiljö! Och inte är den likadan varje dag.

Och det fick mina tankar att vandra till allt prat om att medvetandegöra, mindfulness, närvaro och olika tekniker. Egentligen är det ju så enkelt. Bara att ta ett djupt andetag, titta sig omkring och se på allt som finns. Låta sig fyllas av glädje och tacksamhet. Jag är i alla fall rik där jag står omsluten av allt vackert och magnifikt. Vacker natur och magnifikt landskap med de gamla bergen. Allt har funnits här i tusentals år och allt kommer att finnas kvar långt efter det att jag försvunnit. Vi får så mycket, t o m gratis, och ute i naturen det blir så tydligt att det är överväldigande. ”Fattig är inte den som har lite utan den som aldrig kan få nog.”
Eller som min vandrarkompis i Sverige skrev på facebook efter vandringar i Jämtland och Västerbotten i förra veckan: ”It is truly beyond me how people can be so full of shit when the world is full of such beauty”.

Sju timmars vandring och jag landade i busskur med fika. Kan vandringen erbjudas till andra? På väg upp är det ganska brant och det är jobbigt. Det är ungefär 1,5 timme, sedan är det bara underbart. Jag har haft pauser, stannat för att njuta och fotograferat. De sista 45 minuterna kan jag plocka bort. Trist och tillförde ingenting. Mycket fin vandring som seglat upp på min favoritlista!

När jag kom tillbaka till sta’n gick jag en stadstur med två svenskor. Jag kanske ska börja med ”stadsvandringar” i utbudet! Tror inte det, det är bara roligt att visa runt i vår fina lilla stad. Och efter turen åt vi middag tillsammans, trevligt sällskap.

Nästa vecka påstår prognosen att vi ska få regn och åska. Vi får väl se! Det ger mig ett utmärkt tillfälle att gå in i min lilla bokskrivarbubbla några dagar så jag vet inte hur det blir med bloggandet. Tills dess kan du få något att fundera på över helgen efter det att du tittat på nya foton på min flickr-sida: det finns inga nötter på pinjeträd så var kommer pinjenötter ifrån?

Ha en skön och fridfull helg!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Nyhetsbulletin

Det var ett tag sedan jag bloggade om nyheter från min del av världen så här kommer några stänk!

Fick en kommentar en dag om att jag skriver så mycket om att det inte regnar. Visst gör jag det, men efter så lång tid och med så mycket torka så är regnbehov och dito längtan det som överskuggar allt annat. I helgen hade vi halv storm och höll på att blåsa bort. Blåst torkar ut jorden, men i nuläget finns inte någon vätska i jorden att torka ut. Inget regn i prognosen så vi lever på hoppet!

Premiärminister Tsipras är på besök i USA hos Trump. Misotakis, ledaren för ND (Nea Demokratia – konservativt parti som leder opinionsundersökningar) har uppmanat Tsipras att ta alla tillfälligheter i akt och gripa alla möjligheter under besöket att få till stånd överenskommelser o likn. Jag undrar om Mitsotakis bara är korkad eller om han är en stor humorist. Det är Trump det handlar om. Han säger ja idag och nej imorgon och i övermorgon tar han tillbaka alltihop eftersom han egentligen inte uttalat sig. Personligen förstår jag inte varför Tsipras över huvud taget besöker Trump, men han kanske möter nå’n vettig människa därborta.
Jo, en vettig människa får han träffa! Den grekiske finansministern, Tsakalotos, och Tsipras ska träffa Lagarde, IMF, i Washington. Tsakalotos verkar lite trött på livet. Han tycker att det är svårt att jobba med/mot IMF eftersom de ”har en fot inne och en ute”. De är inte med i tredje stödlånet, men har ju en speciell ställning i världen när det gäller ekonomi och stort inflytande. I dagarna har det kommit nya siffror från IMF gällande Grekland och det kan nog bli hetsiga diskussioner mellan parterna. Den 23 oktober är det dags för delutvärdering igen och då träffas Greklands regering, euro-gruppen och IMF.

