Hemma igen!

Så där ja. Då är jag hemma i Ierapetra igen efter min längsta (9,5 veckor) Sverige-vistelse sedan jag flyttade i april 2014. Brukar inte ha hemlängtan så jag tar det som ett kvitto på att det verkligen är här jag vill bo och leva. Min längtan skiljer sig givetvis från ”semestergreklandslängtan”. Känner förresten att jag snart behöver semester vilket inte är så enkelt för ett enmansföretag och undrar var jag då ska åka. Hm…alltid roligt att drömma och planera.

Nu är jag i alla fall här. Har träffat vänner och bekanta, sagt godda’, blivit välkomnad tillbaka och fått höra senaste nytt om dödsfall och kärlek, den blåsiga sommaren, stökiga turister med mera. Imorgon är det dags att gå till marknaden och träffa ”the gang” på kafenio. Ska bli roligt att se vilka som är här nere just nu.

Första dagen var en så’n där praktisk dag med uppackning, tvätt, storhandla. Sedan tog jag ledigt tre dagar tillsammans med hyrbil. Två dagar på en av favoritstränderna. En dag körde jag gamlagamla vägen till Sitia. Den är makalöst vacker! Gick en runda i sta’n där butiksdöden brett ut sig. Illa för Kretas 6:e största stad som ligger lite avsides. Undrar om man bara kan skylla på ekonomiska krisen. Internet spelar också en stor roll i att slå ut butiker. Och det kan så klart finnas lokala skäl.
Var inne på Arkeologiska muséet som tyvärr var så varmt att det inte blev långa stunder framför montrarna. Lite rekognoscering inför nästa tur upp dit innan jag styrde kosan hemåt via National Road. Stannade i en liten by för lunch och tackade min lyckliga stjärna när jag såg att det var en riktig matmor. Det finns inga som gör omeletter som de gör dem. En riktig njutning!

Jag blev lite frestad av bil i sommar. Dels i Skåne eftersom kommunikationerna inte är de bästa från och inom östra Skåne så det var skönt med hyrbil i augusti. Dels här på Kreta eftersom det finns så mycket jag vill besöka, återbesöka och uppleva framför allt här på östra Kreta och på centrala Kreta. Men samtidigt som jag ser friheten och möjligheterna ser jag försäkring, reparationer, service, skatt, besiktning, parkering…och då bli jag liksom lite trött. Bensinkontot skulle bli stort med tanke på att detta är ingen liten ö. Fast det skulle också öppna upp ännu fler vandringsmöjligheter. Jag får nog fundera lite mer på det här.

Jag har inte riktigt hållit mig uppdaterad med nyheter under sommaren så jag har lite att ta igen. Några saker har fladdrat förbi:
– Ovanligt få barn i Grekland ska börja 1:a klass i år – varför har barnafödandet gått ner?
– Tre politiska partier håller på att skapa en allians, men om det bara är inför valet 2018 eller om det ska bli ett parti vet jag inte.
– Det har varit många tillbud längs nordkusten i år med olyckor och dödsfall (än så länge 30 drunkna) bland turister som inte respekterar ”röd flagg” som betyder att man inte ska bada pga starka strömmar o likn. Här nere har vi inte ens flaggstänger på stränderna så när folk på nordkusten är badsugna men inte får hoppa i havet badar vi gladeligen här nere. Jag undrar varför inte de som är badsugna reser till sydkusten istället!
– Chania, Kretas 2:a största stad, har börjat bli riktigt sliten och trött på turister och andelen semesterlägenheter. Samma fenomen som poppat upp på andra platser i sommar. Jag undrar när vi ska förstå att både besökande och de lokala tjänar på att vi sprider ut oss mer. Större upplevelse för oss besökande, klirr i kassan för mer lokalbefolkning.
– Augustirean är slut.
– Revolutionerande fynd på Kreta av upprättgående människor som är äldre än de vi känt till tidigare. Uppsala universitet är inblandat på ett hörn.
– Det har kommit nyheter om att en ny plan ska sättas i verket som baseras på utveckling av turism och jordbruk. Det är mycket fina ord om att avlasta kusterna, främst den norra kusten. Samtidigt konstateras att den förra planen inte åstadkommit så mycket. Vi får väl se hur Kreta kommer att marknadsföra sig framöver för att locka andra turistgrupper än solturister.

Ja, då är det helg och den kommer också att gå i sakta mak medan jag bara njuter av att vara tillbaka. På måndag får vardagen ta över och då blir det också blogginlägg 2-3 ggr/veckan som vanligt.
Välkommen och ha en skön helg!

Huset är ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information på http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Annonser

Finaste ”välkommen tillbaka” från Skåne

Intensivt så här på slutet med tömning av hus och annat. Två härliga vandringsdagar fick plats och de får bli det sista inlägget från Skåne denna gången.

Lördag 19 augusti

Jag kunde inte själv beskrivit Öresund bättre och vackrare!

Denna dagen var Öresund som en glittrande silverscarf, men vi börjar från början. Parkerade bilen på Knutpunkten i Helsingborg. 10 kr/tim ok, men texten stämde inte med maskinen utan den räknade 10 kr/halvtimme. Kände mig rånad när jag gick därifrån till bussen till Höganäs. Ungefär halvvägs under bussfärden öppnade sig himlen och det öste ner! Men så skulle det ju inte vara!

När jag steg av bussen i Höganäs kom det inte en droppe! Jag började vandra längs med Öresund och såg hur det klarnade upp över Danmark. Lite kyligt, men snart sken solen från en blå himmel med bara några få moln.

