Stilla söndag

Det blev en lång resdag i fredags med lite förseningar här och där, men det är så’nt man får räkna med. Gick hemifrån vid 6-tiden, så var det buss-flyg-flyg-tåg-tåg-bil och vid 20-tiden (21-tiden ”min tid”) var jag på plats på Österlen. Det blir dock tydligt hur trist det är att resa ensam när det uppstår dödtid på flygplatser och stationer.
Igår var det överraskningsbesök hos modern på äldreboendet och midsommarmat hos syster. Imorgon är det dags för 89-årskalas så idag söndag går allt på lågvarv med god bok.
Och nej, jag klagar inte över vädret. Jag inser att det var trist midsommarväder, men mitt alternativ till blåsten, molnigheten och regnskurarna är upp emot 40 grader. Valet är enkelt!

Nu kanske du tror att jag ska trötta ut dig med att jag längtar hem och saknar Kreta, men det ska jag inte. Ibland ger jag boktips och jag tänkte att några tips kan väl passa bra så här i sommar- och semestertider. Ett boktips kommer sist, först ska vi titta på TV!

Jag hoppas att du följt serien Line of Duty (säsong 4). Avsnitten har försvunnit från svtplay så det är försent, men de kommer kanske i repris (finns kvar på bbc). Jag såg den på engelsk tv-kanal och den är så skickligt gjord! Efter två avsnitt visste jag precis hur det hängde ihop, nu skulle det bli spännande att se om internutredarna skulle förstå och avslöja. Efter avsnitt tre visste jag inte ett dugg. Allt hade mycket smart vänts upp och ner.
Kommer den i repris så se den!

På engelsk kanal har jag sett nyinspelade Cardinal som jag hoppas kommer att visas i Sverige. Det är en kanadensisk produktion med hög kvalité rakt igenom foto, dialog, skådespelare osv. Så bra att den grep mig direkt och det var inte förrän i slutet av första avsnittet som det gick upp för mig att den bygger på en bok som jag läst! Fruset offer av Giles Blunt. Han har skrivet två böcker till om polisen Cardinal och de ska också filmas.
Det enda man kan invända är att en viktig sidohandling som rör Cardinal hade ändrats och getts en annan upplösning. Det håller och är inte otroligt, men jag föredrar lösningen i boken.
Håll utkik och njut av den när den kommer!

En repris värd att se för spänning, skådespeleri, foto, miljöer, intrig är The Night manager som i sommar sänds i repris på tv4play. Alla åtta avsnitten ligger där så om det regnar på dig någon dag är den perfekt för du komer att glömma regnet. Garanterat!

I förra veckan behövde jag ett gott skratt och såg Ägd på svtplay med Schyffert och LIndström. Den ligger kvar 3-4 veckor till. Så fantastiskt bra! Efteråt slog det mig att de var nästan uppe i samma liga som mina favoriter Hasse&Tage: vasst, värme, avskalat, humor, självironi, orädd. Och träffsäker spegling och avklädning av vår samtid. Så där så att man upptäcker att man skrattar åt sig själv, nickar instämmande och känner igen sig.
Jag uppskattar också förmågan att vara rolig utan att uppehålla sig under bältet, inte ens med grova skämt – detta som är alltför vanligt förekommande bland svenska komiker och så otroligt tröttande och fattigt.
Se den!

Så kommer vi till boktipset: Selfies av Jussi Adler-Olsen. Som vanligt bjuder han på skicklig intrig, mycket spänning och massor av humor. Här dyker förresten också samtiden upp, men lösningen är kanske inte den bästa även om man får förstå den stackars utbrända människan…
Varning! Se till så att du har gott om tid för den går inte att släppa när du väl börjat!

Ha en skön söndagskväll!


Vandra med mig på Kreta – e
rbjudande på hemsidan http://inspirewiz.com!!
Välkommen!

