Kortis

Det här blir ett kort inlägg, mer som en hälsning. Jag är nämligen något stressad, dock inte i närheten av positiv stress. Vilat armen (musarm/tennisarm för dig som inte läst tidigare inlägg) över helgen, medicinen fungerade bra till söndag kväll då den försatte magen i ett något instabilt tillstånd. Armen verkade nöjd, men igår satte den igång och bråkade lite. Det blir ingen vandring denna veckan, tror inte att det lämpar sig. Och eftersom jag är dålig på tålamodskrävande väntan så är jag alltså STRESSAD och det börjar krypa in i humöret. Det börjar kännas lite som himlen såg ut i lördags kväll:

Jag kan dock finna ett visst mått av glädje i att se mig själv i spegeln eftersom jag idag släppt loss min frissa. Fantastiskt vilka underverk hon kan prestera! Med lite gegga, schampo, sax och kam trollar hon bort sisådär 5-6 år och lyftet höjer också känslan av fräschhet och pigghet.

Hur som helst! I söndags var det Agios Georgous’ (Sankt Göran) namnsdag. Han är Ierapetras skyddshelgon (jodå, varje ort, eller i alla fall stad, har sitt helgon) och vår huvudkyrka är tillägnad honom. Så efter gudstjänsten vad det ett litet tåg med orkester från kyrkan till torget. Jag var inte där, men hörde orkestern på mitt frukostställe så ägg och bacon blev både festligt och högtidligt. När jag passerade kyrkan på väg hem satt det folk utanför på innergården och åt och drack. Antar att det bjöds på någon kaka eller bröd. Jag gick in och tände ljus samt fotograferade blomsterställningen med hans ikon. Epitafen från i påskas stod i ett hörn så det var mycket utsmycknad i kyrkan.

 

Jag är inte uppdaterad på nyheter eftersom jag ska använda datorn så lite som möjligt, men jag har snabbkollat delutbetalningen av tredje stödlånet. Och precis som jag trodde har samtalen inte kommit längre, IMF vill fortfarande inte vara med eftersom eurogruppen inte vill ge skuldlättnader. Men nu börjar det verkligen brinna i knutarna! I juli ska nämligen Grekland göra en avbetalning så nya pengar måste betalas ut innan dess. Rena snurren!

Nu ska jag gå och laga middag vilket i dessa dagar betyder en annan soppa än igår. Livet leker…


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

Vandring, stort litet byte och rådtacksam!

I veckan pratade jag i telefon med Sverige för att boka en tid. Medan jag letade fram en uppgift hörde jag i andra änden: ”Det verkar vara fint på Kreta för det är väldigt vad fåglarna kvittrar”. Med tanke på vädret de senaste dagarna på många platser i Sverige så kändes det kanske lite som ett hån för henne. Eller som ett hopp om att det blir bättre!

Vandring

Igår gav jag mig ut på vandring med en ny början som knöt an till gammal bekant. Startade vid Gournia som är en minoisk by (kan rekommenderas!) och stannade vid litet kapell i närheten. Det blev vandaliserat ifjol, men dörren var fortfarande olåst. Det var ett av de minsta kapell jag varit i, kan inte låta bli att undra hur de tänkte. In med prästen och den som läser texterna så blir det halvfullt. Det fanns ruiner bakom kapellet som antas vara ett gammalt kloster. Gick munkarna/nunnorna in en och en på högmässa? Jag tände ljus för hela familjen.

 

Upp i bergen i ganska kraftig blåst. Det var vindstilla nere hos oss, men vädret är oftast olika i norr och söder. Ganska brant upp och motvind, men det gick bra. Nya blommor blommar och uppe i bergen får man se ner för allt är mindre och kortare. Rovfåglar brukar inte visa sig när det blåser mycket. Jag antar att det finns någon gräns då deras segelflyg inte fungerar och/eller fågelkroppen blir för lätt för att stå emot vindarna. Två stycken dök plötsligen upp, men de var nog bara ute en sväng för att kolla läget.

