Premiär!

Tidigt i morse bar det iväg längs med havet i Ierapetra. Årets första vandring! Havet var konstigare än någonsin, vågorna gick inte in mot eller ut från land utan liksom i 90 grader! Stora vågor som bröts långt ute. På land alldeles vindstilla. Havet är verkligen ingen säker källa för att avläsa väder.

Ut ur sta’n och in i olivlundar. Himlen färgades först röd, sedan gul. Mörka små moln blev röda undertill och såg ut som ufo:s. Vände mig om och där var bergen rosa med ett rosafärgat molnlock. Jag älskar morgnar ute i naturen!

Kom in i första byn och hörde höga, arga röster från kafenion. Hur orkar folk? Dessutom tidigt på morgonen?? Ut ur byn och upp till mitt frukostkapell. Tystnad. Getter hördes en bit bort och uppe på en bergssluttning. Antagligen precis ivägsläppta efter frukost. Och några fåglar började kvittra. Efter att ha tänt ljus bar det iväg igen.

Började känna att jag var lite ”överklädd”. Vi hade fantastiskt fint väder i onsdags, regn och moln igår och den kalla nyårshelgen finns kvar i minnet. Min hjärna hinner inte riktigt ställa om i de snabba väderrycken.

I nästa by gick en kvinna bakom mig, vi hälsade. Jag stannade och granskade en blomma på en buske jag inte sett förut. Råkade titta upp när kvinnan gick förbi mig, vi log mot varandra. Någon har sagt till mig att jag är otrolig på att se detaljer. Det kanske jag är, men jag tror att det är viktigt. Att ta det lite lugnt, titta noga och stanna och njuta emellanåt. Livet snabbspolas ganska ofta ändå.

I tredje byn blev det fikastopp. Tjejen som jobbar på kafenion kom ut och gav mig en stor kram och fick en tillbaka plus gott nytt år (på grekiska, alltså). Vi försökte prata, men min grekiska räcker inte och hennes engelska är ännu sämre. Vi lyckades i alla fall äntligen presentera oss för varandra, jag fick berättat att jag var ute på vandring, kommer från Sverige och bor i Ierapetra. Då undrade hon ”Why?”. Ja, varför flytta från Sverige till ett land i kris? Här räckte inte min grekiska, men hon lyckades få fram att vi kunde ju byta så hon flyttade till Sverige! Lite teckenspråk och några ord här och där, men nu har jag ett mål med mina lektioner i grekiska. Det är att hon och jag ska kunna föra ett enkelt samtal. Tidsaspekt: hemlig.

Så ut i olivlundarna igen och ett riktigt kuperat avsnitt. Tystnaden smeker själen, rovfåglar och bergsformationer stimulerar ögat och tankarna är i fullkomlig röra. Oj, vad det är gott att leva!

Funderar lite över det där med semester, det får bli ett eget blogginlägg imorgon.

Fjärde byn är en av mina favoriter, framför allt tycker jag om att smyga runt i den gamla delen med sina ruiner, prång och rester. För en del är det bara sten, för mig triggar dom fantasin. Mitt i ödsligheten kan jag höra en mor ropa på sina barn, se en man som sitter trött i ett kök med en kopp kaffe, någon skyndar förbi mig in i en gränd för att gå ner till affären, en kvinna står och tvättar i en balja, barnskratt rullar över taken och det ryker ur skorstenarna. Fullt med folk och aktivitet mitt i tomheten.
Förfallna hus bjuder också på roliga fotostunder med fina ljusinsläpp, vackra väggar, övergivna redskap osv. En av de gånger då jag önskar att jag var duktigare tekniskt på att fotografera.
Tittar in i några hus, jag älskar vissa detaljer som t ex de gamla taken. Den som renoverar bort dom borde få nå’t straff. (Vill du se ett riktigt fint så’nt gammalt tak så åk till Monastiraki, ät hos Jannis och be att få se gamla sovrummet. Det taket har t o m kvar det gamla vädringshålet – dåtidens ventilation!)

I byn finns mängder med katter, jag kallar den ibland för ”kattbyn”. Det lustiga med de här katterna är att de inte är magra och inte rädda. Tvärtom så ligger de tryggt och sover när man passerar eller sitter kvar och tittar i lugn och ro.

Har så många vandringar i huvudet, men det är svårt att komma ut. I nästa vecka börjar skolbussarna gå igen så då blir det lite lättare men fortfarande begränsat. Och när jag funderade på det fick jag en idé! Det finns folk som bor i andra människors hus när de inte är där som ”husvakt” eller som ser till hus och trädgård med jämna mellanrum. Jag skulle kunna bli ”bilvakt”! Ingen bil mår bra av att stå stilla för länge så jag kan ta en tur då och då. Ägarna behöver inte oroa sig för motorer och fläktar och igenrostat. Och så’nt. Och jag kommer ut på vandringar. Fast det finns alltid ett aber….min olycka i maj var väl inte den bästa marknadsföringen precis…får nog tänka ett varv till.

Framme vid Mirabellobukten, jag har korsat Kreta! Stamstället har stängt så det blir lunch på annan taverna vid strandpromenaden. Nöjd och tillfreds. Trött eftersom det inte blev någon sömn igår natt.
Kan jag få vandra 5 da’r i veckan? Det hade varit paradiset…
Tillbaka till Ierapetra med buss och verkligheten tränger sig på med handletur, disk….men nu ska jag sjunka ner i soffan med ett glas Retsina! Ha en skön fredag!

(foto från dagens vandring finns på min flickr-sida)

 

 

Annonser

4 thoughts on “Premiär!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s