 

Programförklaring och boktips

Ja, nu blir det lite ryckigt och inte så spirituellt i bloggen. Vi har gått in i absoluta (hoppas vi) värmetoppen i högsommaren så nu är det orken som styr helt och hållet. Var på stranden igår eftermiddag, det gav ingen svalka eller lättnad alls. Vinden har övergett oss, det räcker med att titta på väderprognosen för att svettas, känna sig småkass i kroppen och lyssna på när hjärnan smälter ihop. Jag funderade igår över att om jag kommit till Medelhavet på sommaren på min första resa söderut 1978 så hade jag kanske aldrig mer rest hit. Det är för varmt, för dyrt, för passivt, för trist och enahanda. För mig i alla fall.

strandFunderar trots allt på utflykt nästa vecka. AC i buss + AC på museum låter lockande.
Jag saknar mina berg! Utsikten från mitt fönster består mest av soldis där bergen avtecknar sig som siluetter. Nu, kl 5, står allt stilla. En tröst i eländet är att också lokalbefolkningen tycker att det här är för mycket. Vi pustar tillsammans.

Var uppe vid marknaden idag och lunchade, dvs vin/öl och mezedes, med två från England. Innan de kom så var hälften av gästerna engagerade i ommöblering och omflyttning för att jag skulle slippa sitta vid ett bord som hade lite sol. Jag intygade att det var ok, men det hjälpte inte. När allt var klart konstaterade en gubbe att nu hade han ju fått mycket bättre och finare utsikt, dvs lilla jag…

Intressant att diskutera den unga generationen engelsmäns dryckesvanor. De blir ju mer och mer ”kända” världen över för att supa skallen i småbitar och partaja. Vi kom inte fram till nå’t speciellt, men de berättade att sedan en tid tillbaka kraschar flera pubar i månaden pga att engelsmän börjat dricka hemma istället för det blir billigare. Det är givetvis ingen bra utveckling, bättre att det sker öppet.
Det finns också lite oro över att nya premiärministern inte är vald utan utsedd. Om hon utlyser val för att stärka sin ställning, kommer då folk att rösta för att ändra resultatet av folkomröstningen? De har sannerligen 2 spännande år framför sig där på ön!

ut urBoktipset är en superintressant bok för dig som är intresserad av människans bakgrund, utvecklingen i Asien och Afrika och vad som kan vara ett ”gott liv” för oss alla. Är du inte intresserad så hoppa över detta. Jag fick i julklapp en bok som heter ”Ut ut Kalahari” av Lasse Berg. Lite gnälligt och tveksamt tänkte jag att nja, reseskildringar är inte riktigt min grej (har väl antagligen inte läst någon som var bra). Den fick lägga till sig ett tag och så började jag läsa. Ville sträckläsa, men det går inte utan man måste lägga den ifrån sig då och då för att fundera. Lättillgängligt skriven, trevligt skriven (han är ju från Skåne…), backar inte för det som kan vara lite jobbigt eller obekvämt. Väldigt intressant om vårt ursprung och historia. Han reser tillbaka till platser han besökt eller bott på och jämför utvecklingen. Och funderar över varför det blivit så annorlunda i Asien och Afrika. Många års boende och resande utomlands har också gett honom ett unikt perspektiv på vår del av världen, bl a hur långt vi kommit från vårt ursprungliga sätt att leva – det som fortfarande finns inom oss och som nu mår så dåligt. Mycket tänkvärt, mycket upplysande. På slutet sätter han lite på skämt ihop några punkter som ska omfatta ”det goda livet”. De hänger i luften om man inte läser hela boken så gör det!
En bok att plocka fram då och då, bläddra i eller läsa om.

Mycket har gått framåt, men både vi vanliga dödliga och biståndsorganisationer o likn verkar vara kvar på 60- och 70-talet, lyssna ett tag på Hans Rosling! Läste nå’nstans att de flesta flickor på jorden faktiskt går i skolan. Och när vi nått ett så’nt mål som utbildning till alla kommer nästa utmaning: vilket liv önskar sig de utbildade? Har utvecklingen i resten av samhället också gått framåt? Blir de besvikna när de är hänvisade till samma liv som tidigare och vad resulterar det i? Vilken utveckling vill vi ha? Vart är vi på väg??

Oj, nu blir det AC, soffa och kall Retsina. Sugen på en bra film, antagligen pga att jag såg en dålig film igår. Imorgon kväll musik på sta’n – vi har ju festival!

Ha en skön helg!