Ginsten är inne i sitt slutskede och nu börjar bergssluttningarna skifta så smått även i rött. Det är Ebenus cretica som börjat blomma. Fortfarande har vi massor av gröna nyanser på växtligheten så det är väldigt vackert och vårligt!

 

 

 

 

 

Det börjar bli lite varmare, men det är fortfarande bra vandringsväder. All nederbörd har gjort att damm och smågrus inte virvlar omkring trots blåsten och det är skönt. Tankarna fick som vanligt flyga runt precis hur som helst. En skön och avkopplande dag som slutade med sta’ns smarrigaste pizza och ett glas vin.

Jag mäter mina vandringar i tid, men bara för skojs skull mätte jag denna på kartan och det var cirka 2 mil.

Fler foton på min flickr-sida!
Tycker du att jag skriver mycket om blommor och tänker att det kan väl inte finnas så många blommor på den där bergiga ön? Ta en titt på collagen i albumet Flowers of Crete!

Stort litet byte

Ibland hamnar jag i situationer där jag kan höra Nalle Puh: ”Ibland har jag otur när jag tänker”. Det händer både i Grekland och Sverige, men det händer oftare här.
I tisdags i Iraklio var jag inne på Hondos center. Jag vet inte riktigt vad man ska jämföra det med i Sverige, men det är flera våningar med smink, parfym, handväskor, kläder osv. Jag lyckades hitta några varor på ”köp 2 betala för 1”. När jag betalt och skulle gå upptäckte jag att jag tagit rätt märke men fel variant av deo. Enkelt byte, tänkte jag. Samma pris. Bara att slå en retur på det ena artikelnumret och sedan slå in det andra. Men det var för enkelt!

Först en virrig diskussion om vad jag köpt och vad jag ville byta till.
”Du kan ta den (som jag ville byta till) och gå upp på fjärde våningen.”
”Fjärde våningen?” Kassorna måste gå på samma datorsystem, tänkte jag.
”Ja. Jag skickar upp.”
Skickar upp vad då? Informationen, kanske.
Jag gick från andra våningen till fjärde, förväntade mig någon kundservicedisk el likn. Snurrade runt en stund, tog en kassa i högen och samma förvirrade diskussion igen om vad jag köpt och vad jag ville byta till.
”Var är den du köpt?”
”Inte vet jag, den behöll hon på andra våningen. Hon sa att hon skulle skicka något.”
Telefonsamtal med många ja, nej och ok. Så öppnade hon en lucka bredvid kassan och det var dörren till en liten varuhiss! Där låg min köpta vara som jag inte skulle ha.
”Den här ska du alltså ha?” undrade hon med varan från hissen i handen.
”Nej, den har jag köpt och jag vill byta till den här”, sa jag och pekade på förpackningen i min hand.
En minut senare var allting klart. Men fram tills dess hade det gått många minuter.

Varför så knökigt? Är varje kassa ett eget nätverk? Kanske tekniken gör det så enkelt att det blir för enkelt. Kanske hon på andra våningen inte fick hantera byten. Borde inte någon ha tänkt lite serviceinriktat? Ibland ska man inte fundera. Fast ibland är jag övertygad om att väldigt mycket skulle bli enormt enklare för de flesta om jag fick bestämma och organisera.

Rådtacksam

Jag har ju självdiagnostiserat min onda arm som en kombination av tennisarm/musarm. Tänkte att jag avvaktar, håller mig borta från datorn så mycket som möjligt, gör andra saker. Trodde i min enfald att dagen i Iraklio och vandringen skulle uppskattas av armen, men det var tvärtom. Tänkte skriva klart slutet på boken i helgen, men även om jag skriver för hand så är det ju den onda armen som är igång. Så nu inriktar jag mig på en helg med att läsa, glo på långfilm och andra stillsamma övningar.

Jag använder handledsstöd när det går, har inhandlat armbågsstöd idag och börjat ta antiinflammatorisk medicin som lär kunna sätta en jäkla fart på magen, men jag håller tummen på vänster hand.
(På fotot syns inte plåstret jag har ovanför armbågen där jag har brännsår efter sänglampan. Hur det gick till? Det är en helt annan historia…)

Förutom att det gör ont är det väldigt begränsande eftersom det är höger arm. Det ska gå över så fort som möjligt, jag har inte så stort tålamod plus att det är opraktiskt och trist att vara kass när man lever ensam. Så har du några bra råd om vad jag ska göra?

