Tema ”Turist på östra Kreta”: 8. Foto, slutord och välkommen!

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

Blogginlägg kommer i datumordning med det nyaste först så rulla ner till nr 1 och börja läsa där!

Då är det dags att avsluta den här tema-serien. Men en sak som jag kom på att jag glömt: fotografering. Innan jag skriver lite om det vill jag tillägga att förutom kartor, nätet, reseguider osv kan du få mycket information via bloggar. Det finns rese- och utlandsbloggar, det går också bra att söka på nätet.

Fotografering

”Finns det inga människor där nere?” undrade en bekant med anledning av mina foton från Kreta. Om man tittar på mina övriga foton så finns där inte heller så många människor. Det beror på flera saker, bl a att jag är väldigt dålig på att fotografera människor, men främst på att många inte tycker om att bli fotograferade. Mobilkameror är så tillgängliga att det nästan blivit en självklarhet att fotografera allt och alla. Märkligt, tycker jag.

llHär på Kreta (och på andra platser jag varit på) är äldre människor ofta inte förtjusta i att bli fotograferade. Många reagerar också på fotograferande av barn. Fråga gärna först och respektera ett nej. Räcker om du visar kameran och ser frågande ut, du behöver inte kunna grekiska.
Ta några sekunders paus och tänk efter innan du lägger upp foto på internet. Det är inte säkert att alla uppskattar att valsa runt på nätet.

 

 

Tips: jag tycker bäst om foton där människor gör IMG_1399någonting, det blir mer naturligt, och då är det också enklare att ”smyga” lite med kameran. Ett av mina bästa foton på människor är en skomakare i Kritsa. Han var tvär till kameran, men när han förstod att jag ville att han skulle fortsätta arbeta gick det bra.

Ofta är det fotograferingsförbud på museum o likn, men tänk på att kloster, kyrkor, butiker, marknadsstånd m fl inte alltid tycker om att någon tar foto. Fråga gärna först och respektera ett nej. Räcker om du visar kameran och ser frågande ut, du behöver inte kunna grekiska.

Nästa hållplats: östra Kreta!

Det gynnar både oss turister och lokalbefolkningen om vi sprider ut oss lite. Det är ett känt faktum att de flesta skandinaver åker till Chania-trakten, engelsmännen till västra Kreta och i viss mån nordkusten (bl a Malia och Agios Nikolaos) medan andra nationaliteter är mer utspridda.  Av de som reser på egen hand, dvs hyrbil och bokar rum/hotell, är det en hel del som hittar till Ierapetra. Den gruppen består mycket sällan av engelsmän eller skandinaver utan mest fransmän, italienare och en del länder i Centraleuropa.

Ön är stor, intressant, vacker och erbjuder en mängd upplevelser. Landskapet är olika, som jag skrev i första inlägget är Kreta flera öar i en ö. Man kan också säga att Kreta har många olika ansikten för det är inte bara landskapet som skiftar. ”Kretensare” är inte ett homogent folk utan det finns spännande lokala variationer på traditioner, mat osv. Jag hoppas att den här tema-serien väckt nyfikenhet på östra Kreta och kan vara en starthjälp, något att utgå ifrån. Här finns så klart mycket, mycket mer än vad jag fått med i detta korta formatet.

När du läser inläggen så kika också på kommentarerna. Jag trodde och hoppades att det skulle komma fler tips, men några finns där.

Nu tänker jag återgå till det vanliga bloggandet om vardagen här i Ierapetra och lite funderingar kring stort och smått. Under tiden kan du planera och boka biljetter! Du får gärna höra av dig om du har frågor eller undringar!

Καλώς ορίσατε till östra Kreta!

klassithi-map-large

Bild från welcome2crete.com

 

BOKA NU! Vandra på vackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Tema ”Turist på östra Kreta”: 7. Lite rester

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

Det blev ett litet glapp mellan inläggen här på slutet. Vi har haft fullt upp med att fira påsk och då kommer bloggen i andra hand. Detta näst sista inlägg tar upp några saker som inte fått plats tidigare. Sista inlägget blir en sorts sammanfattning. Har du frågor eller undringar eller önskningar eller synpunkter så passa på att skriva i kommentarsfältet nedan så tar jag med det!

Historia

Jag har inte skrivit något om Kretas historia, det går att läsa i flera olika medier. En sak att tänka på är vem som skriver historien, vem som håller i pennan. När kretensarna själva berättar Kretas historia är den full av myter och legender som det ofta blir i muntlig tradition. Det är svårt att urskilja vad som är fakta och vad som är ”förbättring”, men en god historia är alltid underhållande.

Grekland som land börjar egentligen med Alexander den store som kom från norr och lyckades ena stadsstaterna. Intressant, tycker jag, är att Kreta inte ingick förrän 1913. Öns strategiska placering i Medelhavet lockade till sig olika stormakter som betydde både för- och nackdelar för kretensarna. År 1898 blev Kreta självständigt, dock under förvaltare eller mandat där Italien tilldelades östra Kreta. Majoriteten ville ha en union med Grekland och så blev det den 30 maj 1913.

Kreta var en av de värsta krigsskådeplatserna under andra världskriget. Här utkämpades slag mellan de allierade och tyskarna. Kretensarna kämpade på de allierades sida och bistod bl a med ovärderlig kunskap om landskapet. Intressant är ”slaget om Kreta” 1941 då tyskarna iscensatte den då första huvudsakligen luftburna invasionen. Och första gången tyska trupper mötte massivt motstånd från civilbefolkningen. Det finns gott om minnesmonument över nedbrända byar, gripna och dödade motståndsmän osv.

Natur och klimat

Kreta har fyra årstider och nere i sydost betyder det milda, lite råkalla vintrar. Vår med behaglig temperatur och rikt växtliv. Som vi tidigare konstaterat ligger Kreta långt ner i söder på Europas gräns till Afrika. Det innebär att sommaren kan vara väldigt varm, framför allt juli och augusti. Hösten liknar våren, framför allt när det första regnet kommit och väckt naturen till liv igen. Höst-vinter-vår kännetecknas också av mer växlande väder än sommaren.

