En alldeles ljuvlig dag!

Idag har jag vandrat! Det var ett tag sedan sist pga ostadigt väder och bokskrivande. Nu hade jag så mycket spring i benen att det gick inte att stoppa! Bestämde mig för att ta det lite som det kom idag och göra några utvikningar för att utforska några saker som jag var nyfiken på.
Och vädret var perfekt. Visserligen långa vandringsbyxor hela dagen, men jag kunde ha vandrat halva dagen i shorts. Kortärmad t-shirt så klart efter nio-snåret.

Så idag har jag vandrat i olivlunder, upp på bergstopp, i ravin, vid kusten och genom byar. Jag vandrade på små grusvägar, stigar, ute i terrängen och på flodbädd. Jag vet inte om man kan pricka in så mycket mer!

På väg upp till bergstopp blev jag omkörd av ett antal bilar på en väg där jag aldrig sett någon bil! En bil var till och med vänlig nog att stanna och undra om jag ville ha skjuts. Några var helgklädda och jag lyckades lista ut att de skulle till ett kapell i en dal på andra sidan. Kapellets helgon har inte namnsdag så vad de skulle där har jag ingen aning om. Kanske någon privat ceremoni.

Blev lite förvånad över att hitta blommor! Det verkar som om det inte är fullt så torrt uppe i bergen som nere vid kusterna. Antagligen har regnmolnen släppt lite regn däruppe eller så har de dimma och dagg nu när temperaturskillnaden mellan dag och natt är stor.
Emellanåt kom det rikliga och härliga doser med salviadoft i luften. Det blev nästan lättare att andas varje gång. Kretensarna håller salvia högt, det är nästan en universalväxt som hjälper mot allt och lite till.
(klicka på foton för större format)

Höstkrokus kommer i flera färger!

Många små charmiga killingar. De var så ”nya” att de antagligen inte hunnit knyta an riktigt till sina väna mödrar. En killing pep något alldeles väldigt när den kommit bort från flocken och en annan var nästan hysterisk när den inte hittade ut ur en liten inhägnad (modern hade redan gett sig iväg – jag såg henne). Jag lyckades få killingen att hitta utgången, sedan stod den stilla och tittade på mig ungefär som om ”jaha, och var är nu min mamma?”. Men då sa jag högt och tydligt att något får du sköta själv, jag kan inte ordna allt. Så gick jag.

Tänkte utforska en liten ravin, men det blev ganska snart stopp. Det syns inte på fotot, men på andra sidan om de två stora stenarna stupade det rakt ner. Säkert väldigt fint som vattenfall, men för högt att hoppa och inget att hålla i så asa sig ner var inte aktuellt. Nu är jag ju en säkerhetsmedveten och förståndig vandrare så jag vände och gick tillbaka. Jag är egentligen inte så intresserad av raviner, tycker bättre om varierat landskap och vyer, men omväxling förnöjer.

Brinnande buskar har man hört talas om, men skällande buskar? Det visade sig vara två väldigt unga hundar (kullsyskon) som gömde sig. Inte speciellt effektivt när man sitter och skäller. I alla fall så följde de efter mig och när jag fikade var jag så dum att jag bjöd på kanelgifflar och vatten. Efter det var jag givetvis adopterad. När vi kom in i by fick vi en grekisk familj mellan oss och hundarna drog sig tillbaka. Nu var de i alla fall i byn så om de smög iväg och gömde sig (tips: utan att skälla…) kan de kanske våga sig fram när det mörknar och leta mat.

Syskonkärlek.

Sju timmar senare var jag tillbaka vid den busshållplats där jag hoppade av på morgonen. Och väldigt nöjd med trött kropp och tom skalle. Ikväll blir det attans god middag och imorgon sovmorgon.

Ha en skön och fridfull allhelgonahelg!