Ha en bra helg!


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

Utflyktsdag!

Igår tog jag bussen till Iraklio för lite miljöombyte och gå på muséer. När vi passerade Malia och Hersonissos sjönk humöret betydligt. Från vinterns vila har de nu gått in i ”turist-tingeltangel-land”. Orterna skulle kunna ligga precis var som helst i Grekland, det finns inget kretensiskt över dem. Vissa delar skulle t o m kunna ligga i vilket land som helst. Tacksam över att jag inte bor i en ort som är beroende av turister.

Ett stort komplex byggs mellan orterna och jag funderade över Syrizas löfte när de tillträdde. De lovade att stoppa, eller i alla fall begränsa, all inclusive. Jag undrar om de haft tid att börja dra i det?

Humöret steg till oanade höjder när vi körde in i Iraklio. Denna galna, röriga, fulsnygga stad gör mig alltid glad. Den står högt upp på listan ”var jag kan tänka mig att bo när jag blir pensionär”, men det har jag berättat tidigare.

Från busstationen styrde jag stegen mot hamnen!

En hel del turister i farten och lediga greker (barnen har två veckors påsklov). Jag hörde engelska, tyska och franska. Och på Arkeologiska muséet hörde jag plötsligen ”Det är väl den klassiska perioden?”. Jodå, ett svenskt par!

Koules

Fortet nere i hamnen blev färdigrenoverat ifjol, men när vi försökte besöka det var det tillfälligt stängt. Igår var det öppet och fri entré, minsann. Renoveringen är väldigt fint gjord. Det står mycket information på väggtavlor om fortets och Kretas historia. Lite trött blir jag på sättet att framställa alla andra som bovar och banditer och sig själv som offer och hjälte. Man får väl ta all historieskrivning med en nypa salt och tänka på vem som höll i pennan.

Från terassen har man fin utsikt över sta’n, hamnen och ut över havet. Lite spännande med en ganska stor sal där nere där det stod en flygel och bars in stolar. Kvällskonsert? Tänk, vilken akustik och hur musiken framträder gentemot de grova stenväggarna. Får se om jag kan pricka in ett besök vid rätt tillfälle!

Sankta Katerina från Sinai

Jag är väldigt fascinerad av ikoner av olika anledningar, bl a deras skönhet. Vill gärna lära mig mer och uppleva olika riktningar och stilar så jag får fördjupa mig i det lite längre fram. Här fick jag gå runt och njuta av några verk av de allra främsta. På den byzantinska tiden målade man på marmor, sedan blev det trä. Och ikonostasen var också av marmor på den tiden. Och jag fick äntligen klarhet i varför en del heliga personer på ikoner håller fingrarna på ett speciellt sätt. Tänk, vad man lär sig nya saker hela tiden.

På muséet finns också gamla skrifter, silverföremål, träsniderier, exempel på broderade prästkläder. Inträde: 4 euro, muséet ligger bredvid Minas-basilikan.

Arkeologiska muséet

Hela markplan och en sal på övre plan visar fynd från den minoiska tiden. Jag har sagt det tidigare: om du ska besöka Knossos så ta en sväng på muséet. Det är fynden som ger palatsruinerna liv.

Jag hade kvar resten av övre plan som handlar om tiden och arvet efter den minoiska tiden. Mycket intressant! Det blev väldigt tydligt hur ofantligt betydelsefullt, berikande och utvecklande det är med utbyte mellan människor från olika platser och länder. T ex kontakten med fenicierna vars alfabet ligger till grund för det grekiska alfabetet vilket t o m jag kunde se!
Många gravfynd som var vackra och skickligt gjorda, men de säger inte så mycket om det vardagliga livet. De visar dock hur olika mönster blandas, man lär varandra att hantera olika material osv.
Mot slutet av utställningen kom mynt och där ökade jag stegen, jag har svårt att uppbåda intresse för rader med och högar av mynt. Satte mig ner i salen där ett bildspel visade muséets historia – så intressant att jag snabbt bestämde att ta sena bussen hem.