 

DSC01036

På väg över bergen från söder till norr, Mirabello-bukten i blickfånget! (eget foto)

Ge dig ut och njut av Kretas vackra landskap! I öster har vi inte så höga berg så det är mer lättillgängligt. Tycker du om äventyr så ge dig ut på egen hand, men förbered dig väl. Förvänta dig inte markerade vandringsleder eller cykelvägar, du är utlämnad till kartor. Ge dig inte ut ensam!
Vill du vara säker på att få en heldag med hjälp före start, utan att gå vilse och hitta pärlor så kontakta någon arrangör på plats. De har lokalkännedom och vet var det är bäst och finast att cykla, klättra, vandra osv. (vill du vandra kan du kontakta mig!)

 

Ge dig inte ut under de varmaste månaderna! Kanske du tror att det är svalare i bergen, men du har under flera timmar en obarmhärtig sol och ingen skugga. Ofta är det skönare närmare kusten eftersom där svalkar havsbrisen. Kortare turer eller långpromenader kan du göra, men gör det inte ensam. Varje år är det en del tillbud och t o m dödsfall pga att personer gett sig upp i bergen utan att tänka efter före. Stukade fötter, brutna ben, uttorkning. Så onödigt.
(Länktips till mer info finns längst ner i detta inlägget)

Hantverk, konst och andra småföretag

Det Kreta ofta förknippas med är broderier och vävnader samt knivar. Själv går jag och funderar på att beställa ett par handgjorda stövlar – det är också en sorts konsthantverk, tycker jag.

Det är så synd att många hemsidor bara finns på grekiska och det gäller i allra högsta grad inom hantverk, konst och annan småskalig produktion. Fråga på hotellet, turistbyrån, tavernan! Vi som inte kan grekiska behöver hjälp, vi missar en hel del information på t ex skyltar ute i byarna. Om någon kan ge oss några tips kan den kanske skriva namnet på en lapp så vi kan hitta rätt.

Det finns krukmakerier, träsnidare, målare, keramiker m fl utspridda i byarna. En del har inte egen försäljning utan deras alster kan finnas i butik i sta’n, men oftast inte i de traditionella turistshopparna.

Den ekonomiska krisen har fått olika småföretag att poppa upp lite varstans. De representerar ett varierat utbud av egenproducerade varor som t ex honung, vin, must, kryddor. Ibland ligger butik och tillverkning i samma hus och man kan få ta en titt om man har tur. Jag kan bjuda på två exempel: Kristoffer Sfakianakis, träsvarvning (hans alster säljs i butik i Ierapetra) och Evotry som är ett familjeföretag med egen butik i Kavoussi, de framställer druvmust och druvmelass som sedan används i olika produkter.

DSC02561

Agios Nikolaos (eget foto)

Någon undrade om street art och jag vet inte riktigt var gränsen går mellan street art och dekorationer. ”Konstnärlig utsmyckning” dyker upp lite här och var, men har ingen större utbredning. Jag har sett några exempel i Agios Nikolaos och i Ierapetra har vi bl a skolmur och hamnpir som är dekorerade. Om det finns i Sitia känner jag inte till.

Tyvärr är klotter utbrett på hela Kreta, en del klotter är politiska slagord o likn. Det verkar inte föras någon kamp mot klottret, det verkar som om man gett upp. Det är synd för om det tas bort med en gång så tröttnar klottrarna oftast förr eller senare. För mig är klotter lika skräpigt och förfulande som sopor som inte ligger där de ska ligga.

Jag har mycket mer att berätta och massor med tips, det finns så mycket bara på vår östra del av denna stora, vackra ö. Nå’nstans måste denna temaserie ta slut och det blir alltså nästa gång. Sista inlägget blir en sorts sammanfattning. Har du frågor eller undringar eller önskningar eller synpunkter eller tips så passa på att skriva i kommentarsfältet nedan eller maila till mig!

Ha det gott!

Länktips: Vill du ha tips om vad som kan vara viktigt att tänka på vid aktivitet (inte bara tips för vandrare) uppe i bergen så läs mina två gästbloggsinlägg på vandringsguiden.se: Vandra på Kreta och Vandringsledare – vad ska det vara bra för?

BOKA NU! Vandra på vackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Tema ”Turist på östra Kreta”: 6. Fårfiol, viol och stol

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

En något krystad rubrik, men håll med om att den ligger bra i munnen! Idag blir det alltså mat, landskap och stränder.

Mat

DSC01375

Mixed sallad i brödskål (eget foto)

Det kretensiska köket sägs vara en av världens nyttigaste. Jag vet inte om det stämmer, men gott är det. Vänta dig inte starka kryddor utan mer att smaken av råvarorna får dominera.
När du ätit souvlaki och grekisk sallad så våga prova andra rätter. Fråga efter lokala specialiteter! Ibland kan du få ett smakprov om det är möjligt.
Be om husets sallad eller ”mixed” sallad. Du är på en ö som har fantastiska grönsaker så det vore synd att bara äta grekisk sallad.
Jag tycker att det är synd att pommes frites är så dominerande och brukar säga ifrån att jag vill byta dom mot grönsaker. ”Potatis i ugn” är den potatis som jag är mest förtjust i.
Jag vill inte börja räkna upp olika maträtter utan uppmanar dig att prova!
Du ska givetvis också prova Retsina, det speciella vita vinet. Inte så gott att dricka ensamt tycker många, men dess strävhet passar bra som kontrast till oljan i maten.

På vissa platser som t ex kafenion, ouzeri, rakiställen får du in smårätter när du beställer alkohol. De kallas meze och är ett trevligt inslag och gott tilltugg.

Grekerna äter sent och börjar med att ta in små rätter som alla tar lite av. Sedan kommer varmrätterna, antingen flera där man tar lite av varje eller att var och en har sin tallrik. Oftast kommer det in något efter middagen, t ex frukt, kaka eller youghurt med inlagd frukt. Och du kan bli bjuden på rakí som det heter här borta i öst. Eller ouzo som påminner om Pernod (lakritssmak).

Ute i byarna kan du bli visad ut i köket och få peka på grytorna på det som du vill ha. Här får du den riktigt goda, lantliga maten till, oftast, mycket bra pris. Har du riktig tur lyckas du komma när en taverna grillar kött på traditionellt vis, dvs över öppen eld. Det är kött när det är som bäst!

Landskap och natur

Vi turister är lite lustiga för vi förknippar gärna resmål med en och bara en sak. Sol- och badsemester har sina destinationer, aktiv semester har sina osv. Kreta har, tyvärr, hamnat i kategorin sol- och badsemester för en stor del av turisterna. Det är lite orättvist och synd för kustremsan är bara en liten del av denna stora ö. Här kan du få en aktiv semester och här bjuds många upplevelser.