VANDRA PÅ KRETA!
Kickstarta hösten eller ta en paus!
Njut av landskap och natur, låt tankarna flyga, vila och få energi!

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!

Välkommen att vandra! 

Boktipsdags

Idag är det bara halvfart i sta’n. Känns varken som vardag eller söndag, bara märkligt. Många butiker har stängt, t o m några souvenirshoppar! Specialchartrade bussar körde mot Iraklio i förmiddags. Det har kommit nya sparkrav och direktiv angående sjukhuset. Lokalbefolkningen har kämpat mot nedläggning i 5-6 år, man kan inte annat än beundra att de orkar. Sjukhuset finns fortfarande kvar även om det är kraftigt reducerat. Bara att hålla tummarna att det blir positivt resultat idag.

En halvfartsdag passar det bra med en bok och här kommer några tips på böcker om Grekland och Kreta. Det är tips som passar den som är intresserad av historia och den som vill försöka förstå dagens Grekland. Du måste inte vara Greklandsfantast för att ha glädje och nytta av böckerna.

krisernas”Krisernas Grekland i politik och litteratur. Arvet från Sokrates, Zorba och Lambrakis.” av Christina Heldner och Torsten Rönnerstrand. Författarna har lingvistik, litteraturvetenskap och historia i bagaget och vistas delar av året i Grekland. Boken tar upp den politiska historien från mellankrigstiden och till nutid. Greklands ekonomiska kris påverkar oss alla, men mediarapporteringen är aldrig så här grundlig eller reder ut orsakssammanhang.

Jag blev lite skum på upplägget för vartannat kapitel tar upp någon författare, journalist osv som på olika sätt beskrivit sin tid och i en del fall drabbats hårt. Hur ska det här kunna fungera, undrade jag. Det fungerar riktigt bra, historisk genomgång och mer jordnära exempel ger olika perspektiv till helheten. Dock seglar författarna iväg i kapitel 10 som är en alltför ingående analys av ett stort poetiskt verk. I detta sammanhanget tillför analysen inte något, det går bra att skumma om man inte är intresserad av verket i sig.

Jag tyckte att jag hade ganska bra grepp om Greklands historia, men har alltid känt att det varit lite rörigt från krigsslutet till juntan. Här föll en hel del på plats, det blev tydligt hur händelser och skeenden hänger ihop. Och jag förstod en del av det jag själv mött, t ex ilska mot NATO (dvs USA enligt en del). Det finns mycket ”smutsig byk” som orsakades av USA och England, saker som fick återverkningar länge, länge.
Det kändes också bra att jag tydligen inte haft helt fel när jag tyckt att Kazantzakis bok Zorba och filmen inte stämmer överens. Både boken och filmen har sina tråkiga partier, men jag känner mer igen greken i boken än i filmen. Bokens jag och Zorba representerar två olika sidor av samma mynt medan Zorba dominerar i filmen.
Att Churchill inte var Guds bästa barn visste jag, men att han så präktigt deltagit i att sprida felaktigheter om krigsslutet och inbördeskriget var nytt för mig. För övrigt är det sorgligt att så mycket historiskt material i Grekland är försvunnet eller förstört. Det banar väg för myter och legender och ”sanningen” kan bestämmas av vem som helst hur som helst. Jag vet inte vilket som är värst: ett folk utan historia eller ett folk med falsk historia.
– En faktabok som inte är ”tung” utan upplysande.

eleni”Eleni” av Nicholas Gage är en bok om inbördeskriget i Grekland. Det utkämpades mest på fastlandet, började redan 1942 som slitningar inom motståndsrörelsen mellan konservativa och kommunister. Det resulterade i ett inbördeskrig 1946-1949. Eleni bodde i en by med sin familj, Nicholas var hennes son. Under inbördeskriget skickade kommunisterna barn till läger bakom järnridån. Eleni räddar sina barn, de kommer till USA, men hon blir kvar och skjuten. Flera år senare reser Nicholas tillbaka för att försöka hitta vilka som sköt hans mor. En berättelse om en stark och beundransvärd människa som gör vad hon kan under omständigheterna. En stark bok där läsaren kommer nära inpå inbördeskrigs smutsiga och komplicerade natur där man vänder sig mot varandra. Jag funderade mycket över hur man lever vidare sida vid sida med en sådan här gemensam historia.
– En bok att läsa och beröras av mer än en gång.

