Andra berg, samma hav och storm

Igår var jag lite osäker på utflyktsmål så det blev en härlig kombination av kända och nya vägar. Körde österut denna gången, upp i bergen och via bergsbyar nordost upp mot Sitia. Lite speciellt att köra eftersom vi de senaste dagarna fått kraftigare och kraftigare vind. Den tog tag i bilen emellanåt, men för det mesta läade bergen. Thripti- och Sitiabergen bildar ett så omväxlande landskap. Det är kala berg och gröna berg, platåer knökfulla med olivträd och dramatiska raviner och klippformationer. Enformigt passar definitivt inte in.

I Stavromenos fanns en liten taverna, perfekt vid lunchtid. Hon kunde inte engelska, fick kalla på sommarlovsledige sonen som låt inne på golvet och glodde på tv. Såg ut som om han mådde bra av att röra på både kropp och hjärnceller en stund och var riktigt duktig på engelska. Jag bestämde mig för att prova korv, en rätt som kanske inte direkt förknippas med Kreta men det är lika spännande varje gång för det är lokala korvar. Ofta otroligt goda, ibland bara ok.

När jag fick notan var jag bara tvungen att kommentera den. 6 euro? En tomat- och gurksallad som serverades med färskoströra (kan inte komma på vad den heter), en stor korv med potatis, vatten och bröd. Och som avslutning en liten karaff rakí (jag drack bara ett snapsglas, skulle ju köra bil). Men de hävdade att det stämde, tog fram menyn och pekade på att salladen kostade 2,50 och korven kostade 3,50. Det andra ingick. Kändes som om jag stal från dom, tur att man kan lämna dricks.

Blev lite väl modig ett tag och kom ut på en liten bergsväg. Det tänker jag inte berätta om, det tänker jag bara glömma bort. Några minuter efter att jag var i säkerhet igen kom prästen i sin bil. Hade vi mötts….nej, jag kan inte ens tänka på det. Kanske var tack vare att han var ute och körde som det gick bra för mig, jag kanske ”åkte snålskjuts” på skydd från prästens ”chef”.
Ett tips: stig ur bilen och gå en bit om du känner dig osäker på hur en väg går, i vilket skick den är osv.

Så ännu en dag då jag inte kan må bättre av alla intryck och allt vackert.

I natt kom stormen, dvs då lär det ha gått upp i 10 Bf. Undrar hur det är med nattsömnen hos folk, jag som skåning känner mig som hemma. det blåser, det är ”som vanligt”!

Idag skulle det åkas till den andra favoritstranden: Aghia Fotia. Upptäckte när jag kom ut från sta’n till Koutsounari för att säga hej till Nadine att det verkligen var storm. Aghia Fotia är en skyddad badvik så kanske, kanske.

Oj, oj! Det blev en stund med god bok och god lunch. Stormen ven i viken, över havsytan låg att konstigt lågt dis som jag efter ett tag förstod var uppiskat vatten. Plötsligen slog det mig vilken idiot jag varit! Som skåning, och speciellt med uppväxt på Österlen, är jag van vid hård vind och stormar, jag vet ju att det är farligt och att saker flyger omkring, grenar knäcks osv. Och ändå ger jag mig ut och kör bil!? Hjärnsläpp! Såg till att komma tillbaka till Ierapetra, lämna hyrbilen och gå hem.

Foto kommer under helgen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s