Fritt inträde, muséet ligger vid Frihetstorget. Åker du på arrangerad utflykt så fråga om de kan stanna vid muséet. Ett besök där ger mer än 1-2 timmar ”egen tid” på sta’n (du behöver mer tid för att hitta och njuta av sta’n).

Middag

Jag har två favoritmatställen i Iraklio och landade på ett av dem: Amalia’s Kitchen (ligger i området bakom Lejonfontänen vid den öppna platsen med en lekplats). Och det var lika gott som vanligt! Det kom in ett rykande fat med fint kött i riktigt spicy blandning, jag fick också saffransris, guacamole och andra goda tillbehör. Och gott vin har dom! Och jädra bra och trevlig service! En riktig högtidsstund!

Shopping

Det var inte syftet med utflykten och jag är dålig på att shoppa. Jag tycker det är roligare om man är två för då kan man hjälpa varandra att hämta kläder, ge smakråd, fnissa åt hemska plagg och fika ofta. Jag får kidnappa någon som jag kan dra runt med! Personen måste vara nyfiken och beredd att gå mycket för det finns många små roliga butiker i sidogatorna.

Jag tittade in på H & M och usch, så trist! Svart, vitt, grått och mörka färger. Det såg mest ut som höst! Är vi verkligen så tråkiga uppe i norr?
Jag måste så klart in och flukta hos en av mina hovleverantörer, Marks & Spencer, och de bleka engelsmännen är väl värre än H & M, tänkte jag. Men wow! Där var det färgrikt och härliga mönster! Det var vår och löfte om sommar!!

Summa av tre butiksbesök blev ett antal toppar så nu bör jag börja titta efter shorts, linnen och jeanskjol….för att inte tala om ny bikini….

Nu ska jag packa ryggsäcken för vandring imorgon! Ha en bra kväll!

PS. Foton från nätet utom det sista som är eget foto.
Fler foton på min flickr-sida!


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

Glad uppståndelse!

Detta inlägget hänger ihop med det förra där jag berättade om vad som skulle hända och nu blir det alltså avrapportering! Fredagens sorg över döden byttes i natt mot glädjen över uppståndelsen och man önskar varandra Καλή ανάσταση! Lite svårt att översätta, ordagrannt betyder det ”bra uppståndelse” och det går ut på att lyckönska varandra till uppståndelsen. Förutom att man idag också säger Καλό Πάσχα! och χρόνια πολλά!
Förresten, på olika sätt understryks att detta är den viktigaste högtiden, t ex heter påskveckan ”stora veckan” och dagarna ”stora måndag” osv.

Vädret har varit fantastiskt! Lugna, varma kvällar som bidrog till känslan av högtidlighet, högtidens stora betydelse, lugn och ro. Det kändes som om allt stannade upp en stund och gav plats för något annat än vardagen.

Fredag kväll

Vi placerade oss på kvällen på ett fik vid samlingsplatsen för epitaferna. Där var inte så mycket folk som vanligt, men de skulle väl snart samlas. En stund efter kl 21 dök den första epitafen upp, de har en bra bit att gå så de var lite tidiga. Men de stannade inte! De fortsatte att gå! Jag lovar att vi såg roliga ut. Antagligen såg våra överraskade och förvånade ansikten ut som tre rullade Allers. Det visade sig att i år samlades epitaferna istället på torget. Det kom 6 epitafer från lika många kyrkor. Vi knatade iväg och det var högtidligt, vackert och speciellt som vanligt. De vackert smyckade epitaferna, prästernas finaste utstyrslar, alla kors och andra symboler, orkesterns stilla trummande och de dämpade människorna gör att det blir andaktsfullt och vackert trots att det handlar om död.
Nya samlingsplatsen var tyvärr rörig, men kanske man går tillbaka till förra platsen eller kan organisera bättre nästa gång.
(klicka på foto om du vill se större storlek)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så bar det iväg till taverna. Detta är en kväll då hela sta’n är på fötterna och har man inte beställt bord kan man gå hem och bre en smörgås – det finns inte en ledig stol. Man får in tallrikar med olika maträtter och man plockar lite här och där. Inget kött serveras, det är fortfarande fastan. Vi fick in följande: sepia (en sorts bläckfisk; färgar maten svart) med ris, friterad kalamares (bläckfisk), grillad kalamares, sniglar, vindolmar, taramosalata (fiskromsröra), sallad, räkor, pommes frites, stora vita bönor. Just det, 10 tallrikar! Vin, öl och bröd därtill!
Mitt i natten vacklade jag hem proppmätt och fick läsa en stund så maten sjönk undan innan det gick att somna.