Tog en sväng upp om Vikens nya kyrkogård, men kapellet var låst. Letade efter en skulptur som de gömt någonstans. Återvände snabbt till Skåneleden.

Vid ett toabesök längs vägen upptäckte jag att jag började få ”havsfrisyren”. Åt havet till stod håret rakt upp och åt land låg det alldeles platt. Ser lite ut som den frisyr en del karlar har för att dölja sin flint, fast i mitt fall har den liksom ingen funktion att fylla. Det ser bara konstigt ut.

När jag insåg att jag funderade över vad lördag heter på franska förstod jag att jag var totalt avkopplad. Det är en så’n skön känsla!

Njöt av småhamnar, natur och, som vanligt, Landborgspromenaden. Alltid spännande utsikt längs med Öresund med Danmark i fjärran och olika skepp och båtar. Öresund visade sig från sin bästa sida idag. Härliga mustiga blå och gröna färger. Jag uppskattar att få vandra längs med havet, det fungerar inte på Kreta. Såg en del människor som lockats ut av det fina vädret.

Avslutade på Ebbas fik med bakad potatis. Kan rekommendera stället, retro och mysigt, men ta inte bakad potatis.

Torsdag 24 augusti

Till min vandringsvän! Hoppas det blir fler tillfällen nästa gång!

Senast jag körde till Malmö eller Lund slog det mig att jag inte vandrat ute vid Romeleåsen och Häckeberga på minst 4 år! Detta måste åtgärdas!

På grund av att en del måste fixas de här sista dagarna började jag vandra strax efter halv elva! Det är väldigt sent för mig och kändes lite märkligt, men hela dagen var min så det blev bra.

Jag valde ”Häckeberga runt” som jag bara vandrat moturs så varför inte testa medurs! Gick fel två gånger, men det berodde inte på markeringarna utan på att jag var så avkopplad i skallen och uppmärksam på naturen att jag missade markeringar. Det gjorde ingenting, bara att gå tillbaka.

Det var tyst och lugnt och stilla hela dagen. I naturreservaten fanns en del fallna träd med klart imponerande rotvältor. Lite vind på eftermiddagen, annars höll stillheten i sig. En riktig lisa för kropp och själ.

På en liten skogsväg med gräs i mitten började jag fundera, ungefär som jag gjorde på Trolsk vandring med snapphanarna. Jag var mellan rika Lundaslätten och tillika Söderslätt med sina gårdar, gods och slott. Vem gick på den lilla skogsvägen en gång i tiden? En trött mjölkerska? En ung ryktare? Hur hade de det i livet? Vad drömde de om?

Varierat på åsen med bokskog, tallskog, granskog, kalhyggen, nyplanteringar, sly och buskar, hagar. När jag vandrar i eller passerar fullvuxen skog som är så ren och tom känns det som om jag blir inbjuden till naturens finrum. Det är tjusigt!

Sturups flygplats har inflygning över en del av rundvandringen, men de har så lite trafik att det inte stör. Cykelleder har markerats och det tackar vi för. Cyklister ska väja för oss vandrare, men det fungerar inte. De sträckor där Skåneleden och cykellederna sammafaller var givetvis sönderkörda. Jag hoppade fram i gyttja och vatten. Irriterande. Marodörer!

Jag fick se rådjur (eller hjort – hann inte riktig se vad), trollsländor, får, kor, flugor, fjärilar och de förbannade svenska myggen. Ångrade lite att jag inte hade köpt något mer än bananer, men varför klaga när naturens skafferi bjuder på härliga björnbär!

Mot slutet kom några regndroppar, men det blev inte mer än så. Efter 2,5 mil/cirka 6,5 tim nådde jag nöjd och tillfreds bilen på parkeringen vid Genarps idrottsplats.

Avslut

Så är mina sommarveckor i Skåne slut, på söndag åker jag hem till Kreta. Jag tar med mig vandringarna i det vackra och sommargrönskande Skåne som ett minne jag kan leva länge på. Känns som om Skåne ville säga att ”det var roligt att du kunde komma och välkommen tillbaka”. Och jag kommer gärna!

Blomstrande våren avlöses av grönskande sommaren och sedan tar den magnifika, färgsprakande hösten vid. Hur kan du låta bli att njuta av det? Promenera, gå, vandra. Fika, ha picknick. Ge dig ut!

Mina ben är nu inställda på det skånska landskapet – blir ett uppvakande för dem när de ska vandra i de kretensiska bergen igen! Fast det dröjer lite, måste avvakta att temperaturen faller. Under tiden kan jag minnas mina 5 vandringsdagar i sommar….

Ha det gott!