Det säkraste är att gå in på de större orternas hemsidor och se det lokala utbudet. Många hotell har fylliga och informativa hemsidor. Och det finns mycket att välja på! Vad sägs om vattensporter, dykning, cykling, jeepsafari, ridning, tennis, vandring, klättring, utforska grottor (speleology på engelska), mountainbike, golf, segling……och till aktiviteter ska läggas alla utflykter, sevärdheter med mera.

Jag vill göra dig uppmärksam på Sitia Nature Park. Området ingår tillsammans med ett område på Cypern i ett program. Intressant är deras ”georoutes” – rutter för vandring, cykling eller bil. Du hittar dom här tillsammans med information om andra aktiviteter i området.

Naturen på Kreta är väldigt speciell och lär vara ett paradis för botaniker. Många arter finns bara här och en del finns dessutom bara på vissa platser på ön. Jag kan intyga att man behöver inte vara botaniker för att njuta av alla vackra blommor och växter.

ethnos_gr

Bramianos Reservoir (bild från ethos.gr)

Utanför Ierapetra finns en vattenreservoar som heter Bramianos. Den har blivit ett riktigt tillhåll för fåglar och lämpar sig alltså för fågelskådning.

 

 

 

 

Om man tittar på utbudet så kan det t o m bli svårt att få tid över till strandhäng!

Stränder

Givetvis ska vi också njuta av Medelhavet och solen! Här blir ingen uppräkning av stränder utan du tar fram den där detaljerade kartan som jag uppmanat dig att skaffa. Kring kusterna finns små och större stränder. I de tre städerna finns stränder inne i städerna och/eller i utkanten. Har du inte hyrbil så kolla upp busslinjerna för många stränder kan nås med buss.

Öster om Ierapetra ligger Koutsounari och det är lite märkligt att stranden där inte är mer känd eftersom det är den längsta på Kreta och följdaktligen heter Long Beach.

rentacaratcrete_com

Agia Fotia (foto från rentacaratcrete.com)

Strandval handlar mycket om tycke och smak. För egen del gillar jag de mindre stränderna, men vill gärna ha tillgång till solstol och mat. Agia Fotia öster om Ierapetra, lilla stranden inne i Ierapetra, Tertsa väster om Ierapetra, Ammoudara söder om Agios Nikolaos är några av mina favoriter. Och jag har en lista med ”stränder att besöka”.

 

Som jag skrev i ett tidigare inlägg – låt dig inte luras av kustorterna som du kör igenom på kustväg. Gör avstickare lite här och där, du kan hitta flera fina stränder. Håll utkik efter skylt med texten παραλία (paralía) som betyder strand. Ibland dyker de upp ute i ingenting, man svänger in, kör över en kulle och där kan ligga en riktig pärla!

Nästa inlägg: ja, om det inte kommer några önskemål eller frågor så blir nog nästa inlägg en avslutning med lite praktisk information. Skriv gärna önskemål och frågor i kommentarsfältet eller maila till ia.lofquist@live.com!

Nu ska jag sova en stund för att fira uppståndelsen i natt, vi är ju mitt uppe i påsken. Ha en skön helg!

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

Tema ”Turist på östra Kreta”: 5. Vett och etikett

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

Minst två saker måste vi svenskar lämna hemma när vi reser: att tilltala alla med ”du” och allemansrätten. Nyfikenhet, öppenhet och ett leende brukar fungera bra för mig vart jag än reser. Några små tips och ord kan vara bra för att bryta isen eller för att inte klampa alltför mycket i klaveret. Så idag tänkte jag skriva lite om möte med människor, trafiken och att besöka kyrkor och kloster. Du som varit i Grekland tidigare känner antagligen till det mesta. Du som besöker för första gången får här lite hjälp.

Möten

Här är alla artiga och vänliga, de reagerar starkt på folk som inte hälsar. Fråga gärna efter vad saker heter, det uppskattas. Du kan börja med jássas som hälsning och efcharistå (betoning på å) för ”tack”.
En del hälsar på varandra med kindpussar (mer markeringar i luften…), men var lugn, det förväntas inte av dig. Kan bli aktuellt om du blir nära vän med någon men de tar i så fall initiativet.
I butiker, på busstation osv – greker köar inte, men kan bli väldigt uppretade om någon tränger sig före. Låter det som en motsägelse? Bara vänta på din tur i lugn och ro.
Vanligen får du svar på precis det du frågar om. Jag har lärt mig att ställa breda frågor, t ex undrar jag inte om det går en buss till en by imorgon eftermiddag och får svaret nej. Jag tar bort ”eftermiddag” och får istället alla avgångstider under dagen. Jag har funderat mycket på varför det är så här och kommit fram till att det är antingen en språkfråga eller en informationsfråga. Service i form av hjälpsamhet finns i massor – jag råkade fråga efter en buss till Pirgos och snart var flera på busstationen inblandade för att förklara att det finns tre Pirgos och reda ut vilket Pirgos jag skulle till.

Trafik

Du är nu i bilarnas land. Och vespornas, mopedernas och motorcyklarnas. Om du går eller cyklar på landsväg så var beredd på att trafiken inte lämnar mycket utrymme och inte saktar ner. Se dig noga för innan du korsar en gata eller väg.

(eget foto)

(eget foto)

Hyr inte ett fordon som du inte har tidigare erfarenhet av. Trafiken är lite intensivare och ryckigare än i Sverige, men ute på landsvägar är det ingen större skillnad. Vid stadskörning kan det vara idé att parkera en bit ut och gå in i centrum. Blinkersanvändning är som i Sverige väldigt sällsynt. Sök ögonkontakt – greker löser många situationer i trafiken tillsammans.
På landsvägar – släpp gärna fram bakomvarande. Du kan ta det lugnt som har semester, men de kan ha bråttom. Vid omkörningar förväntas du som mötande hjälpa till genom att sakta ner eller hålla till höger. Parkera inte i kurvor o likn utan stanna förståndigt, gå tillbaka och njut av den vackra utsikten du vill se. Se upp med andra turister (dvs fordon med hyrfirmedekal) och gamla pick-up:er. I de senare kan sitta äldre man med egna körregler som bara ska från A till B så alla vet hur han ska köra – var beredd på plötsliga fartändringar, svängar, stopp mm.
I Grekland kan du se parkeringar på olämpliga platser eller dubbelparkeringar med varningsblinkers påslagna. Det betyder då inte samma sak som i Sverige utan ”jag vet att det här inte är en bra plats att stanna på men jag ska bara in om ett kort ärende och är snart tillbaka”.