Midnatt (påskafton-påskdagen)

Vid midnatt släcks ljuset i kyrkan, prästen kommer ut från ikonostasen med ett tänt ljus och förklarar att Kristus är uppstånden. Så tänder alla sina ljus, man går ut ur kyrkan och prästen upprepar att Kristus är uppstånden. Alla sjunger och sedan är det dags för påsksmällare och i vissa fall en eld där en docka bränns upp. Dockan symboliserar Judas.

Butikerna var öppna några timmar på dagen och marknaden igång som vanligt. En både förväntansfull och fridfull stämning i luften. Några tavernor höll stängt eftersom många äter hemma eller hos vänner innan de ger sig iväg till kyrkan.

Vi valde att åka till ett litet fint kloster strax utanför Ierapetra. Inga påsksmällare, ingen eld. Det var fler människor ute på klostrets innergård än inne i kyrkan eftersom den är så liten. Vi lyckades få plats innanför dörren, jag fick användning för nya ljuslyktan vid midnatt. Prästen och alla i kyrkan gick ut på innergården. Där blev det en fin och stämningsfull stund på innergården full av levande ljus när vi lyssnade på prästen och sedan sjöng alla en lugn och vacker sång om att Kristus är uppstånden.

Och eftersom jag i år hade ljuslykta lyckades jag få mitt tända ljus med mig ända hem! Det ska skydda hemmet eller ge tur och välgång – det beror lite på vem man frågar och var man bor. På en del platser ska man göra ett kors vid dörren av sotet från ljuset och på andra ska ljuset tända oljelampan vid husets ikon med Maria och Jesus. Jag har ikonen, men eftersom den hänger på väggen har jag ingen oljelampa. Och inte ritade jag några sotkors i vår snygga, välstädade trappuppgång. Jag nöjde mig med att ljuset kom hem och tror att det räcker!

Påskdagen

Det är lugnt och soligt. Några tog en promenad i förmiddags på strandpromenaden, men annars tomt i sta’n. En del är hemma, tar det bara lugnt och umgås med familj och släkt. Fastan är bruten så idag ska det grillas lamm! Och jag ska besluta om jag ska äta lamm inne eller ute…livet är hårt!

Ha en skön fortsättning på påsken!

 


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

 

Glad Påsk!

Först reder vi ut det här med ortodox påsk och katolsk/protestantisk påsk. Den ortodoxa kyrkan har accepterat gregoriansk kalender, men använder juliansk. I båda fallen räknas påsk utifrån första fullmåne efter vårdagjämning. I år sammanfaller de, nästa gång det händer är 2025. Och eftersom de ortodoxa anser sig vara den sanna, rena läran följer de besluten från kyrkomötet 325 e.kr. i Nicea. Där bestämdes bl a att kristen påsk infaller efter judisk påsk för att korrekt följa händelserna i bibeln. Så även om datumkriteriet stämmer överens kan påsken infalla på olika datum. Hängde du med?

Jag ska skriva lite om påsken dessa dagar. Du kan hitta annan information på nätet el likn och det kan skilja sig från vad jag skriver. Så är det med traditioner, de är olika med lokala variationer.