Trots en strulande kamera blev det några foton på min flickr-sida!
Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

Pekpinneland

Farliga piller
Det är numera så farligt att leva, att ingen människa kommer levande ifrån det.
Allt man äter har under de senaste åren utdömts som fettbildande, cancerframkallande eller infarktorsakande. Det är väl därför man ser ut som man gör och ryggar tillbaka när man möter sig själv i spegeln på morgnarna. Egentligen skulle man inte gå tll jobbet, man skulle hoppa på örona i sopnedkastet och dra igen luckan om sig.
Nu har tidningen Expressen gripit in igen och förklarat våra vanligaste huvudvärkstabletter som dödsbringande. Magnecyl, albyl, bamyl och diverse annat på yl är livsfarligt att äta.
Magblödningar, lovar Expressen.
Om Expressen vore krog skulle den inte få många getingar i Expressen.
Gamla mormor rös vid rubriken, kvalificerad magnecylsnaskare som hon varit sedan hedenhös. Mig själv berör nyheten inte alls, jag får i alla fall aldrig fram tabletterna ur de där krångliga förpackningarna.
Men på den gamla goda tiden konsumerade man en och annan tablett, ty då salufördes de muntert skramlande i små bleckburkar. Kan de månne verka retroaktivt, så att 40-talets albyl slår till idag? Får väl titta i Expressen i morgon. Har de väl börjat skrämmas, så brukar de hålla på.
(del av kåseri från ”Gits Olssons bästa”, 1988)

Redan på Gits’ tid larmades det i media om olika faror. Sociala medier svämmar numera nästan över av larmrapporter och uppmaningar så inte mycket har förändrats. Jag har blivit en riktig fena på att bläddra förbi. Denna sommaren har jag varit så länge i Sverige att jag lagt märke till skyltar och plakat. De finns lite överallt. Det blir lite pekpinneaktigt, minst sagt.

På coop meddelas vid kassan att de vill minska användandet av plastkassar genom att jag inte ska köpa fler än jag behöver (varför skulle jag göra det?), jag ska återanvända dem och inte glömma att kasta dem i återvinning. Varför känner jag mig som en 9-åring istället för 59? Vill de följa med mig hem och kontrollera? Så kommer fler frågor: om de vill minska användning av plast borde de kanske sälja andra sorters plastpåsar och soppåsar, se upp med platsförpackningar osv, osv.

På min yoghurt står det att förpackningen är certifierad enligt en kod som jag, som oansvarig medborgare, inte orkar ta reda på vad den står för. Det är så många märkningar och förkortningar på varor att jag blir alldeles uppgiven. Finns det verkligen folk som är beredda att lägga ner tid och ork på att ta reda på vad allt står för och innebär? På förpackningen står också att jag genom att välja den förpackningen ”medverkar till ett ansvarsfullt skogdbruk”. Jag valde inte förpackningen, jag valde den yoghurten. Och vad tusan betyder ”ansvarsfullt skogsbruk”?

Det är lika svepande som artiklar och liknande med ”undersökning har visat”, ”nya rön” men det framgår inte vilken undersökning, hur och av vem. Visst kan man klaga på och vara kritisk mot läkemedelssektorn, men varför inte lite av samma kritiska sinnelag när det kommer till hälso- och miljösektorerna? Jag undrar hur mycket pengar hälsosektorn omsätter per år på trender, påståenden och rädsla.

Minns kampanjen ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 brödskivor om dagen”? Det var Brödinstitutet som stod bakom den, alltså helt kommersiellt. Grunden var en undersökning som visat att svenskarna åt för lite fibrer. Klart att bagarnas och konditorernas (heter det så i plural?) branschorganisation hakade på. Men oj, så mycket skäll Socialstyrelsen fick!

Minns kokosolja som var trendigt för några månader sedan? ”Undersökningar” visade att det skulle vi trycka i oss i parti och minut tills det för någon månad sedan kom ”en rapport” om att det var minsann inte alls bra. Ungefär som chipslarmet för några år sedan som visade sig vara både överdrivet och i vissa delar felaktigt. Och den färskaste innegrejen är väl socker om jag förstått det rätt. Alltså att man inte ska äta socker. Jag har i sommar fått både blickar och kommentarer om att jag har en sockerbit i kaffet.

Och det för mig in på att varför måste vi frälsa varandra? Det liknar en missionsrörelse. Jag försöker inte trycka på andra att agera eller äta som jag gör – kan jag då inte få slippa pekpinnar? Och jag äter lite av varje och tack så mycket, jag mår bra.

Har vi kanske för få eller för små problem? Känner efter för mycket? Vi får se upp så att vi inte skapar problem i onödan. Jag håller mig till uttrycket ”Lagom är bäst”. Inte fel att vara medveten, men vi svenskar kan inte ensamma rädda hela världen. Dra ner lite på pekpinnarna, glöm inte att leva.

Imorgon börjar sista veckan i Sverige. Nästa söndag är jag på väg hem. Ha en bra vecka – det ska jag ha!

Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

Trolsk och magisk vandring

Ny ryggsäck, ny strumpsort, hälgrepp i trilskande vandringsskon – dags för vandring! Körde upp till Hässleholm och tog tåget till Sösdala där jag gick ner till Skåneleden vid Lillsjödal. På vägen dit mötte jag lantbrukare med spann som skulle ge något till sina kor, Jisses, vilken orkester! De i andra hagen var väldigt upprörda och lät hela världen få veta det.

När jag började vandra i den stilla morgonen snubblade jag nästan över ett tält. Tänk vilken underbar morgon camparen fick vid den lilla spegelblanka sjön. Jag fortsatte och kom upp på en smal åsrygg. Snart kunde jag se snapphanarna trycka i buskarna till vänster och svenskarna gömma sig bakom träden till höger. Vad hade blivit om svenskarna inte vunnit? Tanken svindlar!

Inne i skogarna var det tätt, mossigt, stenigt och höga tallar. Eller vacker bokskog. Här bjuds allt! Prassel, rop, skrik och andra ljud hördes så jag var inte ensam. En del ljud kom från fåglar, resten vet jag inte.