Besök i kyrkor och kloster

Varför besöka kyrkor och kloster? Ja, varför inte! Jag går gärna in i kyrkor var jag än befinner mig, jag uppskattar stillheten och lugnet. Byggnaderna har så mycket mer att bjuda på som arkitektur, byggnadskonst, hantverk (bl a sniderier), konst (bl a ikonerna) och historia (många kloster har dramatisk historia som t ex gömma motståndsmän i krigstider). Ofta är också läget intressant, t ex ligger många kloster väldigt vackert i landskapet.
Det är relativt enkelt att hitta kapell, kyrkor och kloster på landsbygden för de har sina egna vägskyltar. I östra Kretas biskopsområde sattes ifjol upp informationstavlor vid de flesta byggnader. De är förnämliga! Där finns information på grekiska och engelska om byggnaden, t ex historia som byggår, byggstil, byggherre samt vilket helgon det är tillägnat, vilka speciella högtider som firas och när.

I Grekland är den största religionen den grekisk-ortodoxa. Kyrkan och religionen har stor betydelse även om kyrkobesökarnas antal sjunker med varje ny generation. Oftast väljer man att döpa sina barn efter något helgon, de flesta högtider firas i stor del i kyrkan. Det är alltså en del av den grekiska vardagen och dess påverkan och inflytande är stort, i alla fall för en sekulariserad svensk. Den grekisk-ortodoxa kyrkan har en egen flagga som från början var flagga för munkrepubliken Athos på fastlandet.

Bild från gotravelaz.com

Bild från gotravelaz.com

Förr var de flesta kyrkor och kapell olåsta, men pga stölder blir det vanligare och vanligare att de är låsta. Ibland sitter dock nyckeln i låset!

Det finns några saker att tänka på vid besök:

  • klädkod: inte visa knän och axlar. Det har lättats upp, framför allt på större turistorter och när det inte är mässa. Det är dock enkelt att ha en sjal eller t-shirt i väskan som kan läggas över axlarna.
  • entré: som icke-ortodox förväntas du inte göra korstecken (och om du vill göra det så gör det ortodoxa och inte det katolska) eller kyssa ikoner. Vill du tända ljus så finns det innanför dörren, bredvid finns myntnedkast (i kapell lägger du mynt på bordet). Det finns inget angivet pris.
  • besöka mässa: mässa tar 2-3 timmar, du kan smyga in och ut när du vill. Givetvis kan du inte gå runt och titta på ikoner osv under mässa. Sätt dig ner, korsa inte armar eller ben, slappna av, låt de mässande rösterna och rökelsen bära iväg dina tankar. Det är skön avkoppling, lyckligtvis händer det lite saker då och då, annars skulle det vara lätt att slumra till.
  • kloster: här finns inga officiella öppettider (undantag de stora som t ex Toplou som jag nämnt tidigare) utan det är upp till varje kloster. Även om ett kloster vanligen har öppet en veckodag kan det vara stängt pga olika skäl som andra sysslor, ett helgons namnsdag, alla är borta på andra ärenden. Klosterordnar är ju olika och därför har varje kloster sina regler. I förra veckan vandrade jag och besökte då ett kloster som inte accepterade långbyxor eller shorts. Hade jag haft hyrbil hade jag haft ombyte med mig, men inte på vandring. Jag frågade försiktigt och blev vänligen uppmärksammad på att det vid ingången hängde kjolar så jag svepte en om mig. För mig är det inte konstigare än att jag ber gäster ta av skorna i mitt hem. Och klostret är ju faktiskt nunnornas eller munkarnas hem.
    En del störs av att kloster ofta har en liten butik, att försäljning inte passar ihop med religion. Varför inte istället se det som att de delar med sig av sitt kunnande? Många bra naturprodukter, fantastiskt fina handarbeten och vävnader, goda viner mm. Vid mitt klosterbeök i förra veckan köpte jag en salva som snart läkt min torra, såriga armbåge.
Epitaf i Ierapetra huvudkyrka Agios Georgios (eget foto 2015)

Epitaf i Ierapetra huvudkyrka Agios Georgios (eget foto 2015)

I måndags började påskveckan och det är gudstjänster och mässor både bittida och sent. Idag/ikväll kläs epitafen (symboliserar Jesu grav) som står i kyrkan hela påsken. Imorgon kväll bärs den runt till beskådande och här i Ierapetra sammanstrålar 7 kyrkor med sina epitafer centralt i sta’n. Stämningsfullt och vackert.

 

 

Nästa blogginlägg kommer att handla om natur och mat. Kommentarer till detta inlägget, tips, frågor? Skriv i kommentarsfältet!

Καλό Πάσχα!

(eget foto)

(eget foto)

 

 

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

Tema ”Turist på östra Kreta”: 4. Vägar och byar

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

greeceathensaegeaninfo_com

Bild: greeceathensaegeaninfo.com

Idag blir det lite vägtips och jag skriver inget om orter och platser som jag nämnt i tidigare inlägg. Du får helt enkelt bläddra bakåt!

När det gäller byar blir du kanske lite besviken för det kommer ingen uppräkning av ”byar värda att besöka”. Det är lite vanskligt det där med byar. En by som jag tycker om kanske du tycker är ”Jaha, och?”. Några byar som skiljer sig från mängden kommer jag att nämna. I övrigt – döm ingen by från genomfartsvägen. Stanna, strosa runt, se dig omkring. Njut av lugnet och tystnaden som kanske bryts av en gammal trehjuling (specialfordon) på väg ut till en olivlund. Glöm inte att titta på läget för många byar ligger väldigt vackert. Får du en skön känsla så slå dig ner och ta en kopp kaffe.

Vi börjar i Ierapetra-området. Vi har byar i alla väderstreck. Längs kusterna österut och västerut är byarna vanligen av senare datum och ofta byggda längs vägen och inte så charmiga som bergsbyar. Men se upp för många av dom gömmer finfina stränder! Det finns gott om vägar upp i bergen och vägarna är bra.