PS. Fler foton på min flickr-sida!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information   http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Annonser

Rötter och vingar – en förutsättning

Nä, nu får det snart vara slut på det här höstliga sommarvädret! När man väl planerat så skiftar vädret igen. Lusten att göra något dör ut. Igår sa grannen att han funderade på att ta fram julprydnaderna: ”Det är ju som november!”.

Vi har planerat vandring på måndag och jag kastade fram förslaget att vi ger oss upp i skogen där jag varit så mycket i och med vår sommarstuga. Lite senare slog det mig att det är nog 6-7 år sedan jag var där, kanske borde åka upp och rekognoscera lite.
Solen tittade fram i lördags, jag kastade mig ut i lånade bilen och körde iväg. I 3 timmar checkade jag olika stigar, vägar och delningspunkter. Och på några platser var jag vilse, någon väg var helt igenväxt, en stig hade försvunnit, öppna fält var fulla av höga granar och där det varit skog var det tomt. Det händer mycket i naturen! Det ändrade totalt landskapet och i krocken mellan minnesbild och verklighet uppstår total tomhet på hjärnkontoret.
En fin vandring kan vi få på måndag. Om vädret är på vår sida.

Sorterandet och rensandet fortsätter, dock i avtagande takt. I en låda hittade jag ett urklipp där det stod att de viktigaste gåvorna vi kan ge våra barn är rötter och vingar. Jag tror att det är viktigt för alla människor. Det talas mycket om driv, förverkligande, drömmar, framtid osv och att det är viktigt med mål och att forma sin framtid. Lämna din gamla tillvaro, skapa ett nytt liv.
Jag tror att det är lika viktigt att se bakåt, att ha rötter. Det som finns där har format oss, gett oss en grund att stå på. Varför ska vi låtsas som om vi inte har ett bagage, varför inte dra nytta av det och vara stolta över det?  Den du är idag är en summa av det du har med dig och dina drömmar och önskningar framåt. Det är summan, helheten, som visar vem du är, vart du är på väg och varför.
Lika tokigt blir det att inte se framåt, att vara vingklippt. Du kanske inte kan uppfylla alla dina drömmar, men vad är det för fel på drömmar? Hopp? Längtan? Du kan förändra, gå vidare. Ta gärna in idéer, men försök inte göra det någon annan gör. Ni har olika bagage och inget är ”rätt” eller ”fel”, ”bättre” eller ”sämre”.

Ja, så där lite filosofisk blir jag då och då beroende på vad som dyker upp i lådor och hyllor. Det blir väldigt tydligt att livet handlar ganska lite om saker och självuppfyllelse. Livet är en fascinerande palett av möten och avsked, glädjestunder och sorg, stabilitet och uppbrott. Och så vidare. Och vidare.
Jag sparar undan gamla handlingar, foto, brev o likn. Och tänker för mig själv att om 1-2 generationer – vad finns då kvar som kan ge rötter…

Igår var jag på bio och såg ”Tulpanfeber”. Fantastiska miljöer och foto! Ett bra exempel på när egoism slår över så till den grad att man sviker sig själv och det man tror på. Bara att ta konsekvenserna för det är enda sättet att finna någon ro, frid och lycka.

Nä, nu ska jag leta fram tjock tröja och regnjacka, långbyxor och strumpor för att ge mig ut i svenska sommaren! Hur jag håller humöret uppe? Jag slipper svettas och lyssna på AC i den kretensiska högsommaren – och det känns ljuvligt!

Ha det gott!