Solen hittar alltid ett hål…

I tallskogarna låg stora, mossiga stenar. Detta är nordöstra Skånes kännetecken och jag vandrade på gränsen. Alldeles stilla runt omkring mig. Skulle inte bli förvånad om ett troll tittat fram bakom en sten och sagt ”Mossa, mossa, människobarn”, men jag hade blivit väldigt förvånad om han inte haft ett gäng rumpnissar som sällskap.

Passerade ett ödetorp, gick runt och fotograferade, plötsligen stod jag stilla och stirrade på en svart katt som stirrade tillbaka med böjd rygg. Jag störde kanske hans middagsvila. Mötte också några cyklister, ryttare och vandrare. Roligt att folk ger sig ut i naturen!

Vandrade i tropisk värme. Det var så fuktigt att det var dumt att dricka vatten för det rann rakt igenom. Och de svenska otäcka myggen samlades runt min ända vid varje kisspaus. Hur blir natten, tro? Kanske ingen sömn och bara kliande. Men det löste sig, jag lyckades tydligen hålla dem ifrån mig.

Så kom jag upp på Klinten på åsen. Där finns en bänk placerad rakt framför gläntan så det blir fri sikt ut över Hovdala-slätten. Som gjort för en paus då ögat får söka sig långt bort och tanken vila i fjärran.

Då och då korsade jag eller hade sällskap av nya ledmarkeringar som ”Höjdarnas höjdarled” och ”I Post-Nillas spår”. Hovdala slott och Hässleholms kommun har tydligen tagit tag i det här med vandring och lagt upp en del egna leder. Intressant! (Hovdala ordnar en vandringsfestival i september, men på sidan finns också möjlighet att ladda ner kartor och vandra själv.)

Några saker slog mig. Hösten knackar på dörren så smått. En otroligt vacker årstid då naturen bjuder på en färgsprakande show som gör en förstummad. Det är den tid på året som jag ibland saknar på Kreta, men i gengäld har jag grönt året om och slipper den nakna, bruna, döda vintern i Skåne.
Den andra saken som slog mig var att jag för första gången inte har något vandringsuppehåll! Jag började vandra i september ifjol efter högsommaruppehållet på Kreta och jag bara fortsätter och fortsätter. Ett oerhört privilegium samtidigt som det känns lite märkligt. Det bästa av två världar skulle man kanske säga.

Efter drygt 6 timmars vandring var jag tillbaka vid bilen i Hässleholm. Hade en härlig känsla av njutning över allt jag bjöds på. Förundrades över Skånes mångskiftande landskap som bjuder på allt som till exempel skog av alla slag, öppna landskap, åsar, betesmark, stigar, småvägar, sjöar, bäckar, små byar, vyer. Och stillheten och lugnet är svåra att hitta någon annanstans än i naturen. Där finns friden.

Avslutade dagen med att köra småvägar hemåt med en avstickare till Maltesholm. Tjusigt och många fina, intressanta byggnader samt en vacker park och imponerande uppkörsväg!

För den vandringsintresserade: jag gick alltså på i slutet av delsträcka 6 på Nord-sydleden, följde delsträcka 5 och där delsträcka 4 svänger vänster mot Hässleholmsgården fortsatte jag rakt fram till järnvägsstationen. Mer om Skåneleden finns här!

Ha en skön helg!

 

PS. Hur det gick med nya utrustningen? Ryggsäcken är jätteskön, det var ett bra köp, bättre än den gamla. Sockorna gav inte mersmak, för mycket ull. Hälgreppet fungerade nästan, tror jag vet hur jag ska justera det, men visst är det konstigt att en sko i ett par kan bli så fel.

Foton på min flickr-sida!
Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

 

Vandring och utställning

En vecka sedan förra blogginlägget. En fullsmockad vecka. Vi kan hoppa över matförgiftning, inställt tåg och felkörning i ett av mina hat- och ångestobjekt (andra kallar det ”E6 förbi Göteborg”) vilket kunde resulterat i att detta skrivits i Oslo.
Förutom att träffa digitala vänner i ”verkligheten”, hälsat på en kär vän i Karlstad och hämtat en väldigt trevlig hyrbil har jag vandrat och varit på utställning.

Egenkomponerad vandring

I kända trakter kan man ha lyxen av närhet till vandringsmöjligheter. Vi har haft sommarstuga uppe i Sofielust/Örnaberga så jag knöt samman olika skogspromenader till en vandring.

Vi gick ut genom dörren, svängde vänster och medvandraren Bojana sa: ”Jag kan inte fatta att vi bara ska gå iväg utan att först åka tåg, buss eller bil!” Nere vid havet tog vi in på Skåneleden som vi sedan lämnade för att ge oss inåt land i skogen. Fast det kändes mer som att ge sig in i tät, fuktig djungel även om jag aldrig varit i en så’n. Naturen är helt otrolig denna sommar! Den grönskar och prunkar över alla bredder. Det går nästan att höra hur växtligheten lever och är igång. Och den är nästan påträngande, som om den vill attackera eller suga in.

 

Ett tunt, stilla regn en liten stund, annars bra vandringsväder med växlande molnighet. Och vindstilla vilket alltid ger ett extra lugn och en speciell fridfullhet. Smultron frestade, svampar stora som dasslock visade upp sig, fåglar orkestrerade. Man vände sig inåt, vilande som i en trygg vagga. Det gör gott för själen.

Så kom vi till en avgörande punkt – börja vandra mot hemmet igen eller fortsätta till Gyllebo-sjön. Min något medtagna mage fick avgöra så för säkerhets skull vände vi hemåt. Väl tillbaka i Baskemölla tog vi en kort mat- och toapaus innan vi körde upp till Gyllebo-sjön. Avslutning på dagens vandring blev ett varv runt sjön.

