Kris och skulder – var står vi idag?

Ja, det var det här med politik och kriser och Grekland. Jag har inte bloggat så mycket om stödlån och reformer sedan oktober ifjol, dvs efter valet. Var står vi idag?

Jag har läst in mig och försökt sätta samman ett sammandrag. Tänkte ha rubriker, men det är inte så lätt att bringa reda i oredan så här kommer lite av varje lite hursomhelst!

Det blev ju ett tredje stödlån i höstas, IMF tog del i samtalen men kunde pga stadgar och annat inte gå in som långivare. Redan på sommaren 2015 gjorde IMF klart att det behövs skuldlättnader, men euro-gruppen var inte intresserad.

Stödlånet betalas ut i omgångar och utvärderas kvartalsvis. I december var det dags för första utvärderingen och då konstaterades att Grekland inte gjort vad som ingick i överenskommelsen, bl a fanns inget beslut om pensionsreformer. Det inleddes samtal, Grekland skulle besluta i februari men det uteblev.

Och någonstans där i början av året tappade jag lite intresset. Kanske det till viss del hängde ihop med att 2015 var så intensivt (började redan i slutet av 2014 med valet av president). Nu ska vi ta upp tråden igen!

I januari var det stort internationellt finansmöte i Davos där det blev ordväxling mellan Tsipras och Schäuble (suck, att de orkar). IMF underströk igen att skuldlättnader behövs. Artikel från mötet finns här.

I februari blev det protester och strejker, bl a från lantbrukarna som spärrade vägar och tullstationer. Jag antar att lantbrukarna varit gynnade på ungefär liknande sätt som de svenska bönderna en gång var med stöd, bidrag och lägre skatter. Jag vet inte om det var protesterna som gjorde att beslutet sköts upp till 8 maj.

Sedan har det läckt lite varstans, bl a från någon konferens eller brevväxling inom IMF. Det satte igång det som alltid sätts igång: alla skyller på alla. Det handlade om att IMF skulle ha en taktik att pressa långivarna till skuldlättnader genom att bara gå in i stödlånet om så skedde, annars skulle man se till så att Grekland föll och långivarna inte fick ett nickel. I stora drag, alltså. Flera, bl a den grekiska regeringen, anklagades för att ha spridit läckan, IMF:s Europachef Poul Thomsen var inblandad. Christine Lagarde, chef för IMF, skrev till slut ett brev där det bl a lär ha stått:

Any speculation that IMF staff would consider using a credit event as a negotiating tactic is simply nonsense….

The IMF conducts its negotiations in good faith, not by way of threats, and we do not communicate through leaks.

 

We are still a good distance away from having a coherent program that I can present to our Executive Board. I have on many occasions stressed that we can only support a program that is credible and based on realistic assumptions, and that delivers on its objective of setting Greece on a path of robust growth while gradually restoring debt sustainability.

Det har också läckt annat i år, bl a mail om folkomröstningen i Storbritannien från någon politiker till en tidning. Jag måste erkänna att jag inte är så insatt i nå’n av de här ”affärerna” av det enkla skälet att jag upplever dem som förvirrande och pajkastning långt under professionell nivå. Det går inte att lita på någon eller någonting, alla har sina skäl och sin agenda. Däremot sätter det igång en annan fundering hos mig. Läckor är kanske bra, men är de alltid bra? Om organisationer och andra pga läckrisk inte vågar eller inte kan ha förutsättningslösa diskussioner där de provar alla möjliga infallsvinklar och lösningar – var står vi då? Vilka beslut får vi då leva med?

Förseningen med utvärdering och reformbeslut utlöste också en del replikskiften och beskyllningar som inte direkt främjade samverkan. Grekland menade att långivarna ställde nya krav som inte ingick i höstens överenskommelse. Långivarna menade att Grekland spjärnat emot och inte uppfyllt allt man kom överens om, t ex reformera arbetsmarknaden, privatisera statliga monopol och förbättra företagsklimatet.

I söndags kom alltså beslut om pensionsnivåer, sammanslagning av pensionskassor, högre skatt för medel- och höginkomsttagare (och en fjärde del som jag inte får grepp om, tror att det är något administrativt – kanske någon vet och kan skriva i kommentar?). Beslutet kom efter 2 dagars, stundtals hetsig, debatt i grekiska parlamentet. Mycket stod på spel, om regeringen inte fick igenom reformerna kunde nyval knappast undvikas (Syriza och Tsipras har tappat rejält i opinionsundersökningar). Regeringen har bara 3 rösters majoritet, men alla de 153 röstade ja.