PS. Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

PPS. Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Olika dåliga sommarväder

En vecka i Skåne och det finns en sak som överskuggar överraska modern, 89-årskalas, ett glädjande (!) tandläkarbesök, tågförsening och annat: vädret. Ibland sägs det att vi svenskar pratar väldigt mycket väder och är nästan besatta av väder. Det stämmer inte, tycker jag. Min erfarenhet är att folk från andra länder som jag mött i länder jag besökt eller som bor i Sverige också är upptagna av vädret. Och det gäller i allra högsta grad grekerna. Jag kan höra hur det i Ierapetra nu pratas väder och olika väderprognoser och vad gamla människor säger. Det sistnämnda fasar alla för att det ska slå in och visa sig vara sant: efter kall vinter kommer lång, het sommar…

Jag kör i stereo, dvs jag har koll på vädret på två platser. Det blir lite ”pest eller kolera”, men jag vet hur mitt val ser ut. Och det är enkelt. Så här såg prognoserna ut igår kväll:

Jag är helt klart på rätt plats! Hettan i Ierapetra kan mildras något, men högsommaren är på väg. Det blir inte lindring förrän i början av september.
Det höstlika vädret på Österlen kan visserligen ligga kvar hela sommren. Det vore inte första gången. Men! Det kan också bli skönt svenskt sommarväder med sol och rimliga temperaturer.

Hörde av vän i Ierapetra det som gäller är att vara inomhus med AC på högtryck eller sitta i havet. I tankarna finns så klart de som måste jobba i hettan där nere. Det borde vara förbjudet att jobba när temperaturen blir för hög. Fick information om att en del, t ex några byggjobbare, jobbar morgon och förmiddag, sedan lägger de av. Det är inte möjligt för de flesta att styra sina arbetstider så. Tavernaägare, hotell osv inom turistnäringen kan inte stänga under sin mest intensiva period.

Jag känner också med de som rest ner i hopp om värme och sol, men som möts av hettan. Läste ett inlägg på facebook där en turist skrev att vid middagstid gav de upp, det gick inte att vara på stranden utan de fick söka sig inomhus.
Det är synd att så många bara kan åka på sommaren eftersom Kreta då är minst till sin fördel, vädret ofta omänskligt eller i alla fall inte njutbart, orken att ge sig ut och uppleva mer än stranden är minimal. Egentligen får man väldigt lite valuta för sina pengar – sol och hav.

Och här uppe behöver vi väder så vi kan vara ute eftersom vi lever så mycket inomhus. Det mörka, molniga vädret är en riktig humörsänkare och inbjuder till att bli lite passiv. Det är mysigt och bra att läsa, titta på en film (se tips i förra inlägget!), men varar det för länge börjar rastlösheten komma. Och missnöjdheten. Och en del annat som inte direkt gör oss trevliga.

För min del känner jag mig lite låst. Hade tänkt vandra idag, men regnskurar är inget bra vandringsväder. Nu sätter jag mitt hopp till tisdag. Jag är i alla fall på en plats där det finns chans till vandring under sommaren i motsats till hemma på Kreta.

Här uppe i norr får vi hålla oss till det enda vi med säkerhet vet, dvs att efter regn kommer solsken. Frågan är bara när…. Ha en skön helg!

PS. Följa boggen? Gå ner i sidfoten!


Vandra med mig på Kreta – e
rbjudande på hemsidan http://inspirewiz.com!!
Välkommen!

OJ!

Du får ha lite överseende med mig några dagar för jag kommer att vara upptagen! För tillfället är jag alldeles förvirrad och konfys! Igår kväll när jag kom hem stod det en kasse utanför min dörr med bl a Zoegas kaffe. Jag messade systerdottern som skrev att vänner till hennes moder var här nere. Och fick fråga om jag kunde hjälpa dom med en speciell sak idag på förmiddagen på deras hotell, fick namn och andra uppgifter. Jag skämtade om att jag trodde att det var systern och systerdottern som var här och fick fullt adekvata svar tillbaka. Inget konstigt, lite beviken blev jag kanske.

Idag infann jag mig på hotellet på utsatt tid och nerför trappan kommer min syster och systerdotter! Jag hade inte en aning om att de skulle komma och nu är de här! Är det på riktigt? Finns de kvar imorgon?
Men å, så roligt!!! En underbar överraskning!!!