Totalt strax över 5 timmars vandring med inslag av hav, sjö, bäck, skog, åker, grusväg, stig, terräng. Och en dansbana! Vad kan man mer önska sig?

Bro över till nästa

Igår åt jag lunch i Storstugan vid Tjolöholms slott. Ett gäng vid grannbordet diskuterade vart de skulle åka på nästa resa och vad de skulle göra. De konstaterade att de var ”färdigseglade”, valde bort paddling och sedan koncentrerade jag mig på min Biff Lindström. Plötligen sa en i sällskapet att ”vi kan vandra”. Någon konstaterade att då måste man ha tält och ”skaffa en massa annat”. Så synd när människor tror att vandring måste kombineras med friluftsliv. Det måste det inte alls, det är två olika saker som råkar passa bra ihop om man så önskar. Varför inte börja med dagsvandringar för att se om den biten passar, om man tycker om det. Sedan kan man bygga vidare om man känner för det eller fortsätta sina dagsvandringar. Och det måste inte vara tält utan kan vara stugor, b&b, vandrarhem, hotell. Och man måste inte förbereda mat flera dagar i förväg utan kan gå till dukat bord. Var och en ramar in vandring på sitt sätt. Det finns inga rätt eller fel.

Utställning

Så varför var jag vid Tjolöholm? Jag har varit där tidigare och då sett slottet. Denna gången var jag nyfiken på utställningen av kläder från tv-serien Downton Abbey. Guiden var bra, kläderna var uppställda i olika rum så vi fick se bitar av slottet också. Och det var tur det för utställningen var tunn. Inte värd att köra dit bara för den och 150 kr var för mycket.

En sak som jag tycker är så konstig är folk som går på utställning och fotograferar allt de ser. Varför är de inte här och nu? Suger in alla intryck, lyssnar på guiden eller läser på informationslappar? Det mesta går att hitta på nätet idag så det kan inte vara därför. Är det för att visa att man varit på en speciell plats?
Antagligen är det jag som är fel ute för jag är så koncentrerad och fokuserad, suger åt mig som en svamp, sjunker ner i fantasin och tankarna seglar bort. Har väl nå’t fel på min förmåga att göra flera saker samtidigt.
Fast visst är det konstigt när en besökare i gruppen säger åt en att man ska flytta på sig och vänta gå fram för den ska ta foto!? Jag visste inte att det var en fotosafari….

Så är det söndagskväll och nu kan jag inte sitta här längre utan nu väntar Vera. Ha en skön kväll!

PS.
Foton på min flickr-sida!
Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Utställning x 3 plus en utflykt

I veckan har det varit dags för vänskapsturné till Malmö och Lund för att träffa vänner. Igår var det omvänt – vänner från Skanör kom ut till mig på Österlen. Härligt och roligt! Det är stunder som jag har i minnesbanken och de kan plockas fram vid behov!

Lite annat har jag hunnit med mellan besöken och tillsammans med besöken. Tre utställningar och en utflykt. Här kommer lite information för intresserad!

Kulturen i Lund

Här pågår en utställning om Hasse & Tage, dessa gudabenådade människor. Utställningen berättar om deras början, möte, produktion och fram till dags dato. Det finns också hörlurar så man kan t ex lyssna på Lindemän. Jag satt och fnissade i ungefär en timme och det finns sämre sätt att spendera tiden. Det finns svenska ”komiker” som anser att Hasse & Tage är passé, att de aldrig var speciellt roliga osv. För mig är de unika med sin blandning av samhällskritik, ordgymnastik, lekfullhet och glimt i ögat.
Och det där med passé…lyss till Inredningsarkitekt Valfrid Lindeman (en tidig Lindeman)! Han inreder ett allrum där hela familjen kan vistas som för tankarna till ”öppen planlösning”, han funderar över om man skulle kunna steka plättar på en säng om man tar bort madrassen = ”multi functional”. Och han placerar barnen i lådor under sängen vilket väl får motsvara ”compact living”. Eller Punkrockare Trindeman Lindeman som har säkerhetsnål på insidan av kinden. Och när den gnids mot tänderna blir det laddning så han kan lysa när han läser. Eller….det finns många glada skratt och tänkvärdheter!

En stor, intressant och vacker utställning är Världen på Kulturen med i huvudsak keramikföremål. De kommer från olika delar av världen och olika tidsperioder. Sverige är känt som ett land som kommit långt med IT och digitalisering. Här har det gått för långt. Inga informationslappar vid föremålen utan i varje rum finns en dator som kallas ”informationskiosk”. Där förväntas jag leta upp det objekt jag är intresserad av för att få information. Sedan kan jag gå tillbaka till montern. hitta ett annat föremål och då gå bort till datorn igen. Undrar hur det fungerar om man är flera besökare samtidigt!? Totalt misslyckat vilket var väldigt synd på en fin utställning.

Fabriken i Bästekille

Den första utställningen i sitt slag som visar fotograf Lennart Nilsson livsverk. Han var själv med och planerade den, men gick ju tyvärr bort i januari i år. Ja, vad ska jag säga om den? Jag är fortfarande väldigt gripen och fascinerad och imponerad och ödmjuk och tagen och…. Då menar jag inte främst det han blev världsberömd för, dvs sina foton av hur vi ser ut på insidan och hur ett barn blir till. Nej, åren före det. En alldeles otrolig fotograf som hade sitt alldeles egna arbetssätt och var en person som måste ha ingett ett väldigt förtroende för de han porträttfotograferade. Med den utrustning han hade under de tidiga åren har han lyckats fånga ljus och ögonblick som dagens mobilkameror och photoshop kan drömma om. Och jag kan till fullo se och förstå varför han tidigt var min fars (han fotograferade och framkallade också) idol med sitt fotograferande för tidningen Se.