uncaptured”Uncaptured Crete” av Diana Conyers är uppdelad i Kretas historia och en personlig berättelse. Författarinnan bodde på Kreta några år och delar med sig av sina funderingar och erfarenheter. Två saker tycker jag gör boken extra intressant. Hon resonerar kring de invasioner Kreta upplevt och ställer dem i viss mån i nytt ljus. Vidare resonerar hon kring senare invasioner som turister och bosättare. Hur har Kreta förändrats under tidigare invasioner och hur kommer det att förändras under de nya? Det andra som gör boken intressant är att hon har bott och arbetat i många olika länder, bl a i tredje världen. Det gör att hon ser med andra ögon och gör andra jämförelser än vad man vanligen möter.

Jag tycker mycket om boken av flera skäl. Författaren och jag delar många tankar, slutledningar och reflektioner. Vi kan se för- och nackdelar i både historiens och dagens Kreta. Många av hennes funderingar kring att bo på Kreta och att göra det ensam har också korsat min hjärna. Genom hennes sätt att se på Kretas historia och avmystifiera den kretensiska själen gav hon mig ord för det Kreta som jag också ser. En underbart vacker ö som är ett spännande och stimulerande resultat av flera års smältdegel av olika idéer, kulturer, levnadssätt, språk…..
– En bok för den som vill tränga bakom fasaden.

Trevlig läsning!

SOLSTING PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Sista minuten och boktips

Jaha, då är det mesta fixat och donat inför avresan imorgon. Tänkte ta bussen 06:30, men blir minsann skjutsad till flygplatsen av vännen Sofia. Skönt, då blir inte dagen så lång.

Ofta när jag ska iväg på något, det kan vara en resa eller en fest eller nå’t annat, så känner jag ett motstånd och tänker att nä, jag stannar hemma. Jag kan ha sett fram emot det jag ska göra hur mycket som helst och gör det igen när jag kommit över det där motståndet. Det är som om det är en tröskel jag måste stiga över. Känner du så? Jag vet att vi i alla fall är två som har den här känslan så jag är inte ensam om att vara tossig.

Läste på nätet att det är risk/chans för snö i helgen i Skåne. Här ska det regna så strunt vilket var man är. Håll tummarna för att snön inte ställer till det för mina tåg och bussar.

Oj, nu var blomvakten här och fick instruktioner. Mycket som ska ordnas, men nu har jag bara packning kvar. Alltid ett orosmoment eftersom jag inte äger någon våg och är helkass på att uppskatta vikt. Får hålla tummar för det också.

Var en vända på sta’n i förmiddags och då fick jag syn på ett härligt gäng. Sta’ns huvudgata ska asfalteras om och är därför avstängd. En person var publik, ett stort gäng var aktiva i projektering och genomförande. Det viftades och pekades och diskuterades. Jag antar att alla hade den bästa lösningen och kunskapen. Hoppas att de kommer till skott så avstängningen inte varar i flera dagar. De kan se till att vara klara tills jag kommer tillbaka.

Min frissa är lite fascinerad över mörkret norrut och verkar tro att hela Sverige är täckt med tundra. Hon föreslog att jag skulle ta lite foto då och då när jag är i Sverige och lägga upp på facebook. Nu är inte jag så förtjust i det där ”nu är jag här”, men några dagar kan väl gå an. Som en hälsning till de som är här nere.

Det blir nog lite ryckigt med bloggen, men jag vill inte lämna dig utan underhållning så här kommer några boktips!

Leif GW Persson: ”Bombmakaren och hans kvinna”
Det är några år se’n jag senast läste Persson, men jag minns inte att det var så här dåligt. Det är prat, prat, prat och mycket är ovidkommande. Boken är på över 500 sidor varav cirka 200 skulle kunna strykas.