Det som jag upplever som en av skillnaderna mellan protestantisk och ortodox påsk är att den ortodoxa är inte bara korsfästelse och sorg utan också stor glädje över uppståndelsens under. Ja, det är nästan så att uppståndelsen är huvudsaken jämfört med protestantismen där det mest trycks på korsfästelsen.

Under veckan har det ringt nästan varje dag i någon kyrka. Alla affärer och butiker har haft öppet 9-21 utan uppehåll på eftermiddagen med början i söndags (en av de 4 söndagar under året då butiker är öppna). Årets största högtid är full av aktivitet.

Idag har vi fått fint väder. Jag satt en stund på ett kafé och tittade på folk. Det är lugnt och stilla i sta’n, folk är ute och strosar, fikar, hälsar på varandra med Καλό Πάσχα! (Glad Påsk!) och χρόνια πολλά! (”många år” – en lyckönskan som används vid alla högtider).

Jag har påskpyntat lite, dock ingen påskhare eftersom jag inte förknippar det med påsk. Röda påskägg är inhandlade, påskgodis ligger i svenskt påskägg. Hittade en fin ljuslykta, mer om den i nästa inlägg. Saknar: inlagd sill och påskris. Det senare finns det egentligen inget behov av här nere. I Sverige tyckte jag det var härligt med utslaget påskris för då var det i alla fall vår inomhus. Här är vi inne i ”högvår” så det är bara att gå ut i naturen och njuta. Och lyssna på hur det sprakar och knakar!

Varför röda påskägg? Jo, det sägs att den röda färgen symboliserar Kristi blod och ägget symboliserar födelse. Man pickar ägg vilket jag vet att man inte gör på alla platser i Sverige, men som skåning känner jag igen mig. När äggskalet knäcks symboliserar det gravens öppnande så då blir ägget pånyttfödelse eller uppståndelse.

Igår eller under natten kläddes en ”ställning” med blommor och den kallas epitaf. Den ska symbolisera Kristi grav och står i kyrkan under påskdagarna. Ikväll bärs den utanför kyrkan. Ibland runt kyrkan, ibland runt i byn. Här i sta’n bärs epitafer från 5 kyrkor till en samlingspunkt i centrum där det hålls tal, orkestern spelar och en präst säger några väl valda ord. Mer om detta och förhoppningsvis foton på söndag! Tills dess får du njuta av förrförra årets epitaf i vår huvudkyrka och det är scouter som ”paraderar”:

Epitaf i Ierapetra huvudkyrka Agios Georgios (eget foto 2015)

Efter epitafernas stadstur är det dags att gå ut och äta. Givetvis inget kött. Den 40 dagar långa fastan bryts i och med uppståndelsen så kött blir det på söndag – påskalammet.

Nu är det dags för lite siesta inför kvällens övningar!

Ta vara på dagarna, jag önskar dig påskfrid och glädje. Glad Påsk!

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

Vandrande funderingar

I kontakt med vandrarkunder, både presumtiva och reella, får jag ta emot frågor och tankar som sätter igång funderingar hos mig. En del resulterar i korrigeringar av vandringar, bokningsrutin med mera. En del är mer övergripande och just nu snurrar det runt funderingar kring vad jag egentligen sysslar med, hur nå ännu fler människor och hur hantera etiketter.

I vandringsvärlden finns vandrare och vandrare. Jag hör till dagsvandrarna som återvänder hem eller till hotell/lägenhet på kvällen. Den andra gruppen är de som kombinerar vandring med friluftsliv, dvs de lagar mat och sover över ute i naturen. Det vi har gemensamt är att vi tycker om att vistas i naturen, få upplevelser och koppla av.
Det finns också frågan varför man vandrar. Jag hör till de som gör det för avkopplingen, naturen, hämta energi, få frisk luft, må bra. Det finns de som ser prestationen som det primära, t ex hur långt man kan gå på en viss tid, hur svårt väder man kan klara av.
Det verkar också finnas de som har en lista över vad och var man ska vandra. Och det finns de som åker på vandringsresor, men inte vandrar annars. Ingen av dessa tilltalar mig så jag vet inte vilka leder eller toppar man ska vandra och jag är så gripen av själva vandrandet att jag gör det året om.