En högtidsstund! Om utställningen dyker upp någon annanstans så gå och se den. Och njut!

Utflykt till Hammenhög

Vid stora genomfartsvägen i samhället Hammenhög finns en butik och trädgård som heter En liten bit av Medelhavet. Jodå, jag hade lite hemlängtan och var dessutom nyfiken. Skulle det vara dåliga kopior eller turistvarianterna? Men nej, det var gediget och original. De importerar från bl a Grekland och har en hel del vacker keramik till bra priser. Och oliver, olivolja, fetaost mm. Jag blev riktigt glad bara av att gå in i butiken eftersom det var så många färger och former som mötte mig. Jag fick en dos Grekland ackompanjerad av Marocko så nu klarar jag mig ett tag. Skulle det infinna sig mer hemlängtan får jag väl köra dit igen….
(ett tips: om du köper en saltkula så behöver du inte köpa ett litet fat att ha under. Om du använder saltkulan på rätt sätt, alltså.)

Nu sänker sig helgfriden över Österlen. Denna fredagskväll blir det inget vin med chips eller liknande. Här ska njutas kaffe och mandelkubbar! Det är härligt när längtan kan tillgodoses….

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Rötter och vingar – en förutsättning

Nä, nu får det snart vara slut på det här höstliga sommarvädret! När man väl planerat så skiftar vädret igen. Lusten att göra något dör ut. Igår sa grannen att han funderade på att ta fram julprydnaderna: ”Det är ju som november!”.

Vi har planerat vandring på måndag och jag kastade fram förslaget att vi ger oss upp i skogen där jag varit så mycket i och med vår sommarstuga. Lite senare slog det mig att det är nog 6-7 år sedan jag var där, kanske borde åka upp och rekognoscera lite.
Solen tittade fram i lördags, jag kastade mig ut i lånade bilen och körde iväg. I 3 timmar checkade jag olika stigar, vägar och delningspunkter. Och på några platser var jag vilse, någon väg var helt igenväxt, en stig hade försvunnit, öppna fält var fulla av höga granar och där det varit skog var det tomt. Det händer mycket i naturen! Det ändrade totalt landskapet och i krocken mellan minnesbild och verklighet uppstår total tomhet på hjärnkontoret.
En fin vandring kan vi få på måndag. Om vädret är på vår sida.

Sorterandet och rensandet fortsätter, dock i avtagande takt. I en låda hittade jag ett urklipp där det stod att de viktigaste gåvorna vi kan ge våra barn är rötter och vingar. Jag tror att det är viktigt för alla människor. Det talas mycket om driv, förverkligande, drömmar, framtid osv och att det är viktigt med mål och att forma sin framtid. Lämna din gamla tillvaro, skapa ett nytt liv.
Jag tror att det är lika viktigt att se bakåt, att ha rötter. Det som finns där har format oss, gett oss en grund att stå på. Varför ska vi låtsas som om vi inte har ett bagage, varför inte dra nytta av det och vara stolta över det?  Den du är idag är en summa av det du har med dig och dina drömmar och önskningar framåt. Det är summan, helheten, som visar vem du är, vart du är på väg och varför.
Lika tokigt blir det att inte se framåt, att vara vingklippt. Du kanske inte kan uppfylla alla dina drömmar, men vad är det för fel på drömmar? Hopp? Längtan? Du kan förändra, gå vidare. Ta gärna in idéer, men försök inte göra det någon annan gör. Ni har olika bagage och inget är ”rätt” eller ”fel”, ”bättre” eller ”sämre”.

Ja, så där lite filosofisk blir jag då och då beroende på vad som dyker upp i lådor och hyllor. Det blir väldigt tydligt att livet handlar ganska lite om saker och självuppfyllelse. Livet är en fascinerande palett av möten och avsked, glädjestunder och sorg, stabilitet och uppbrott. Och så vidare. Och vidare.
Jag sparar undan gamla handlingar, foto, brev o likn. Och tänker för mig själv att om 1-2 generationer – vad finns då kvar som kan ge rötter…

Igår var jag på bio och såg ”Tulpanfeber”. Fantastiska miljöer och foto! Ett bra exempel på när egoism slår över så till den grad att man sviker sig själv och det man tror på. Bara att ta konsekvenserna för det är enda sättet att finna någon ro, frid och lycka.

Nä, nu ska jag leta fram tjock tröja och regnjacka, långbyxor och strumpor för att ge mig ut i svenska sommaren! Hur jag håller humöret uppe? Jag slipper svettas och lyssna på AC i den kretensiska högsommaren – och det känns ljuvligt!

Ha det gott!

PS. Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

PPS. Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Östra Medelhavet och Kiviks marknad

Det här inlägget förberedde jag igår och idag vaknade jag upp till alldeles stilla och småregnigt väder här i Baskemölla. Slog på datorn och möttes på facebook av ett inlägg från Vasilis (han som jag bloggat om som jobbar som modell fast nu jobbar han på Kos):

To all my friends and family I’m alive thanks god.
Just shocked,I can’t answer messages .
I thought that’s the end of the world.
I’m very lucky,but others wasn’t and I’m so sorry about couse the lost their life in front of my eyes. R.I.P.

