Hipp hurra!

Så är det dags för årstidsväxling igen under de närmaste veckorna. När mandelträden börjar blomma i februari är det våren som knackar på dörren. Nu är det sommaren som knackar lite försiktigt genom att temperaturen stigit och när oleandern börjar blomma i maj är sommaren här. Känns lite surt att jag inte kunnat vandra denna veckan, men tänker ta tillvara de två följande för att kunna njuta av vårens final.

Idag är en alldeles speciell dag! Det är tre år sedan jag gav mig iväg från Kastrup med två resväskor och en ryggsäck. Bostadsrätten i Lund såld, det mesta av bohaget skänkt eller sålt. Bloggade om en känsla av ingenmansland på Atens flygplats. Landade på Iraklions flygplats med en korttidshyrd semesterlägenhet som nästa station.

Jag tror att vi behöver se bakåt ibland och att speciella dagar kan vara en sorts milstolpar för minnet. Hur blev det? Blev det som jag hoppades eller bättre alternativt sämre? Har det varit en bra tid? Vad har egentligen hänt under de här tre åren? Hur har jag förändrats, vad har jag lärt mig och upplevt? Gjorde jag rätt? Har jag ångrat mig?

Jag inbillade mig inte att det skulle vara samma sak som semester att bo här. Många föreställer sig det kanske så och då blir det ett hårt uppvaknande när skimret försvinner och vardagen smyger in. Tillvaron lägger sig liksom i en annan fil.
Precis som överallt annars går livet upp och ner här också med dagar och perioder som är trista respektive roliga. När jag ser tillbaka på det som var innan jag gav mig iväg och sedan på de här tre åren så kan jag inte fånga det bättre än Kretas egen store författare:

While experiencing happiness, we have difficulty in being conscious of it. Only when the happiness is past and we look back on it we do suddenly realize — sometimes with astonishment — how happy we had been.
Νikos Kazantzakis

Och med allt det som hänt och vad det gett mig som ett nytt bagage går jag framåt. Här vill jag leva och bo länge, länge. Och jag hoppas få fortsätta att njuta av öns landskap och natur. Det är där vi två möts, där jag känner mig hemma.

Jag borde så klart fira ikväll med en riktigt god brakmiddag, men de antiinflammatoriska pillren sätter käppar i hjulet. Sista pillan imorgon så det kan bli firande imorgon kväll. Eller kanske jag ska slå ihop denna dagen med de tre milstolpar som kommer i maj? Jädrans vilket firande det skulle kunna bli!

Nu ska jag ägna mig åt lite mer eftertanke och fler goda minnen…  Ha en skön helg!

PS. Foto: Hans Hanson.

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

Annonser

Tema utombys: 3. Jag ääälskar Grekland!

Tänkte att jag skulle försöka ha ett litet veckotema och vad passar väl bättre än lite funderingar kring att vara och bo utomlands. Och omvänt.

I dagens rubrik kan sättas in vilket land som helst. Poängen är att fråga sig vad det är man egentligen ”ääälskar”. Och om funderingar går åt flytthållet – vad är det du flyttar till?
Min avsikt är inte att avskräcka någon, tvärtom. Bara att ge en blänkare om att tänka ett varv till så man inte blir besviken.

Jag tror att i en del fall förväxlar vi semester med orten eller landet. Det vi egentligen tycker om är semester och semesterlivet. Vår kunskap om orten eller landet kan vara ganska bristfällig. Det finns nog många som drömmer om avslappnade dagar med en kall öl och vy över havet. Men hur realistiskt är det? Och hur roligt och givande är det i längden?

Och jag tror att det är viktigt att fråga sig varför man vill flytta. Flyr du från problem och otrivsel och tror att det blir bättre någon annanstans?  Eller känner du att det är dags för ett nytt kapitel i livet, en förändring, ett äventyr?

Lite att tänka på

Vad är det för ort du vill bo på? Om det är en utpräglad turistort så kan du räkna med att den är väldigt olika under året. Kolla upp så att service, butiker osv fungerar året om. Och hur ”dött” är det utanför turistsäsongen.
De personer du lärt känna under semestervistelse kanske inte ens är där utanför säsongen. Eller har andra sysselsättningar. Framför allt har de familj, vänner och bekanta och egna liv att leva. Umgänget mellan personal och turister kan vara intensivt, men så är det inte till vardags. Du måste trivas med att vara ensam.
Du kanske trivs med människorna på orten, men upptäcker att du inte alls trivs med landet. Samhället kanske fungerar på ett sätt som inte alls passar dig. Gör lite hemläxa, läs på om landets historia, traditioner osv. Om inte annat så blir folk på plats glada över att du ansträngt dig och är intresserad.