Västerut upp i bergent: Makrilia – Meseleri – Prina – Kalamafka – Anatoli – Males – Mithi
Du kan avbryta i stort sett var som helst och återvända till kusten. Missa inte utsiktsplatsen mellan Prina och Kalamafka! Där kan du se både södra och norra sidan av Kreta samtidigt. I Kalamafka kan du gå uppför en massa trappsteg till kyrkan insprängd i berget. Anatoli är till viss del en ”skyddad” by vilket betyder att man inte får renovera hur som helst. En bit innan Males finns på vänster sida ett kloster som är väl värt ett besök.

Österut upp i bergen: Agios Ioannis – Schinokapsala – Orino – Stavrochori
Lite längre österut uppe i bergen: Agios Stefanos – Pefki. Lithines och Pervolakia.

Här österut är det lite brantare och mer dramatisk natur än västerut. Jag har inte varit lika mycket i dessa byarna som i de västra, men de är lika charmiga och inbjudande. Många ligger väldigt vackert.

På Ierapetra-slätten: Kendri – Vainia – Kato Chorio – Episkopi – Vasiliki – Pachia Ammos
Episkopi har ett stort torg där man med fördel kan njuta en kopp kaffe. Nedanför torget på andra sidan vägen ligger ”tvillingkyrkorna” – muslimsk och ortodox. I Pachia Ammos kan du äta lunch på taverna Porto och prata med ägarinnan. Hon var involverad i inspelningen av en av Tzatziki-film som spelades in här.

Agios Nikolaos – Neapoli – Lasithi-platån – Malia
När du druckit soumada i Neapoli så sätt kurs mot Lasithi-platån. Det går uppför och uppför och plötsligen är den där. Här finns natur, museum, Dikti-grottan och mycket mer. När du vill vända hemåt igen så kör ner vägen mot Malia, den är väldigt vacker. Du kan hoppa över Krasi, där är fullt med turister. Ska du passera byn så kör försiktigt.

Kritsa
Flera vägar bär till Kritsa, t ex en från Agios Nikolaos. En annan väg är Prina – Kritsa som med fördel körs från Kritsa till Prina för att riktigt kunna njuta av vyerna. Du kan också fortsätta från Kritsa upp till Katharou-platån, korsa den, komma in i Selakano (unikt skogsområde) och landa i Males eller Kalamafka.

Det finns dom som kniper Kritsa och Lasithi-platån på samma utflykt. Det kan man givetvis göra, men det blir mindre tid att stanna vid olika saker och mycket bilkörning.

Pigg på att ge dig österut?
Från Ierapetra: kör längs kusten, ha en bra karta, ta småvägar. Här kan du verkligen hitta byar där det verkar som om tiden stått stilla. Du kan besöka Kato Zakros, Vai, Touplou-klostret och ta en sväng inom Sitia.
Om du inte vill så långt österut utan siktar på Sitia tycker jag att du ska köra ”gamlagamla” vackra vägen dit via Stavrochori – Hrisopigi – Skordilo – Ahladia – Piskokefalo – Sitia (strax innan Skordilo delar sig vägen och du kan välja att köra via Vouvli – Epano Episkopi – Piskokefalo – Sitia).
Hemåt kör du lämpligast E75 längs kusten till Pachia Ammos. Stanna vid utsiktpunkter och beundra Mirabello-bukten. Den är som vackrast från detta hållet med Agios Nikolaos som en stor, vit pärla i fjärran.

Vi tar en tur västerut från Ierapetra!
Kalami – Kato Symi – Amiras – valfri kustby
Kalami (till vänster om stora vägen) är en övergiven by där några kvinnor bor i utkanten. Det är lite märkligt att gå runt bland husen och ett paradis för den som tycker om att fotografera. Var försiktig! Husen underhålls inte, risk för ras. I ett hus i byns mitt har en familj flyttat in. Det gör känslan av övergivenhet ännu större och märkligare.
Till Kato Symi finns två avtagsvägar till höger från stora vägen.På taverna Omalos (till vänster vid ett litet torg) får du så god mat så du blir salig.
Kör ner igen till stora vägen och västerut till Amiras. Efter byn finns ett stort minnesmonument över den massaker som ägde rum här under andra världskriget. 20 byar sprängdes och brändes av tyskarna, motståndsmän flydde upp i bergen där de jagades och dödades. Monumentet är i modern stil. Är det öppet i kapellet så gå in och titta upp i taket. Där hänger 461 oljelampor – en för varje offer.
Sedan kan du ta vilken väg du vill ner till kusten. Här finns många fina små byar med små fina stränder. En av mina favoriter är Tertsa.

Norr om Agios Nikolaos
Här har du en halvö att köra runt på och upptäcka byar och vyer, njuta av vackert landskap där berg blandas med små slätter. Du kan börja vid Sisi eller vid Plaka – det beror bara på vilket håll du föredrar. Så är det bara att börja leta sig runt med känsla och karta.

Så var det byar! Om du som jag tycker om den traditionella kretensiska byggstilen med stenhus ska du åka till Monastiraki (mellan Ierapetra och Pachia Ammos). ”Skyddad” by där de flesta av husen restaurerats och renoverats i traditionell stil. Ät på någon av de två tavernorna och om du äter på den nedre kan du be Jannis öppna ”Fabrica” – ett litet museum. Ett tips: åk hit innan det blivit mörkt! Njut av utsikten över Mirabello-bukten, se solen gå ner bakom bergen och ljusen tändas i byarna och i Agios Nikolaos.

Kalami har jag nämnt ovan.

Tripti är en by som ligger ovanför Ha-ravinen. Du kan kömma dit från Kavoussi eller Orino, men bäst väg är det från Kato Chorio (mellan Ierapetra och Pachia Ammos). Det är i stora delar en s k ”sommarby” dit lokalbefolkningen flyttar på sommaren eller åker dit på helgerna. Det finns en liten kärna, annars är husen utspridda på sluttningarna. Här finns också en del skog. Möjlighet att vandra upp till topp norr om byn eller att vandra upp till Afendis Stavros (toppen är dock oftast insvept i moln så det är mycket möda för liten belöning).

Kavoussi (öster om Pachia Ammos) är en ganska stor by och full av liv. Här finns små butiker som säljer must, honung mm så sätt bilen och ta en sväng längs huvudgatan. Strosar du upp i byn och ut en bit från byn (finns skyltar vid stora vägen där byn tar slut österut) kommer du till världens äldsta olivträd, ca 3 350 år gammalt. Lokalbefolkningen föreslog att vinnaren av damernas marathon vid OS 2004 skulle få en kvist från olivträdet och så blev det.