Jordbävningen i natt mellan Grekland och Turkiet har hittills dödat 2 och minst 200 är skadade enligt theguardian.com som bevakar händelseutvecklingen ”live”. Med jordbävningen som skakade Lesvos i förra månaden känns det oroligt i öst. Turkiet drabbas oftast mest, de har verkligen otur med de där sprickorna.

Men livet måste gå vidare även om tankarna kan vara på många platser samtidigt.

Kiviks marknad

Vädret höll sig på mattan på så sätt att det inte regnade, men oj så ofta det skiftade. Marknaden har krympt, men är tydligen fortfarande Sveriges största. Sedan 2002 pågår marknaden i tre dagar (mån-ons) vilket inte alls är lyckat. Det drar ut antalet besökare, blir glest och gör att vi som varit med ett tag tycker att det är ”lite folk på Kivik”. Marknaden har under senare år utvecklats till en familjemarknad vilket i mina ögon gör den lite slätstruken. Finns det inga original längre? Jag minns sibyllorna, raggarna som slogs, ridande poliser, vilken fest det var att bara titta på folk. Tänk att få gå på marknad med Piraten på hans tid!

Piratenpriset delas ut i samband med Kiviks marknad och det görs vid Piraten-statyn inne i byn. I år tilldelades det Nisse Hellberg.

Jag hade en bra marknad. Kom hem med marknadskarameller, marknadskorv, spelade bort pengar på lyckohjul, åt gott, njöt kaffe med våffla med mera!
(klicka på foton för större format)

I raderna med marknadsstånd samlas spekulanterna för att se vad knallarna erbjuder.

 

 

 

 

 

 

 

Demonstratörerna är roliga och har en härlig svada!

 

 

 

 

 

Ny variant på leken ”tjuv och polis”?

 

 

 

En liten oas i marknadslarmet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det går bara inte! Som chocoholic kan jag inte bara passera! Om jag vann? Nä.

 

 

 

Trogen Kiviks marknad sedan 1934 fast det är längesen han själv var i farten.

 

 

 

Förr fick man marknadspeng och när den var slut så var det slut. Numera kan man givetvis fylla på – allt för kommersen!

 

 

 

 

 

Ett exempel på när jag blir osäker på om utvecklingen går framåt eller bakåt, men gott vin hade dom!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön helg!

PS. PS. Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

Jag är fortfarande vid liv

Jag undrar om jag haft så här långt uppehåll i bloggen någon gång. ”There is a first time for everything” heter det visst. Allt under kontroll här på Österlen tänkte jag skriva, men det stämmer inte. Vädret är totalt bortom all kontroll. Det kan vara sol här i Baskemölla och regna i Simrishamn. Och vädret skiftar minst 2 gånger per dag. Nu har jag gett upp. Det går inte att planera något utan man får ta det som det kommer. Trist är det, det blir lite rastlöst. Skulle vara roligt med några vackra, stabila solsommardagar.

Förslag till ny plikt

När jag gått här och sorterat och fixat (min mor flyttade till äldreboende i februari så huset ska nu säljas) har ett förslag till en ny plikt växt fram. Vi har ju skolplikt som gäller från en viss ålder och mitt förslag är liknande. Jag vill inte krångla till det. Jag föreslår att det införs en rensplikt som infaller den dag pension börjar tas ut. Rensplikten innebär att gå igenom allt man samlat på sig genom åren, sortera upp, kasta osv.
Det som är lite oklart än så länge är hur lång tid man ska ha på sig (ett år verkar väl rimligt) och hur det ska kontrolleras att plikten uppfyllts. Ett gäng kontrollanter kanske! Det skulle kunna vara ett bidrag till att få ner arbetslösheten. Här uppstår plötsligen indirekta vinster! Ibland, eller rättare sagt ganska ofta, fylls jag av beundran över mig själv!

Turist i Lund

I förra veckan var jag på neurologen i Lund och passade då på att strosa omkring lite i det som var min hemstad i nästan 37 år. Många som besöker Lund gör det för att se domkyrkan och sedan far de vidare. Synd, tycker jag. Sta’n har så mycket mer att bjuda på!

Har du gott om tid och lust så följ ”Hälsans stig” som finns i flera svenska orter. Information finns på nätet, turistbyråer o likn. ”Hälsans stig” i Lund tar dig förbi olika grönområden, stadsdelar, universitetet med mera. Du får en bra och fin bild av Lund!

Har du inte lust att gå ”Hälsans stig” så leta i alla fall upp ”Nöden” som är en gammal stadsdel som just nu är full av blommande stockrosor. Besök Botaniska trädgården där du kan ha picknick på gräsmattorna, fika på caféet, spankulera omkring och njuta av alla blommor, träd, buskar. När jag var där fick jag plötsligen en bild av Kretas berg för mitt inre öga. Det visade sig att jag kommit in i en del med krydd- och medicinväxter. Några av de växterna finns vilt hemma i bergen.

Lund har en spännande historia. Var du än går i sta’n kan det hända att du under dig har en gammal kyrka eller ett kloster. Lund hade en storhetstid som religiöst centrum vilket också lockade till sig hantverkare, köpmän med flera. Besök Kulturen! Den ska jag besöka i sommar för där pågår utställningen ”Hasse och Tage”.
Och vill du känna ännu mer av historiens vingslag så besök monumentet över Slaget vid Lund.