Lite sammanfattning över de senaste dagarna

Efter den alltför varma helgen med juli-värme sjönk temperaturen och det började blåsa. Det var många, inte minst bland lokalbefolkningen, som drog en lättnadens suck. Sedan kom några senhöstdagar med regn och låg temperatur. I onsdags kväll öste det ner ordentligt i samband med åska. Här åskar det sisådär 3 timmar. Vi kunde knappt prata på den tavernan där jag satt för regnet slog ner. Som om någon tömde en hel spann på en gång. Servitören band plastkassar runt fötterna så han kunde vada någorlunda torrskodd över gatan mellan uteserveringen och köket. Så vi har verkligen haft en varierad vecka på väderfronten!

Igår var vi två stycken som gav oss ut på en utflykt, bl a till Agios Nikolaos. Jag har svårt för utpräglade turistorter, känner mig inte bekväm. Roligt att se de som bestämt sig för att nu var de minsann på semester så shorts och linne i regnet! Vi åt lunch på L’indien, kan verkligen rekommenderas för den som vill göra paus i den grekiska maten, få andra smaker och kryddor samt njuta av vällagad mat.
När vi körde över bergen var landskapet så vackert med låga moln och regnslöjor. Bitvis liknade landskapet en helt annan plats på jorden med berg och fuktig djungel. Vyer blir också vackra och inte minst dramatiska när man bara kan skönja en by lite längre ner bland molnen. Och jag tänkte på hur synd det är om de som bara såg ”dåligt väder”.

Som du kanske vet röstade parlamentet igår igenom den senaste överenskommelsen inför delutbetalning av 3:e stödlånet. Regeringens 153 mandat höll ihop och fick därigenom majoritet. Det har varit lite underliga turer, utspel, stora ord o likn och det senaste som kan vara värt att notera är att Tsipras ”lovat” att innehållet i överenskommelsen inte kommer att genomföras om Grekland inte får skuldlättnader. Så det är dags för en ny rysare på måndag då finansministrarana i euro-gruppen ska besluta om överenskommelsen och skuldlättnadsfrågan ska upp till diskussion.
Demonstrationer utanför parlamentet i onsdags och i torsdags. Natten till torsdag utbröt oroligheter så polisen fick ta till tårgas. Vilka som bråkade? Det var de där modiga och rakryggade maskerade typerna. Igen. Som vanligt.

Minns att jag skrev om Erdogan och Tsipras i förra inlägget och att de nog talade förbi varandra? Jag hade nog rätt för någon dag efter kränkte två turkiska missilbåtar grekisk vatten. Det här tjäbblet tillhör en av de ”konflikter” som jag bara är så trött på att jag nästan inte orkar bry mig. Eftersom jag nu bor där jag bor så får jag hålla ett halvt öra öppet.

Två andra nyheter denna veckan: Grekland kom på andra plats efter Spanien i antal stränder som fått den blå flaggan. I år är det 56 fler stränder än ifjol, totalt 486. Och gissa var de flesta finns? Halkidiki i norra Grekland, Lassithi-regionen på Kreta (den regionen jag bor i!!!) och Kykladerna (ö-grupp i Egeiska havet).
Och den andra nyheten kom från WHO om övervikt och fetma i Europa. Problemet är störst i södra Europa och Medelhavsländerna. Grekland inte bara leder ligan i flest vuxna som är överviktiga eller feta utan har också de fetaste tonåringarna i Europa. På vissa listor är det inte eftersträvansvärt att ligga i topp…
Och jag blev inte förvånad. Medan norra Europa nästan verkar maniska med att träna och dieta tycks den andra delen göra lite tvärtom om man säger så. Kanske är bra att bo nå’nstans i mitten!?

Nu ska jag landa en stund i soffan för att njuta av nyputsade fönster och avtorkade fönsterkarmar. Så kan det bli när storasyster sveper in. Hon skulle kunna tjäna storkovan på att jobba som fönsterputsare för snyggt blir det och fort går det (systerdottern var bra på fönsterkarmar – äras den som äras bör). Sahara-dammet är borta och det är fri sikt igen mot bergen. Härligt!