Lastros (på E75 efter Kavoussi i riktning mot Sitia) och är lätt att missa, men gör inte det. Gränderna är så smala att man monterat upp ett trafikljus! Det är rött för den som vill ner i byn om någon annan är på väg upp. Parkera och gå ner och in i byn. Här renoveras med varsam hand.

Två byar som finns i guideböcker: Mirtos (kustby väster om Ierapetra) och Mohlos (kustby på nordkusten efter Kavoussi, går väg ner från på E75). Jag hade inte tänkt nämna dom här eftersom de inte finns på min favoritlista. Som jag skrev i början; en by som tilltalar en person behöver inte tilltala en annan person. Båda byarna ligger fint, men har ganska stort inslag av utlänningar. När det gäller Mohlos tycker jag att byn har ingen egen ”personlighet” utan är en blandning som jag inte får grepp om eller som inte får grepp om mig. I Mirtos är utlänningskvoten hög och mycket av byn påminner om öarna i Kykladerna (de flesta ”blåvita” vykort är tagna på Santorini och Mykonos i Kykladerna, men Greklands ögrupper och öar samt fastlandet har många olika utseenden). Jag tycker inte att det känns som om jag är på Kreta.
Strunt i mig, åk dit och bilda dig en egen uppfattning.

Då har du lite att börja med! Jag har tankar om tre inlägg till: lite om natur typ raviner, skog o likn. Samt ett med tips inför besök i kloster och kyrkor. Och ett avslutande som samlar upp lite av varje. Jag hoppar medvetet över Kretas historia, det är för stort och finns i guideböcker och på nätet.
Vad vill du veta mer om? Känner du till något som jag missat/missar?Skriv i kommentarerna!

 

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Tema ”Turist på östra Kreta”: 3. Libyska havets brud

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

DSC01146

Eget foto

Idag ska du få följa med in i min stad – Ierapetra, ”Libyska havets brud”. Det är Kretas fjärde största stad, Europas sydligaste stad, enda stad på sydkusten, den stad i Grekland som har varmast väder (lugn, vi har ofta en skön bris) och biskopssäte för området Ierapetra-Sitia.

 

6

Eget foto

Ierapetra ligger i södra änden av Ierapetraslätten mellan Diktibergen och Triptibergen. Här är Kreta som smalast, bara 15 km. På 60-talet kom en holländare på att det speciella varma klimatet lämpade sig alldeles utmärkt för växthusodling. Och på den vägen är det. De är inte vackra, men producerar massor av ljuvliga grönsaker som också säljs utanför Kreta, främst till grekiska fastlandet. Växthusodlingarna har gjort området till att av de områden som låg högt på listan över medelinkomst i Grekland, men känner givetvis också av den ekonomiska krisen.

Turismen är alltså inte områdets huvudnäring och det, tycker jag personligen, är en av områdets största tillgångar. Här är du inte en turist bland många utan en välkommen gäst i en levande stad som inte gör sig till eller anpassar sig. Här går livet och vardagen sin gilla gång. Många som besökt andra delar av Kreta säger att folket här nere är de vänligaste de mött. Kanske det beror på att det inte finns ett beroendeförhållande mellan dig och lokalbefolkningen.

Jag tycker dock att Ierapetra kunde anstränga sig lite mer för att locka turister. För tillfället finns t ex ingen officiell hemsida, den nya är inte riktigt klar. Det borde den så klart vara, men siga siga, det kommer! För din del är det inga problem för du kan kontakta mig för mer information.

Sta’n har en lång historia som du kan läsa i guideböcker eller på nätet. Jag tänkte nämna några sevärdheter och orientera dig lite i sta’n.

Som alla städer med självaktning på Kreta finns en borg. Den kallas venetianska borgen, men är faktiskt byggd på en tidigare borg. Bredvid finns fiskehamnen som är en fullt fungerande och aktiv fiskehamn. Mitt emot klockstapeln vid fiskehamnen ligger sta’ns äldsta kyrka, Afendi Christo. Om du tittar noga så ser du att den till viss del ligger under gatunivå.

Ovanför fiskehamnen ligger gamla sta’n med sina slingrande gränder. Bebyggelsen är en blandning av gamla och nyare hus. I gamla sta’n finns Napoleons hus. Han sägs ha övernattat där 1798 på väg till Egypten. Här står nästan dagligen franska turister och fotograferar ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
En bit ifrån finns en moské med minaret och fontän, byggd av osmanerna/turkarna. När du står på det lilla torget och tittar på moskén står du under havsnivå.
Och ännu lite längre västerut finns en anlagd damm eller liten ”sjö”. Vid en sida ser du en gammal mur. Det är en rest av en stadsmur som ottomanerna byggde för att skydda sig från pirater o likn. Det kan tyckas som om den ligger för långt inåt land, men havet gick längre upp, en flod har runnit genom sta’n (där nu en av huvudgatorna går) så det har sin förklaring.

Styr nu kosan genom gamla sta’n mot Arkeologiska muséet. På vägen kan du passera Ierapetras huvudkyrka, Agios Georgios (som är sta’ns skyddshelgon). Den byggdes under ottomanernas tid ovanpå en gammal kyrka.

På Arkeologiska muséet finns fynd som gjorts i området, bl a i Gournia (se förra inlägget) och Vasiliki. Strax utanför sta’n (västerut) pågår utgrävningar av en mindre amfiteater. Ska bli spännande att se framöver vilka fynd som görs.

Gå mot havet och sväng sedan vänster så kommer du till Frihetstorget som är den centrala platsen i sta’n. Härifrån strålar de största gatorna åt olika håll och där finns olika butiker för den shoppingsugne.

Om du går ner på strandpromenaden och tittar österut ser du en stor kyrka med andra byggnader som ligger nära havet. Här är biskopssätet.
När du strosar runt i sta’n kommer du att snubbla över flera fina kapell och kyrkor.