Jan Guillou: ”Blå stjärnan”
Välskrivet som vanligt. Jag tycker om Guillous svit om de tre bröderna, men denna boken hänger lite i luften. Eller så beror det på att jag blir lite uttråkad av motståndsinsats efter motståndsinsats. Fast å andra sidan sett hände väl inte så mycket mer under krigsåren. Ser i alla fall fram emot nästa bok i sviten.

Arto Paasilinna: ”De oanständiga profeterna i Tibet”
Den här bara måste läsas! En hejdundrande resa, som en väldigt rolig och stimulerande lärobok i att våga, kläcka idéer, inte vara rädd för det okända, finurlighet osv. Den är så där lagom tokig och rolig hela vägen. De dagar jag läste den gick jag omkring med ett leende på läpparna. Även om man inte når sitt slutmål så kan det sluta väldigt bra, t o m kanske bättre. Och livet kan slänga en hit och dit – bara att hänga med och göra det bästa av det.

Thomas Erikson och Christina Granbom: Av jord är du kommen
Jag har tidigare rekommenderat Eriksons svit om Alex King. Här har han tillsammans med Granbom påbörjat en svit om en begravningsentreprenör. Här är det fullt med brott i den svenska vardagen i Arboga som t ex otrohet, förskingring, mord, dråp, vårdslöshet i trafik, förfalskning. Stackars kriminalaren Göransson som sitter med tre mord i knät. Och stackars Rita som försöker överleva i sitt nya liv som ensamstående med barn. Kanske allt inte är vad det tycks vara… Boken kallas för thriller, men jag tycker deckare passar bättre. Med en glimt i ögat! Och för ovanlighetens skull är det en vanlig människa som är i centrum och inte poliser. Jag ser fram emot bok nr 2 i sviten!

Kristina Olsson: flera böcker!
Då och då får jag samma ryck som många andra: tänk, om jag skulle försöka skriva en bok! Så fick jag tag i Kristina Olssons böcker och blev botad. Hon är otrolig på att bygga handlingar och överraska. Det kan inte bli bättre. Hennes böcker om Fredrika Bergman fick planeras in när mycket tid kunde avsättas för jag kunde inte släppa dom mer än korta stunder. Och Lotus blues går inte av för hackor, Mios blues tyckte jag var lite svagare.

Nu ringer det i kyrkklockorna, det är fredag och klockan är 5. Solen har börjat fundera på att gå ner så molnen färgas gula. Inte ett löv rör sig, det är lugnt och stilla. Nu ska jag ta mig en funderare över vad jag glömt och se’n gå ut och äta middag. En skön kväll önskar jag dig!

 

 

Från mig till dig

Idag ska du få en gåva av mig. Det är en bok. Jag har precis läst ut den igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Det är en vacker bok om sorg, glädje, vänskap, saknad, längtan. Om att komma till avslut vilket kan betyda att inse saker om sig själv men att ändå sluta fred med sig själv. Boken går inte att sträckläsa utan den måste läggas åt sidan då och då. Den berör dels genom kloka ord och livsöden som måste få ta tid att smälta. Dels genom att sätta igång egna tankar och funderingar som kan vara nog så jobbiga men måste få ta plats.

Det är en lättillgänglig bok utan att vara enkel. Hur mycket vi förstår om oss själva när vi möter en annan människa. En hyllning till natur och årstider. Och framför allt till kärleken och livet.

Läs den, bli berörd, fäll några tårar, le igenkännande. Hör gärna av dig efteråt om du vill.

”Det är inte honom jag är rädd för att träffa, sa Astrid. Jag är rädd för att stå ansikte mot ansikte med mig själv.”…..”Och nu är stunden inne. Jag måste se sanningen i vitögat.”

”Jag tror att om vi kan hitta orden och om vi kan hitta någon människa att berätta dem för, då kan vi kanske se saker och ting på ett annorlunda sätt.”

”Det fanns kärlek. Jag tror att det måste ha funnits kärlek, sa hon. Jag tror att det är när man blir övertygad om att den har gått förlorad som den ibland förvandlas till sin motsats. Vi måste komma ihåg att vår kärlek finns inom oss. Alltid.”