Ha en skön helg!

 


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt på vandringsvecka!

Sverigerapport 3

Är på Sverigebesök så bloggandet är lite ryckigt. Hoppas du hänger med i alla fall!

Jag har fortsatt min turné i Skåne med att äta, njuta och träffa en massa härliga vänner och bekanta! Lund, Skanör, Gislövs läge, Malmö. Är så glad för att jag har hyrbil denna gången! Slipper stå och frysa, bestämmer själv mina tider, får mer tid till trevliga saker. Torsdag och fredag var vikt till vandring, men vädret i torsdags var alltför dåligt så det blev en go’ slappedag.

Igår styrde jag kosan mot Helsingborg. Solen försökte bryta igenom, det var som om den ville säga att ok, vi ska ge dig en fin dag! Det gick inte fort på E6, en stund stod det faktisk stilla och jag såg för mitt inre öga hur lite vandringstid försvann. Och på Knutpunkten i Helsingborg blev det lite väntan på bussen till Höganäs. Under väntan bearbetade jag chocken över att ha blivit rånad av en automat – det är dyrt att parkera på Knutpunkten. Bussen kom, den hackade konstigt hela vägen till Höganäs så jag började undra om makterna var emot mig. Kanske lika bra att åka tillbaka…

Dagens vandring var alltså den del av Skåneleden (och till vissa delar Kullaleden) som går från Höganäs till Helsingborg. Jag som numera vandrar i berg ville se havet och ha det relativt platt. En kall nordvästlig medvind och den lågtstående solen blev motsols. Havet såg nästan ut som tjära, det gick vita gäss och Danmark var en mörk skugga. En lite småkulen dag vid havet, men så vackert!

dsc02415

Mörk och lite råkall start, men dramatiskt vackert! Sedan försvann molen och solen strålade.

Jag mötte en del människor, de flesta pensionärer och hundägare. När jag passerade en man så blev han lite skrämd, gick väl i egna tankar. Roligt att folk är ute och jag som bara ser motorburna herdar tyckte folket var ett trevligt inslag. Denna sträckan går förbi tre byar och om man tycker det är störigt är det bara att vända på huvudet och titta ut över sundet. Jag tycker att det är skönast att vandra helt ute i naturen, men lite variation skadar inte. Mina tankar flög iväg till Kreta där jag ibland också passerar byar. Mycket är lika, mycket är olika.

dsc02424

Fåglarna guppade på de tjärliknande vågorna och det lät som om de skrattade…hade kanske en riktig heldag…

Plötsligen kände jag en doft som jag inte känt på ett par år: tånglukt! O, så gott! Dofter är viktiga, en riktig minnestrigger precis som foton och smaker och ljud. Detta var igenkännandets glädje, en fläkt från sommar, Skåne, baddagar, höstvandringar vid havet…..

Och som vanligt på vandring flög mina tankar hit och dit. Ibland flög de inte alls. Det är också skönt!

 

 

 

 

 

Pauserna blir korta vid denna årstiden, men de får inte tas bort. Viktigt att få i sig lite energi och vätska. Letade upp så vindskyddat som möjligt och med rätt kläder så fungerade det.

Så närmade jag mig Helsingborg och kom in på Landborgspromenaden. Jag vet inte riktigt vad Lamborgsbranten består av, dvs om det är en utskjutande del av en ås, men den ger landskapet en dramatisk touch. Nu när allt är avlövat syns landskapet så mycket tydligare. Vintergröna Kreta saknade jag, det är synd att vi inte har mer vintergröna växter här uppe. Det skulle ge landskapet lite liv istället för att allt ser så trist och dött ut.

dsc02431

Lustiga ”fjäderbollar” på buskar längs med Lamborgspromenaden.