Inget av det jag nämnt så här långt är något bekymmer för mig. Det går inte att säga att den ena naturupplevelsen är bättre än den andra. Det enda jag funderar lite över ibland är de som åker på vandringsresor, men inte vandrar regelbundet. Jag kan tycka att det är väldigt synd att inte uppleva sin närmiljö och att regelbunden vandring kan ge så mycket i en jäktig tillvaro. Dessutom tycker jag att det skulle vara jobbigt att vandra i flera dagar efter ett långt uppehåll. Samtidigt är vandringsresor bättre än inget vandrande alls och chansen finns att bli biten!

Problemet för mig ligger i andra änden. ”Vandra” börjar bli urholkat i svenskan och betyda lite vad som helst. Promenad, långpromenad, gå en runda, gå en tur osv är uttryck som jag ser alltmer sällan. Det verkar som om allt är att vandra. Det här gör det svårt att marknadsföra vandringar då det kan bli ett stort gap mellan förväntningar och vad som erbjuds.

Jag tycker inte att man vandrar när man går en promenad eller en långpromenad. Vandra är inte bara att gå – det inbegriper så mycket mer som närvaro, naturupplevelser, koppla av med mera. När man hänger ryggsäcken på ryggen och snörar på skorna för att vistas i naturen omkring 4 timmar är man ute på en halvdagsvandring, tycker jag. Någonstans där går gränsen för mig. Det behövs tid för att varva ner och lägga i vandringsväxeln, skifta från jäkt och problem till att uppleva och njuta av det som finns runt om, tömma skallen och bara ta in här och nu. Sedan ska man vistas i det där tillståndet ett tag för att efteråt känna sig utvilad och full av energi.

Jag kan mycket väl gå långpromenader med den som så önskar, men då kommer jag att kalla det för det. De är en väldigt bra inkörsport till vandring och kan jag hjälpa och inspirera fler till att ta steget vidare till vandring så gör jag gärna det.  I mars gick jag en långpromenad med en riktig stadstjej som efteråt sa att hon ville prova längre sträckor.

Som vandringsledare är det omväxlingen mellan olika kunder som är givande och att få berätta om den här ön, lite historia och annat som det finns intresse för. Andra ögon kan öppna mina ögon för saker som jag inte sett även om det är en vandring jag gjort många gånger. De senaste dagarna har jag haft förmånen att ha ett par vana alpvandrare som kunder och då visa den kretensiska våren i det omväxlande landskapet. En annorlunda natur än vad de är vana vid och som de verkade uppskatta och njuta av. Vi pratade också om hur bra det är med organiserad vandring bl a för att inga dagar blir bortkastade, slippa planering, kunna koppla av helt, få se platser man inte hittat själv.

Det där med etiketter på olika saker fascinerar mig dels rent språkligt, dels varför de behövs. Vi kan inte försöka vara närvarande i det härvarande utan det ska kallas mindfulness. Vi kan inte göra flera saker på en gång eller ha många bollar i luften utan det ska kallas multi tasking. Och på tal om det verkar vi ha svårt för att ”bara” göra en sak utan flera saker ska kombineras även när vi är lediga. När man är ledig vill man väl koppla av fast det heter ju relax och det finns t o m relax-avdelningar. Vill vi vila kropp och själ söker vi inte ensamhet utan då åker vi på retreat. Det finns många exempel. Det som jag finner lite lustigt och märkligt språkligt är varför vi så ofta tar till utländska ord. Varför behövs de här etiketterna och blir det vi avser bättre, finare och mer upphöjt om det är utländska ord? Något att fundera över!

Nu har det dykt upp även inom vandring. Angeliqa Mejstedt har i vandringsbloggen.com lanserat uttrycket hikefulness:

Hikefulness är ett ord som inte finns i någon ordbok. Men alla som upplevt naturen på nära håll kan relatera till den känslan som uppstår när solljuset faller precis rätt mellan träden, vinden får löven i trädkronorna att rassla och du drar in doften av våt jord och mossa efter ett sommarregn. Det kan vara den där stunden efter en lång vandringsdag när du sätter dig ned vid vattenbrynet, tänder en brasa och ser lågorna dansa under månskenet. När livet för en stund är helt fulländat. När det inte finns något igår eller något imorgon. Bara här och nu. Hikefulness.