Strandpromenaden (den färgade linjen på kartan) börjar i öster vid hotell Petra Mare och slutar i väster vid den konstgjorda dammen. Den gröna färgen visar var du hittar tavernor och caféer. Den gröna delen som är närmast österut (till höger) kallar vi bland ”turistdelen”. Här ligger de flesta turistshopparna och en del av tavernorna har säsongsöppet. Den gröna delen som är närmast fortet är den del som är igång året runt. Samma goda regel i vår stad som på andra platser runt om i världen: ät där lokalbefolkningen äter om du vill ha bra och prisvärd mat.

ierapetra

Google maps och egen markering

På kartan ovan ser du också att vi har tre stränder i sta’n. Den som ligger längst ut till vänster är inte så välbesökt, jag antar att det beror på att där är inga solstolar och det är besvärligt att bada. Den lilla stranden mellan fortet och färjeläget ligger strax nedanför tavernor och café – praktiskt! Den strand som börjar vid idrottsplatsen (det blå, långa huset) fortsätter en bra bit utanför bilden.

Aktiviteter tycker jag att du ska fråga om på hotellet eller på någon ”travel agency” (de finns i centrum av sta’n). Det finns t ex dykklubb, ridskola, vattensporter, vandring (lilla jag…), jeepsafari. Och givetvis har vi bar- och klubbgata, tavernor, caféer, kafenion, ouzerier, turistshoppar. I centrum hittar du gott om bankomater, postkontoret, busstationen mm.
Bussar går flera gånger dagligen till Iraklio, Agios Nikolaos och Sitia. De lokala linjerna följer oftast kustvägarna så bergsbyar nås med hyrbil eller taxi. Annat sätt att transportera sig är charterbolagens utflykter eller köpa utflykt hos ”travel agency”.
På sommaren, från mitten av juli till slutet av augusti, har vi en större kulturfestival som heter Kirvia. Musik, dans mm vid borgen, på öppna platser, på idrottsplatsen. Det händer mycket runt om i sta’n! Dessutom har varje by sina egna högtider och festligheter, t ex när bykyrkans helgon har namnsdag.

I Ierapetra kan du ta färja över till ön Chryssi. Den är så bra på att göra reklam för sig att jag inte nämner så mycket här. Om du åker dit så gå över till andra sidan och njut av en fantastiskt vacker vy! Du står på en vitrosa snäckstrand, blickar ut över ett hav i fler turkosa och blå nyanser än du visste fanns och njuter av vackra Kreta i bakgrunden. Det är varmt på ön, tänk på att ta med vatten, skyddande kläder och lektyr. Det är som en dag på stranden fast du kan inte gå hem när du känner för det utan måste vänta på båten. Taverna finns på ön.

På lördagar är det gatumarknad på en sidogata till huvudgatan (nära norra infarten). Den är uppdelad i två delar kan man säga: grönsaker och frukt samt kläder, hushållsprylar mm. Den öppnar kl 8 och stänger kl 14. Saluhallen försvann någon gång i slutet av 90-talet (mycket saknad), men det finns gott om grönsaks- och frukthandlare i små butiker längs gatorna. Livsmedelsbutikerna har också bra kvalité i sina grönsaksdiskar.

Hotell och lägenheter finns i olika prisklasser, storlekar och utseende. Det är här som på de flesta andra platser – du får bättre priser om du vänder dig direkt till hotell och lägenheter istället för att boka via booking.com el likn. De flesta har idag bokning online via egna hemsidor.

Ja, det var väl i stora drag vad vår lilla stad bjuder på. Stämningen är lite svårare att förmedla, men en levande stad där tempot är lugnt. En bra bas för att uppleva östra Kreta och/eller koppla av och ha det skönt.

Jag har försökt att inte bli överentusiastisk typ ”försäljare som försöker tvinga till köp” så du blivit avskräckt. Men jag hoppas att det framgår att Ierapetra skiljer sig från andra orter, hur det skiljer sig och att det kanske kan locka till besök. Du är så välkommen!

Nästa blogginlägg kommer att handla om byar. Eller fina vägar. Vi får se. Ha en skön helg!
(har jag glömt något om Ierapetra eller du har några frågor – skriv gärna i kommentarer)

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

 

Tema ”Turist på östra Kreta”: 2. Måsten

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

Ibland får jag frågan vad man ”måste” se på Kreta. Som jag nämnde i första inlägget är Kreta en stor ö, det går inte att hinna med allt. Dessutom är det där med ”måsten” intressant. Vem bestämmer vad man ”måste” se? Bör inte din egen nyfikenhet och dina intressen styra? Utgå från dina intressen, lämna en liten öppen del full av nyfikenhet och upptäckarlust. För du kan ju få ett nytt intresse, eller hur?
Dessutom ser vi olika saker. En ruinstad som ligger vackert kan intressera historiskt och arkitektoniskt. Och för någon är landskapet och naturen runt omkring den största behållningen.

Ett uttryck ställer jag mig dock helt bakom: den som inte varit på Knossos har inte varit på Kreta. Åk dit, gå med en guide, förundras över denna kultur vars skrift man inte lyckats tyda. Få helhetsbild genom att sedan besöka Arkeologiska muséet i Iraklio för att se alla fynden. Då får du en helhetsbild av Europas första högt utvecklade kultur och folk – minoerna. Och det var ungefär samtidigt som vi i norr gick från stenålder till bronsålder.

Detta inlägget handlar om det som oftast nämns i guideböcker, på hemsidor och andra informationsställen. Jag berättar inte om dem, det kan du läsa någon annanstans, utan ger egna kommentarer. Förslag på vägar till och från de här sevärdheterna kommer i eget kapitel om bilvägar. Några länkar får du till städernas hemsidor, där finns ofta det som saknas i guideböcker som t ex evenemang, information om aktiviteter, öppettider.

Agios Nikolaos – regionens huvudort med sin bottenlösa sjö (som är cirka 60 m djup). Väl värd ett besök, parkera i utkant eller vid marinan, många enkelriktade och smala gator med mycket trafik under säsongen. Strosa runt bland fina kyrkor, butiker, marinan med sina segelbåtar. Finns stränder inne i sta’n om du känner för ett dopp. Under sommaren kan det vara trångt och mycket turister. Kryssningsfartyg lägger till några gånger i veckan, i och runt staden finns många hotell. En av de första turistorterna på ön, faktiskt, i alla fall för skandinaver! Lite kuriosa: min syster var här 1974 och hon kallar den för ”den lilla fiskebyn”.
http://www.aghiosnikolaos.eu/

Spinalonga – besöks med guide så man vet vad man ser (finns flera organiserade turer från Agios Nikolaos, Elounda och Plaka). Fascinerande att stå och gå där de stackars förvisade spetälska bodde och levde. Och innan dess venetianare och osmaner.