Jag blev lite förvånad över att det var så mycket aktivitet runt omkring mig i Helsingborg! Dagisgrupper, skolklasser, några byggjobbare. Så kom jag på att det var ju inte söndag utan fredag. Det är väl det där felet vi alla gör när vi är på semester (och det är ju det jag är!). Vi rör ihop dagarna helt enkelt.

Så mycket mer än halvdagsvandring kan det inte bli vid denna tiden på året i och med de korta dagarna (och så längtade jag till Kreta igen…de långa, ljusa vinterdagarna…). Denna sträckan tar lite längre tid vid andra tidpunkter på året, men tempot är lite högre i kylan och pauserna korta.

En härlig dag vid vårt vackra Öresund! Sugen? Ta dig till Knutpunkten, bussen mot Höganäs, hoppa av i Domsten eller Viken eller Lerberget eller Höganäs – allt beror på hur långt du vill gå. En promenad, långpromenad eller vandring.

Nu laddar jag inför julbordet ikväll! Ha en skön helg!

PS. Landborgen är en del av Helsingborgsryggen som är en landhöjning som bildades när inlandsisen smälte. Mer info för den intresserade finns här!

ny-stl


Jul- och nyårserbjudande!

Boka före den 15 januari och få 25 % rabatt per person på vandringsvecka före 15 juni 2017.
Mer info på hemsidan inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Sverigerapport 1

Är på Sverigebesök så bloggandet är lite ryckigt. Hoppas du hänger med i alla fall!

Det blev en lång resdag i måndags. Jag blev hämtad kl 4 på morgonen i Ierapetra och vid 14:30 var jag framme i Baskemölla på Österlen (lokala tider!). Allt gick bra, men här är några korta tankar:
– Minns du när det nästan inte tog någon tid alls att boarda ett plan? Nu tar det evigheter innan allt handbagage är stuvat. Och de flesta väskorna är större än tillåtet mått och inte vägda. Det känns inte alls bra. Konstigt att inte flygbolagen sätter ner foten. Är vi verkligen så stressade att vi inte kan vänta några minuter vid bagagebandet? Säkerhet och hänsyn kommer först, tycker jag.
– Har du hämtat hyrbil på Kastrup? Det har inte jag så detta var första gången. Lite nervös var jag för att hitta rätt på- och avfart, jag kör ju dessutom inte bil så ofta nuförtiden. Jag fick nycklar och info, men tror du att jag hittade p-huset där bilen skulle stå? Nä, jag snurrade runt ett slag, gav upp och gick tillbaka till uthyraren. Jodå, deras vägbeskrivning stämde inte riktigt, därav att det blev lite oklart. Hittade bilen till slut, en så’n där nyare bil som tutar och piper väldigt irriterande och instrumentpanelen liknar mer än julgran än en instrumentpanel i en bil. Fast det passar ju bra denna tiden på året. Det var i alla fall väldigt enkelt att hitta rätt.
– När jag körde över bron mötte solen mig och jag såg Skånes kontur. Det var ett annat välkomnande än ifjol! Men det kändes inte som ”välkommen hem” utan som ”hjärtligt välkommen”. ”Hemma” är ju nu någon annanstans…

Utsikt mot Stenshuvud från hamnen i Baskemölla

dsc02383

Gammal fiskebod i Baskemölla

Solen tyckte att den gjort sitt i måndags så igår och idag har det varit grått, grått, grått. Och dagarna är så korta. Jag är inte klimatflykting, dvs det var inte anledningen till min flytt. Jag upptäckte redan på 90-talet när vi bodde i Genève att jag mådde bättre av ljus jämnare fördelat under året. På Kreta har det härliga ljuset året om verkligen blivit en ”flyttbonus”. Och längre dagar på vinterhalvåret.
Lyckligtvis har det kalla vädret som inledde november dragit vidare och vinden har tagit ledigt – riktigt behaglig temperatur så här långt!