Jag tänder ingen brasa, men sätter mig ofta och bara njuter av det som finns omkring mig så definitionen, som är bra, stämmer in även på en dagsvandrare. Men behövs etiketten? Och varför engelska? Jag är lite tudelad. För en del av mig tänker att om det nu ska vara så svårt att nå ut till människor med vandring och naturupplevelse så kanske det behövs ett uttryck som kan tävla med alla de andra. Jag får väl gå och suga på det ett tag!

Kanske jag tar lite ledigt från funderingar för nu är vi i påskveckan. Kommer mer om den framöver i bloggen. Jag hinner inte med eller känner till alla traditioner så undrar du något om påsken i Grekland så googla, men tänk på att det finns lokala skillnader så lägg till Kreta. Det blir min fjärde påsk här och jag lär mig något för varje gång. I år ska jag inte köpa något påskbröd (dyrt och smaklöst), men försöka komma ihåg att köpa en ljuslykta (till vad får du veta om några dagar).

Ha det gott!


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

Tillbakablick i fotoformat

Igår spottade jag i nävarna (bildligt!) och hade mellanstädning. Det är nästan storstädning fast inte riktigt. När jag var klar flydde jag huset. Som belöning för väl utfört arbete styrde jag stegen mot café Veterano. Såg fram emot en stund i solen med gott kaffe och chokladmusbakelse (passar väldigt bra när man har musarm!). Solen var framme i cirka 15-20 min, sedan kom moln och det droppade lite vid två olika tillfällen. När jag släntrade hem efter cirka 2 tim kom solen fram igen. Det är vid sådana tillfällen det känns som om hela världen är emot en!

Förra inlägget var en tillbakablick i bloggen, idag blir det en titt bakåt på min flickr-sida. Jag började fotografera tidigt, inspirerad av min far. Därefter har fler inspirerat och lärt mig under resans gång. Jag har haft olika kameror, bl a en period med systemkamera, och idag använder jag digitalkamera. Jag tycker att motiv är viktigare, intressantare och roligare än slutartider, bländare och objektiv. Jag tar ofta många foton av samma motiv och sorterar sedan hårt.
I vår familj sattes foton in i album så det är nog där jag lärt mig sortera. En bra ”skola” för det gör att jag snabbt kan bedöma vad som ska sparas och vad som ska slängas utifrån teknisk kvalité och om det tillför någonting.
Jag blev medlem på flickr 2008 då en vän tyckte att jag borde lägga foton där. Nu har det blivit över 4 000 foton (på datorn finns betydligt fler…) och om jag orkade städa lite så skulle antalet minska. Ibland åker foton in som jag ett år senare undrar varför eller hur jag tänkte. Flickr erbjuder flera bra funktioner som t ex album, samlingar.

På flickr finns en räknefunktion som gör 3 listor över samtliga foton: flest visningar, favoritmarkeringar och kommentarer. Man kan följa sina favoritfotografer och vi bidrar så klart internt till visningar, favoritmarkeringar och kommentarer. För att favoritmarkera och kommentera måste man vara registrerad. Taggar spelar stor roll när det gäller personer som söker efter foton och bilder. Blir det träff på sökord och ett klick så är det en visning.

Jag är lite förvånad över listorna över flest visningar och favoritmarkeringar. Det är få av de fotona som jag själv skulle valt, framför allt när det gäller visningar vilket antagligen är ett tecken på taggarnas betydelse. Vi tar en titt på 10 i topp av flest visningar eftersom det är öppet för alla och börjar med nr 1!
(Nr 9 är tagen i Simrishamn, Skåne – resten på Kreta. Ett foto är inte taget av mig utan jag står framför kameran. Klicka på foto om du vill se större storlek.)

Ha en skön helg!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fotograf: Marianne Sjöholm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!