Elounda och Plaka – kusten norr om Agios Nikolaos tillhör inte mina favoriter. Mycket folk under säsong, väldigt lugnt övrig tid. Detta kallas ibland ”Kretas riviera”. Alltså inte speciellt billigt. Mirabellobukten är vacker, men den är ännu vackrare från andra sidan. Plaka är en charmig liten by att strosa i.

Kritsa – den kända handarbetsbyn. Som så ofta när något blir ”känt” så drar det mycket folk och kommers. Byn är värd att besöka, men var förberedd på att här är det business som gäller. Studera kvinnorna på huvdgatan en stund, det är ett skådespel i en försäljningskonst som kallas ”attack, sug tag, dra in”. Inkastarna på tavernorna i turistorterna ligger i lä! Hur mycket av varorna som är handgjorda kan ett tränat handarbetsöga avgöra bättre än jag.
Om du lämnar huvudgatan och traskar runt i byn kommer du att upptäcka hur vackert den ligger. Det är den ena fina utsikten efter den andra. Du får kanske syn på den vita kyrkan byggd i modern stil. Den var låst sist jag var där, jag vet inte hur den ser ut inuti.
Utanför Kritsa ligger Panagia Kera. En gammal kyrka tillägnad tre helgon och har därför tre kor. Det mest intressanta är väggmålningarna som anses vara de finaste i sitt slag på Kreta. Läs på före besök! När jag var där senast för ett antal år sedan satt en person utanför och delade ut broschyrer. Väldigt bra. Man behöver lite hjälp för att tolka vad man ser i målningarna.
En avtagsväg i Kritsas utkant leder till Lato, ruiner efter en antik stad, byggd av dorerna. Den är intressant därför att den är en av de få lämningar som finns från den doriska tiden och ligger väldigt vackert. Jag måste erkänna att jag i många år tänkt åka dit, men det blev inte av förrän förra året. Och jag blev förtjust!
Ovanför Kritsa ligger Katharou-platån som kan vara en del av en biltur (kommer i senare inlägg). Det är asfalterad väg upp, där finns tavernor, men jag råder dig att inte försöka korsa platån om du inte har hyrt en större bil eller jeep. Jag har korsat i en Fiat Panda och det gör jag inte om.

Sisi/Milatos – ett område som jag inte besökt så mycket. Sisi har en fin liten hamn, det är ungefär allt. Jag är mer nyfiken på den övre delen av byn som inte ligger nere vid havet. Jag vill besöka Milatos grotta som inte har några speciella geologiska fenomen, men en spännande historia.
Malia ligger bredvid Sisi och nu har vi ramlat utanför regionen Lasithi. Jag vill ändå nämna det eftersom här finns lämningar efter ett minoiskt palats. Jag var där för 4 år sedan och blev besviken. Otydliga och få skyltar, ingen guide, väldigt lite lämningar kvar. Allt sammantaget gjorde det svårt för mig att skapa mig en bild av platsen. Malia i övrigt är en ort som länge har legat engelsmännen varmt om hjärtat. De senare åren präglas tyvärr högsäsongen av den partajande delen av engelska ungdom.

Selinari – munkkloster som ligger utmed E75, nuvarande kloster byggt så sent som 1961. Här måste du stanna för att tända ett ljus så det går bra för dig på din resa. Ligger vackert vid en ravin som jag hoppas få vandra någon gång.

Neapoli – den gamla huvudorten i regionen. Härifrån kör du upp till Lasithi, men ta först en titt på sta’n. Sätt dig på ett kafé och njut av en iskall soumada (mandelsaft). Undrar du över byggnaden uppe på en kulle med mur och torn? Det är östra Kretas fängelse och den regionala domstolen ligger i sta’n.

Lasithi-platån – har sin historia, inga olivträd (för kallt). På sommaren kan det vara svårt att föreställa sig att platån kan vara avskuren och isolerad pga snö! Om du sett foto med mängder av möllor med vita segeldukar (möllorna pumpade upp vatten) och förväntar dig att få se det i verkligheten så tyvärr. Också här har utvecklingen gått framåt och vatten pumpas upp på annat sätt idag. Platån är full av saker att upptäcka: byar, museum, kyrkor, kloster. Ta dig tid, kör inte bara runt som många gör.
Kanske ett besök i Dikti-grottan? Enligt legenden var det här Zeus’ moder gömde honom tillsammans med en get undan hans fader. När han växt upp uppfyllde han spådomen hans far fått: du kommer att bli störtad av din egen son. De gamla gudarna kan det där med dramatik!

Gournia – lämningar efter en minoisk by. En annan sida av minoiskt liv och leverne än palatsen. I närheten ligger klostret Faneromeni, väl värt ett besök. Deras kyrka är en riktig grottkyrka och klostret är litet eftersom det är byggt på en mycket brant bergssluttning.

Ierapetra – Europas sydligaste stad och min stad får givetvis ett eget inlägg lite längre fram.

Sitia – en liten charmig stad som lever lite i utkanten vilket är synd. Jag åker gärna på dagsutflykt till Sitia. Det finns vackra vägar som leder dit och jag tycker om den lugna småstaden. De marknadsför för tillfället hela området, jag tror att tanken är att locka till sig olika turistgrupper. Smart!
http://www.visitsitia.gr/en/default.aspx
Toplou-klostret – stort, vackert. Det är många år sedan jag var där, men jag minns det fortfarande. Kända för väldigt gott rödvin.
Palmstranden Vai – är en strand med palmer. Jag minns när jag var där att jag tänkte ”jaha, och vad då?”. Nog en fin strand att spendera några timmar på, bl a lär man kunna hitta bärnsten.
Kato Zakros – här finns dels en ravin, ”Död mans ravin”, som är lättvandrad och kort, dels lämningar efter ett minoiskt palats. Ravinen har fått sitt namn av att man (troligen före minoerna) begravde döda i de grottor det finns gott om på ravinens sidor.

Det blev kanske lite långt. Det är så mycket jag vill berätta, måste begränsa mig…

Är det något jag glömt? Det dyker upp mer i kommande inlägg när jag skriver om fina vägar, att besöka byar, vett och etikett i kloster och kyrkor mm.
Kommentera och tipsa gärna nedan! Berätta vad du vill veta mer om!

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!