På tal om siffror visar en undersökning av trafikolyckor (2011-2015) i Grekland att landet har högst antal singelolyckor med dödlig utgång i hela EU. År 2016 dog totalt 804 människor i trafikolyckor.
Mer siffror: en rapport visar att de offentliganställda har mer i lön än de privatanställda. Jag är alltid tveksam till sådana här jämförelser för löner i den privata sektorn är inte offentliga, i alla fall inte i Sverige. Så vi hoppar jämförelsen och tittar på vad en offentliganställd tjänar i genomsnitt: 1 075 euro/mån, tjänstemän något mer. Intressant är att andelen fast anställd personal ökat! Hoppas att det är personal som behövs och som tidigare var visstidsanställda. Med tanke på kris och stödlån bör ju inte sektorn växa och det sägs att många fått avsked.

En advokat har mördats i Aten vilket dominerar nyhetsrapporteringen. Tre ungdomar har (på fastlandet) brutalt misshandlat två gästarbetare från Pakistan.
Här på Kreta handlar många artiklar om efterspelet till historien med den affärsman som för 6 månader sedan kidnappades och fritogs för några veckor sedan. Än så länge är 8 personer arresterade.
Så har vi ett ökat cyklande och därigenom ökar cykelstölder. Vapen beslagtogs hos en ung man här i sta’n. En 80-årig turist fick hämtas ut ur en ravin som han tänkt vandra. Bönderna ska få sänkt skatt och bekämpningsmedel och konstgödsel börjar bli ett problem.
Fastlandet har drabbats av några bränder de senaste dagarna, men mig veterligen har vi ingen brand på gång på Kreta. Det ska vi vara tacksamma för med tanke på vind och torka.
Den som tror att oljeborrning söder om Kreta är en ”död” fråga tror fel. Italienska ENI ger sig nu också in i området. Eftersom det finns flera intressenter anses Grekland ha en stark ställning när det blir aktuellt att skriva koncessionsavtal. Det lär dock inte hända så mycket på 1-2 år.
Europas största reseaktör, TUI, lovar att stanna i Grekland 40 år till. Jag vet inte om man ska vara glad över det med tanke på att de ska satsa på hotell och kryssningshamnar. TUI verkar gilla stora anläggningar, gärna all inclusive, och det ser inte jag som något direkt positivt, i alla fall inte lokalt. Och de stora pengarna, dvs vinsterna, går givetvis till TUI och inte till Grekland. Men. Det finns alltid ett men. Det är glädjande med satsningar, det kan skicka signaler till andra investerare. För det behöver Grekland så det vore bra om kapitalkontrollen helt kunde försvinna.

Så var det det där crime passionnel (eller ”mord i maffiastil” som en tidning kallade det) som jag utlovade i förra blogginlägget. Jo då, här är verkligheten bättre än dikten! Men kan man lita på allt man läser och hör?
Det här är versionen jag hört: hjärtspecialist är på väg från stad där han bor till by där han har en av sina mottagningar. På vägen blir han mördad. Mördaren är bror till hjärtspecialistens maka som gett brodern uppdraget pga att hjärtspecialisten har en älskarinna. Brodern står på vägen på förutbestämd plats, han är utklädd till jägare och skjuter totalt 6 skott.
Den här versionen finns i tidningar på nätet: hjärtspecialist är på väg från stad där han bor till by där han har en av sina mottagningar. På vägen blir han mördad. Mördaren är älskare till hjärtspecialistens maka. Han är på plats på mordplatsen och skjuter 3 skott (en annan artikel uppger 4 skott). Några jägare som är ute på jakt ser hela händelseförloppet från en högre punkt. Hur han är klädd framgår inte, men på foto från gripandet ser man att han har kamouflagemönstrade kläder på sig – alltså mer ”krigsklädd” än jägarklädd. Och brodern har nämnts i förbigående, men hans roll är oklar. Makan och älskaren har haft ett förhållande tidigare, dvs innan hon gifte sig med hjärtspecialisten, så nu spekuleras det kring vem som egentligen är far till barnet.

Hela historien är både otrolig och dramatisk samtidigt som den är lite pikant. Det riktigt tragiska är den fyraåring som för tillfället bor hos sin mormor. Hennes mors inblandning är inte helt klarlagd, men kanske hon åker i fängelse. Hennes pappa är död. Eller mördare – det beror ju på vem som är pappa. Enligt en tidning tyckte inte hjärtspecialistens familj och släkt om makan så där kan barnet kanske inte förvänta sig någon hjälp eller stöd. Vilken tuff start i livet!

Gå ut och njut av höstfärgerna i Sverige!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!