Det finns många fina delar i sta’n och givetvis är det så att en del delar tycker jag har förändrats till det sämre. Men det behöver vi inte orda så mycket om. En sak vill jag peka på: Lund har alltid varit väldigt bra på att ha lite känsliga fingertoppar när det gäller centrum. Givetvis finns Domus-hus också i Lund, men man har inte gått fram så hårt som i t ex Malmö. Tills för några år sedan. Om du besöker domkyrkan så förvånas du kanske över den fula, insprängda byggnaden på ena sidan av domkyrkan (gå på andra hållet upp i Lundagård mot universitetet istället!). Det är Domkyrkoforum som är ett besöksforum och byggnaden delade invånarna i två läger: fult och felplacerat, fint och rätt placerat.

Foto från Lund och från en promenad i Simrishamn finns på min flickr-sida!

Läsa är roligt…eller?

Vädret inbjuder till att läsa mycket, men tiden har gått till annat. Jag har också tappat lusten lite att läsa, det känns trist. De tre senaste böckerna jag läste (varav två översatta) hade så dålig svenska så jag blev både förbluffad och upprörd. Sådana enkla saker som skillnaden mellan den/det. Det där med maskulinum och femininum, t ex ”den gamla mannen” heter det ju inte. Mellanslag före frågetecken och utropstecken. Jag har fler exempel, men nu blev jag lite nedstämd och uppretad igen så jag slutar.

Stor och viktig dag idag!

Idag hoppas jag att vädret håller sig torrt för jag ska besöka Kiviks marknad, Sveriges största marknad. Den är lite som sommarens julafton för en riktig österlening. Under mina första 54 är missade jag marknaden två gånger (förutom de första barnaåren så klart). Nu är det fem år sedan jag var där så abstinensen är stor!!

Jag ska bättra mig och inte ha så långt uppehåll i bloggen, men om solen slår till så…..man vet aldrig….  Ha det gott!

PS. Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Vilse på planeten

Det är förvirrande att bo där men vara här. (Och för dig som haft den stora oturen att inte ha hittat bloggen förrän nu kan jag förklara att ”där” är mitt hem i Ierapetra på Kreta. Och ”här” är Skåne där jag är född och uppvuxen på Österlen vilket jag besöker denna sommar.)

Ta pengar, till exempel. Grekerna säger att det går att se vilka som är skandinaver när de ska betala för de är osäkra på euro-sedlarna och euro-mynten. Jag tycker väldigt mycket om de nya svenska sedlarna, men mynten! Hur tänkte ni där? Glänser så man blir bländad och svåra att särskilja, i alla fall en- och två-kronor.
Jag blir alldeles vilsen när jag ska betala!

Var i Malmö för lite mer än en vecka sedan och döm om min förvåning när jag upptäcker att ölgängets gamla vattenhål inte längre finns! Någon har kört ut Harry’s från sta’n. Varför har ingen ringt till mig och frågat om det gick för sig? Var ska vi nu bli av?
Man kan bli vilsen för mindre.

I veckan besökte jag Simrishamns kyrka där det hänger två ikoner. Och jag läste på nätet att Sverige fått sin första kardinal. Alltså, hur ska vi ha det nu? Är vi fortfarande ett protestantiskt land eller? När tänkte ni informera mig?
Kanske vi bara är vilsna allihop.

Skulle äta lunch en dag och på menyn fanns grekiska rätter. Nej! Jag vill ha svensk mat så det blev panerad rödspätta med remouladsås. Så slog det mig att folk åker utomlands och upprörs över matställen som serverar svensk mat, men det omvända går tydligen bra.
Vilset bland pannkakor och crèpes – vad ska vara var?

Språkförbistring är inte bra. På Apoteket i Simrishamn förklarade jag för den lilla rara personalen vad jag önskade vilket resulterade i absolut ingen aktivitet mer än att hon tittade storögt och frågande på mig. Jag hade ramlat ner i min österlenska skånska och hon var ”uppifrån”. I alla fall pratade hon så. Ett ögonblick övervägde jag att gå över till engelska, men det verkade ju konstigt eftersom hon var ”invandrare” och jag ursprungsbefolkning. Lite tillspetsat, jag vet. Engelska är mitt huvudspråk där, men här borde mitt modersmål fungera. Eller kanske jag kan prova österlenska där!
Inte bara vilset utan också rörigt.

”Så du är hemma?”. Nej, jag är ju inte det. Jag har åkt hemifrån Ierapetra för att besöka Skåne. Fast jag kommer ju härifrån, men hör hemma därifrån jag rest. Och som också är dit jag längtar. Men visst vet jag var jag är just nu! Eller…
Jag är inte vilsen, men blir vilsen av vilsna samtal.

För övrigt är det fler än jag som är vilsna. Den 7 juli startade mer än 60 bränder i Grekland pga det överhettade vädret. Det råder eldningsförbud, man ombeds inte kasta fimpar eller arbeta med maskiner som kan kasta gnistor eller använda grillar osv. Starka vindar gör det svårt att kontrollera och släcka. Vad tror du händer med alla smådjur, insekter, kryddväxter och träd? Jo, de blir alldeles vilsna!

Nu ska jag försöka leta mig ut i köket och kasta ihop lite mat. Imorgon ska jag besöka Lunds lasarett. Kanske de kan råda bot på vilsenheten?
Ha en skön kväll!

PS. Jag har laddat upp foton på min flickr-sida!
PPS. Följa boggen? Gå ner i sidfoten!

Vandra med mig på Kreta – erbjudande på hemsidan http://inspirewiz.com!!
Välkommen!