Flyttar du för fint väder? Inte ens vid Medelhavet lyser solen alltid. Du har kanske besökt orten eller landet vid ungefär samma tidpunkt de flesta gångerna så prova att åka på andra tider. Det kan vara stora skillnader. Jag hade vistats alla månader på Kreta utom februari så jag tyckte att jag visste vad som väntade. När jag flyttat kom först den varmaste sommaren på 20 år och därefter den kallaste vintern i mannaminne. Då gäller det att vara mentalt förberedd!

Funderar du på att köpa hus? Börja med att hyra! Dels kan du känna dig för, du kanske inte alls trivs utan vill bo på en annan ort och då är det lätt att flytta. Dels kanske du upptäcker att tillvaron blev helt annorlunda än du trodde så du vill flytta tillbaka till Sverige igen.
Det är lättare att få tips om hus till salu, gå runt och titta, ta god tid på sig när man är på plats och inte ”sitter i sjön”.

Vilket liv vill du leva? Ska du ha en egen tillvaro ”vid sidan om” eller vill du komma så långt in som möjligt i samhället? Det är dags att fundera över vilka aktiviteter, organisationer, möjligheter som finns på orten. Lära språket, bo nära och umgås med andra utlänningar osv. Du kanske vill fortsätta gå på gym eller har andra intressen som du ogärna ”offrar”.
Tänk också några år fram i tiden! Bergsby är charmigt, men ofta finns ingen service – hur ska du ta dig till affär, bank, post? Många byar och städer har väldigt branta gator, t o m trappgator. Kanske inte den rätta delen att bo i när knän och höfter börjar säga ifrån.

Tycker du att Sverige är bäst? Då blir det jobbigt att flytta utomlands. Saker görs på olika sätt, regler är olika. Du kan inte ändra en hel struktur utan det är bara att vara öppen, lyssna in, lära och göra som de andra. Du kommer att bli tossig, men det hjälper inte. När vi flyttade till Genève för många år sedan hörde vi ett bra råd: ”Tro inte att de kommer att anpassa sig efter dig eller att du kan förändra utan acceptera och följ med. Och bit ihop ibland. Efter ett tag bara flyter det på och du kommer att trivas.”

Hur ofta vill du åka till Sverige och hur enkelt är det? Ibland glömmer man bort att kolla upp det praktiska, t ex hur snabbt kan jag vara i Sverige. Och vad kostar det totalt att åka både under säsong och utanför säsong.

Är du lite klurig och finurlig? Nyfiken och lite äventyrlig, kanske. Det har du nytta av när du ska bo utomlands. Problemlösning, rörligt intellekt, fantasi löser mycket. Och ett stort leende! Det är nämligen oftast upp till dig att ta tag i saker och se till så det händer nå’t, något som ibland kan vara ett svårt uppvaknande för en svensk.

Sedan är det massor du måste ta reda på oavsett om du ska flytta permanent eller dela din tid. Försäkringar, pensionsrätt, sjukvård, folkbokföring/registrering, medborgarskap, arvslagar (om du köper fastighet; det har precis kommit ny arvslag inom EU), hyresavtal, abonnemang, bilbesiktning…….

Framför allt…

…så sluta inte drömma utan lyssna till både kropp och hjärta, krydda med lite realism så kan drömmen bli verklighet! Och riktigt, riktigt bra!

(Det finns mycket mer att säga kring utlandsflytt än vad som ryms i ett blogginlägg och har du frågor eller undringar så får du gärna höra av dig.)

Möte med man med livsöde

När jag flyttade ner förra våren och började gå mina morgonrundor fick jag syn på en man och hans hund på stranden. Det var på håll, men jag kunde se att både mannen och hunden hade höftproblem. De klädde varandra skulle man kunna säga.

Så kom den varmaste sommaren på 20 år och morgonrundor var ett minne blott. Under hösten såg vi varandra då och då och började hälsa. Den värsta vintern i mannaminne särade på oss igen och i våras hade vi olika tider. Dvs jag var inte uppe och ute i ottan.

Jag har under denna tid kommit underfund med var han bor och att han är engelsman. När jag ska upp på sta’n passerar jag ofta hans hus där dörren antingen var stängd eller öppen för vädring och då nickade vi till varandra ibland. Ofta hördes musik eller något som lät som TV eller radio. Kanske han tycker om att titta på film, vad vet jag. Av någon underlig anledning fick jag för mig att han lever ett ganska ensamt liv, men det kan ju vara rikt och bra i alla fall.

För två veckor sedan sågs vi för första gången i super market, hälsade och han sa:
– Om jag hade visst att du skulle hit kunde jag skickat med min handlelista! (fast han sa det på engelska, alltså…)
Vi började prata vid bananer och potatis på hörnan av grönsaks- och fruktdisken. Vilka öden människor går och bär på! Ibland hör man ”alla har sitt” och det stämmer verkligen.