I måndags var det dags för finansministrarna i euro-gruppen att träffas. Grekland behöver få sin utbetalning snarast och det tror man ska gå att ordna.
När det gäller skuldlättnader så ska det diskuteras den 24 maj. Det blir spännande och avgörande! Euro-gruppen är fortfarande emot att minska skulden, men kan kanske tänka sig förlängd lånetid och/eller lägre ränta. Det ska tilläggas att lånetider och räntor redan är låga så frågan är om sådana åtgärder har så stor effekt.
Och hur kommer Tyskland att agera och reagera? De är på kant med flera länder i EU efter alla turer i hanterandet av flyktingströmmen. Vem ställer upp på deras linje, tro.
Och det som verkligen kan påverka är att ingen vill ha Greklands-frågan och folkomröstning i Storbritannien på bordet samtidigt. Det kan betyda att finansministrarna sätter fart och att det verkligen kommer att bra besked den 24 maj. Med ”bra” menar jag ett besked som ger Grekland luft att få igång sin ekonomi och ett slut på allt käbbel varje och varannan månad. Det finns viktigare och avgörande arbete med samhällsbyggande och reformer att ägna tid och energi åt.
Dessutom tror jag att Grekland har allt att vinna på att IMF stiger in och deltar. De har trots allt en annan helhetsbild över världsekonomin och en annan infallsvinkel än finansministrarna. De senare har en mer politisk infallsvinkel där de måste ta hänsyn till skattebetalare i respektive land som inte lär bli så glada om det blir skuldlättnader.

Vad är det i siffror som Grekland är skyldig? Enligt ekathimerini.com ser det ut så här:
The country owes 52.9 billion to eurozone member-states in bilateral loans with an average maturity of 30 years and 130.9 billion euros to the European Financial Stability Facility (EFSF) with the average loan maturity at 32.5 years.
The ESM has disbursed 21.4 billion euros so far with the average maturity at 32.5 years.
Greece also owes 14.3 billion euros to the IMF under the Stand-By Arrangement (SBA) and Extended Fund Facility (EFF).
The maturities of SBA loans range from 3.25 to five years and the EFF’s from 4.5 to 10 years.
The interest rate is equal to the Special Drawing Right (SDR rate) plus 300 basis points. Analysts estimate the effective rate paid by Greece on debt servicing at around 2 percent because of the EU concessionary terms.
Ekatimerini fördjupar sig i en artikel i mer ekonomiska termer för den som vill veta mer om hur det resoneras. Jag förstod en del, men en del går över mitt huvud. Det här är inte så enkelt!

Några röster om skulden och förhandlingsstrategi:

”The bottom line is the debt will not be repaid in our lifetime,” said Jacob Kirkegaard, senior fellow at the Peterson Institute for International Economics in Washington.
”Four of the five eurozone bailouts have gone pretty well – an 80 percent success rate. Yet if the IMF walks away from Greece now, everything they’ve done in Europe will be remembered as a failure,” said Kirkegaard.

”Each time Tsipras is going to have to compromise, he needs to create an external enemy,” said George Pagoulatos, professor of European politics and economy at Athens University. ”It’s part of his old populist playbook. It’s smart domestic politics even if it is dumb diplomacy.”

Då tror jag att vi är framme vid dags dato och väntan kan börja på besked från mötet den 24 maj! Ska hålla ett öga på vad som händer så ibland i blogginlägg kommer det att dyka det upp ett litet stycke om vad som är på gång.

Till sist

Jag hittade en analys/artikel i theguardian.com om vilka problem Europa står inför – tänkvärd. Slutklämmen är nästan lite skrämmande, men tyvärr mitt i prick:

Europe’s leaders are dicing with disaster – and no longer just in Athens. Europe’s people must be mobilised to ensure that neither harsh austerity nor anti-migrant racism defines the end years of this decade.

PS. Undrar du vad Greklands förre finansminister Yanis Varoufakis gör? Inte vet jag, men han har tydligen dykt upp som rådgivare i brittisk politik (läs mer här)! Och för någon månad se’n såg jag något flimra förbi om start av nytt parti. Vi lär få höra mer från honom!

Källor:
theguardian.com
ekathimerini.com

Rekommenderar bloggen politikigrekland.blogspot.gr som bloggar kontinuerligt om det politiska läget.

BOKA NU! Vandra på vackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s