Hög och kvav vandring

Jag var alltså ute på vandring igår. Eftersom barnen har självstudier inför slutprov så går inte skolbussen utan det fick bli ”bycirkelbussen” som avgår kl 05:45. Busschauffören hade nog försovit sig, men strax efter kl 6 kom vi iväg. Som en exceptionell sightseeing-tur! Berg och byar i mer än 1 timmes tid medan solen gick upp och dis låg i dalarna. Tyst och stilla på vägarna och i byarna.

När jag var på väg ut ur Meseleri fick jag kopplingsfel i hjärnan. Det var något som inte stämde med det jag hörde. Det tog ett tag att få ihop delarna: en kvinna och en get i samtal. Hon uppmanade geten att komma plus lite annat som jag inte förstod och geten bräkte. Inte en enda gång i munnen på varandra så det lät som ett, visserligen märkligt men dock, samtal.

Solen gick i moln vilket var skönt för då slapp jag den i ansiktet, men det kändes klibbigt. Det skulle visa sig att det höll i sig.

Kom upp till klostret Vriomeni som ligger så vackert. Nyckeln hängde inte på sin plats, men där är fint ändå. Varför byggs kloster och kyrkor ofta på så vackra platser? Är munkar och nunnor esteter, naturälskare eller vad?

Jag tycker faktiskt att lokalbefolkningen kunde ta lite hänsyn till en vandrare och inte ha en generator igång i närheten. Det förtar upplevelsen av tystnad och frid. Ja, ja, jag förstår att de måste försörja sig, men de kunde väl slå ifrån den några minuter. Och samla ihop alla getter och får som går och pinglar och bräker och skräpar. Det är ingen ordning!

Såg flera skyltar om E4 (vandringsled som går längs med Kreta från öster till väster) och de verkade nya. Roligt att någon tagit tag i det, skyltningen har inte varit så bra. Jag hade ingen aning om att jag på denna egna vandringen har en ganska lång sträcka som följer E4!

Upp på högsta punkten så klart för att njuta av den fantastiska utsikten där Kreta är som smalast. Där finns också ett kapell som fick ett besök. Här uppe var det bara vinden som hördes, inget annat. Låg dis över havet inne vid Pachia Ammos till vänster och moln över Ierapetra till höger. Där skulle jag kunna sitta länge, länge och bara njuta och tänka nå’n liten tanke då och då.

På vägen ner började det kvava, fuktiga vädret komma ifatt mig och det blev slitigt. Värst blev det för fötterna i de övervarma vandringsskorna. Tröst att det är så mäktigt och vackert landskap.

Kom ner till byn Stavros, där går inga bussar så taxi eller autostop eller….Jag beslutade att vandra ända till Ierapetra. Dum idé i det vädret för omgiven av berg så det stod stilla och trött och varm blev det bara tungt. Kom hem vid halv två-tiden, stapplade fram till kylen och langade ut en flaska vatten. Resten av eftermiddagen ägnades åt projekt ”återhämtning”, men oj så skönt dag för både kropp och själ!

Foto från dagens vandring utlagda här.

Det konstiga vädret fortsatte och nu, torsdag em, kom äntligen en regnskur och blåst. Nu kanske vi kan få andas lite igen. Och igår fick jag vykort och 2 brev så adressen fungerar! Och idag tog jag mobilfoto (smart, va’?) på hur jag kopplat ihop router och telefon, gick till butiken och vi kunde konstatera att felet var det ack så vanliga men snabbt åtgärdade ”SBS”.

PS. Känner du inte till ”SBS”? Det betyder Skit Bakom Spakarna, dvs en omskrivning av ”användarfel”.

 

 

Advertisements

2 thoughts on “Hög och kvav vandring

  1. Vad härligt det låter! Jag älskar Grekland och har varit där väldigt mycket, framförallt på ön Amorgos där jag varit 8 år i rad. Älskar den ön. 🙂
    Glad att jag hittade din blogg och får ta del av det du skriver.

    Önskar dig en suverän kväll!

    You Rock!!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s