När han gjorde lumpen i engelska marinen (eller flottan – jag är inte så bra på att skilja på dom) var han bl a i Iraklion, det var hans första besök på Kreta. Han och hans fru besökte Elounda 4-5 gånger i slutet av 90-talet och bestämde att de skulle pensionera sig här. (för er som inte bor på Kreta kan jag berätta att Elounda ligger norr om Aghios Nicholaos som ligger öster om Iraklion)

Sagt och gjort! De hittade ett hus på internet i staden Ierapetra (japp, det är där jag bor) där de aldrig varit. Som han sa:
– Vi visste inte ens att staden fanns!
De köpte huset utan att ha sett det i verkligheten och det blev dags för pensionering och flytt. De kom på plats, men två månader senare dog hans fru i cancer. De visste att hon var sjuk, men inte att det var så illa eller att det skulle gå så fort. Hon begravdes på kyrkogården i Ierapetra och dit går han 1-2 ggr i veckan.

Nu har han bott i sitt hus i 12 år, hans barn tycker att han ska flytta tillbaka så han inte är så ensam. Själv sa han:
– Mitt liv är kanske lite tråkigt, men jag har det bra. Och du vet, en gång valde hunden mig och nu är hon för gammal för att flyga så inte kan jag flytta.

Ibland när jag går förbi ligger hunden på terassen, dörren är öppen och han sitter och läser. Då hojtar vi till varandra, det kan låta så här:
– Hello Harry! It’s hot today!
– It’s bloody hot! We need rain.
– That would be so nice. Have a nice day!
– You too!!

Vi löser inga världsproblem, men vi ser varandra.

Dan före dan

Sov 2 timmar i natt, hittade ingen orsak så det var väl fullmånen. Det är i alla fall för lite sömn när man ska flytta i värmen.

Flyttat det mesta av mina pinaler. Storhandlat på Mega market. Hyrbilen guld värd! Förmiddagen som ett enda långt träningspass med vikter (bära) och motstånd (lasta och trappor).

Köpt tvättmaskin. I nästa vecka levereras och installeras den och jag får en demonstration om hur den ska användas. Hm…vi får väl se hur det går…

Så jädra trött på knivar och burkar och handdukar och spannar och allt annat nödvändigt så jag var bara tvungen att nöjesshoppa lite mitt i alltihop.

Trött, svettig, hungrig. Vilostund, dusch, god middag. Och se’n, förhoppningsvis, en god natts sömn.

Utburet

Sitter i mitt tomma hem. Eller rättare sagt en tom lägenhet. Det ekar. Nu ska jag åka till systern i Dalby och slå läger några dagar. Imorgon är det bara det allra, allra sista som ska fixas.

Nästan 10 år blev det på denna adressen. Skratt. Gråt. Sjukdom. Och en massa annat. Jag tror ju på att vi är en summa av vår historia-nuet-framtiden. Det går inte att bara titta och rusa framåt om man ska kunna lista ut vem man är och varför man gör som man gör. Men ibland är det lite jobbigare att titta bakåt, det kan behövas lite distans, att man ger sig själv lite tid. Så inför avskedet imorgon ska jag memorera refrängen på Ratatas ”Se dig inte om”:

se dig inte om nu
fortsätt bara gå
du går din egen väg nu
det kommer alltid vara så
och se dig inte om nu
här finns inget kvar
följ dit vinden bär dig
och den viskar dig ett svar

Lyssna på viskningar

Kommentar på bloggen igår om att jag inte får missa det fina vårvädret så jag började dagen med en morgonrunda i vårsolens glans (ja,ja, är man Lundabo så är man…). Härlig start på dagen!

Det sista sorterat. Slutpackat. Och slut är även jag. I brist på mental kapacitet så blir det en bild idag också. Lova mig att du sätter dig ner, läser noga och låter orden sjunka in.

1978642_501482859956799_802987638_n

Jag lyssnade så nu är det som det är och blir som det blir.

Bråda dagar

Nu är det körigt vill jag lova. Imorgon blir lika körigt med många svåra beslut och knepig packning. På torsdag flyttfirma och magasinering. Fredag…pust och stön, det är för långt fram. Och det är ingen vanlig flytt, men det får du veta mer om i helgen när jag hämtat andan lite.

Har en jäkla bra planering och den håller minsann! Skönt eftersom det på insidan råder förvirring. Huvudvärk. Skruva ner. Packa. Kasta. Beslut, beslut! Skulle skruva ner en taklampa, höll på att gå illa. Dags att pausa lite.

Jag tyar inte tänka mer. Vad ska jag ha till middag idag? Beslut, beslut…..

1511516_490610144381287_1649510542_n