DSC00391

Boktips

Söndag. Frukost på stamstället där de inte frågar vad jag vill ha utan bara kollar av att jag vill ha ”det vanliga”. Tråkigt, tycker kanske du, men jag är en så’n som gärna vilar i rutiner och återseende och igenkänning i vår föränderliga värld. Och det har hänt att jag ändrat beställning eller gjort nå’t annat på söndagar så det finns nog hopp för mig också.

Idag lyser solen, jag skulle gärna stanna ute och leta upp en lugn plats där solen kunde få värma mig ända in i benstommen. Men det är hemsidefix på gång, måste bli klar de närmaste dagarna. Innan jag sätter igång med det tänker jag ge två boktips som du kan njuta av en annan söndag. Eller nå’n annan dag. Eller inte alls.

”Till skogs” av Tana French utspelar sig på Irland och är en deckare som har flera bottnar och lager, inte en så’n jag sträckläser. Förutom själva mordgåtan finns gåtor bakåt i tiden, i relationer och hos varje person i handlingen. Många funderingar som sätts igång som t ex vem är ”offer”. Är vi kanske det lite grann allihop, i alla fall nå’n gång i livet. Yta är en sak, men vad bär varje individ med sig i sin historia. Vad är det som formar oss egentligen? Allt blir inte tydligt och klart besvarat, men det är ju så det är i livet. Och kanske vill vi eller behöver vi inte alla svar. Såg nå’n recension som tyckte att boken var för lång, det tycker inte jag. En ovanlig deckare och mycket lovande debut så jag ska leta upp nästa som hon skrivit.

”Madonnan i Notre-Dame” av Alexis Ragougneau är också en deckare som skiljer sig från mängden. Här landar vi i det franska rättssystemet i en handling som ger många funderingar kring rätt och fel eller moral. Om ”Till skogs” kan tyckas lång så är denna ovanligt kort och hade gärna fått vara längre. Skickligt lyckas författaren få in väldigt mycket och det känns inte ytligt eller kortfattat utan vi får veta precis vad vi behöver.
Upptäckte i slutet av boken att flera spännande titlar getts ut på förlaget Sekwa. Jag hamnar gärna i upptrampade spår med böcker, här fick jag förslag som kan variera min läsning.

Ha en skön söndag!

Julklappstips

Ingen jul är fullständig och lyckad utan en bok bland julklapparna. Det blir liksom inte samma sak annars i soffan på eftermiddagarna på juldagen och annandagen. Julgodis och gamla tv-filmer räcker inte, man måste ha en bok att njuta av och slumra över. Här kommer några boktips!

Vi börjar med Jo Nesbö, ”Sonen”. Blodigt och lite rått, men också väldigt fascinerande karaktärer. Inte alls svårt att tycka att hans skäl är helt rätt eftersom hans handlande följer en logik, t o m ett moraliskt rättesnöre. Som vanligt sitter jag som ett frågetecken över slutet, nästan lite irriterad över att det föder fler frågor och samtidigt går det en rysning längs med ryggraden. För det stämmer inte riktigt….

”Den stumma flickan” av Michael Hjort och Hans Rosenfeldt är deras senaste om Sebastian Bergman och arbetslaget på Riksmord. Välskrivet och spännande, inte minst med tanke på att de hela tiden verkar ligga lite efter gärningsmannen. Har du läst de tidigare och retat dig på Sebastian Bergman så är han annorlunda i denna boken, ja allihop utvecklas vilket också är positivt, det finns så många stereotyper i deckarvärlden. Också en bok med ett speciellt slut. Min tanke är att måtte författarna skriva uppföljaren snabbt och fort för jag vill veta!

Ett sista deckartips: Reginald Hills böcker med duon Pascoe och Dalziel.

För den som börjat läsa Jan Guillous romansvit om de tre norska bröderna är ”Att inte vilja se” välkommen. Den kom tidigare i höst, men har nu äntligen hittat till e-lib. Jag har inte läst hela än, men ser fram emot den mycket. För hur ska familjerna klara av andra världskriget och hur går det med Harald?

Ett gott skratt som avslutning med ”Britt-Marie var här” av Fredrik Backman. Liten varning: det är precis som böckerna om mormor och Ove att läs inte i offentliga lokaler pga risk för att bryta ut i både skratt och tårar. Det är en utmärkt handbok i vilket stöd man kan skaffa sig från en arbetsförmedlare och det är en lovsång till fotboll.
Allra först kändes Britt-Marie väldigt skruvad, men ge henne några sidor. Backman lyckas igen med att lyfta fram lite mindre attraktiva drag genom att överdriva dom (och visst känner man igen sig…), men det är gjort med glimten i ögat. Jag tycker också att det är så tydligt att det finns människokärlek i botten. Slutet lämnas öppet, du kan själv bestämma.

Om du vill ha ett gott skratt lite då och då så titta in på Backmans blogg, här inlägget om balkongljusslingor i juletid: det var inte sa här det gick till

Och lämna gärna dina bok- och julklappstips i en kommentar!

Adjö julen och lite spridda skurar

Så är julen ute för denna gången, nu dröjer det ett tag innan det är dags för adventsfrid igen. Smålampor framtagna för att skingra mörkret som känns ännu tyngre efter alla juleljus. På vår innergård har vi ett gammalt fint äppleträd som är julträd fram till nu då det istället blir ett ljusträd några veckor framöver. Känns gott i rusket!

Sista julen på Södra Esplanaden, försäljning är igång igen:
http://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-2rum-centrum-lunds-kommun-sodra-esplanaden-23-a-5865552
Haft två visningar och det verkar vara mer fart nu än nov/dec. Håll tummarna!

När man ska packa ihop sitt lilla liv dyker det ibland upp överraskningar som t ex en glöggflaska, smak: fikon och cognac. Du vet väl att glögg är jättegott att använda för att marinera kött? Men fikon och cognac….jag gillar båda men tillsammans i en glögg? Får testa ikväll!

Uppbrott innebär också att avsluta olika saker som t ex mitt engagemang i bostadsrättsföreningen. Jag gillar föreningsarbete och jag gillar att påverka mitt boende. Under de år jag jobbat i föreningar så märks tydligt en förändring under de senare åren. ”Ställa upp”? ”Offra” fritid?? Ideellt??? Jag tror att det är självcentreringen som tränger undan gemenskap och att göra saker tillsammans. Synd för vi är så mycket starkare tillsammans.

Väntar på att en butik ska höra av sig om en toner, den tog givetvis slut mitt i kopierandet i söndags. Långt tillbaka hade jag blivit tossig, förr irriterad, senare år mest ”jaha, det var förargligt”. Är det det som menas med att bli klokare med åren? Eller är jag bara avtrubbad? Hemska tanke….

Den här mörka årstiden går mig på nerverna på många sätt. Med spring i benen och behov av att vara utomhus och att komma hemifrån (som arbetslös blir man väldigt trött på sitt hem….) och pigga upp hjärnan kommer vandringslängtan. Upptäckte igår att jag satt och tittade på mina vandringar på everytrail i satelitläge – hur patetiskt är inte det!? Klarar vi oss undan snö, det milda vädret håller i sig så är snart dagarna så långa att det kan vara dags för en tidig start på säsongen. Härligt!

Midjemåttet blir besvärligt under denna årstiden. Eftersom förutsättningarna för de dagliga turerna också är dåliga så blir det inte mycket rörelse. En tröst att det brukar försvinna ganska snabbt och i år är det inte så illa som ifjol.

Så är nya året igång och det känns riktigt bra! Jag kommer att minnas 2013 som ett mellanår, ett av dom där åren som är mer dalbane än berg om man säger så. Dom behövs dom också, men är tunga. Himla bra utgångsläge är dom för nu kan allt bara bli bättre!

Kan som avslutning rekommendera en bok: ”Ladies” av Johan Hakelius. Fascinerande kvinnoöden i England under perioder med stora förändringar, gemensamt är att de lyckades skapa sig ett visst svängrum. De har alla något som fångar ens uppmärksamhet, som det står i förordet: ”Det är något alldeles särskilt med de engelska  damerna. Något metodiskt envist, självklart behärskat, lätt prilligt.” Speciellt en kvinna ska jag försöka ta reda på lite mer om: Vita Sackville-West. Precis som hon ser jag inte poängen med att skilja kvinnors rättigheter från mänskliga rättigheter. Mer humanism!