Det finns en del saker som man reagerar lite lustigt på när man varit utomlands ett tag, i mitt fall är det 1 år sedan jag var i Sverige. Så mysigt (!) det är att gå runt i en livsmedelsbutik och veta vad varje sak är och det man inte vet tar det bara 5 sek att ta reda på vad det är. Och jag var på Systembolaget idag. Vilket utbud! Hittade favoritvinet, men behövde ändå lite hjälp av personalen och de var lika kunniga som vanligt.
Och jag har börjat äta den ena godsaken efter den andra. Började i måndagskväll med creme fraiche…se’n har det blivit Lindts choklad, svenska köttbullar, torsk, lussekatt… Inte tillsammans, alltså.

Imorgon reser jag vidare på Österlen, närmare bestämt till Kivik. Och i helgen drabbar jag Ystad!
Ha det gott!

Den här texten har legat här så länge så jag är övertygad om att du inte längre läser den eller kanske inte ens ser den! Du ska alltså komma och vandra på Kreta med mig! Och glöm inte att tipsa ALLA du känner!! Vandringssäsongen pågår fram till mitten av juni.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS.  Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt! 

Perfekt vandringsdag och för övrigt

På väg till bussen upptäckte jag att den sorgliga tiden är över. Varje höst i september – oktober tänker jag att vad är det för fel, alla tamarisker håller ju på att dö! De ser ut att vissna allihop. Så kommer jag på att det är ju nu de blommar och ”fröar”. De har mörkbeiga oansenliga fröer som sitter samlade längst ut på grenarna. Alla som varit i Grekland vet vad tamarisk är så för alla er andra är Bildresultat för tamarix treehär en bild. De växer vid kuster och ibland på stranden pga att de är bra på att klara av salt luft. Man kan tro att de är barrträd, men de är faktiskt lövträd.

Jag var alltså på väg till bussen för det var vandring! Nu startar jag inte så tidigt på morgonen eftersom vädret är svalare och soluppgången väldans tidig. En bussavgång 8:30 passade bra.

Det såg ut att kunna bli en fin dag med bra väder och det blev det. Sol från nästan klarblå himmel, lagom varmt med en lite kylig, smekande vind. Perfekt! Shorts och kortärmad t-shirt – det är annat än att vandra i Sverige vid denna tiden på året.

På vandringen högsta punkt tog jag fikapaus. Gott, starkt kaffe och svenska kanelgifflar med utsikt över Dikti-bergen, Mirabello-bukten och Thripti-bergen – ren njutning!

dsc02308Ner mellan bergen i ”gryta” med apelsinträd, olivträd och en massa vilda träd och buskar. Visst, småbuskar och mindre växter är fortfarande vissna och ledsna, men de som påstår att östra Kreta är ”kargt och ökenlikt” skulle jag gärna vilja veta var de varit.

Som vanligt flög tankar hit och dit. Ren och skär avkoppling. Funderade över en diskussion jag och min vandringskompis i Sverige hade för ett tag sedan. Vi funderade över varför vandring så ofta kombineras med annat som yoga, mindfulness och en massa andra aktiviteter. Mycket finns redan inbakat i vandringen och naturen – räcker inte det?! Gå ut, öppna upp dina sinnen, ta in, koppla av och njut. Krångligare än så är det inte och behöver inte heller vara.

Nästa fikapaus blev med utsikt över Ierapetra. Jag var inte ensam länge utan en flock fåglar kom. Jag tycker om att titta på de stora rovfåglarna när de segelflyger. Det är imponerande, tjusigt och vackert. De är oftast ensamma så den flock som kom var korpar. De skrattar så härligt, leker dsc02311och retas (eller kanske båda samtidigt). Snabba, skickliga flygare som älskar att dyka snabbt som tusan. Genast dyker en annan för att visa att den kan dyka snabbare eller djupare, vad vet jag. Har du sett en korp göra en roll? Det fick jag se idag. Ett 20-tal korpar bjöd på en riktig föreställning! Jag blir väldigt glad av korpar (även om de kanske skrattar åt mig), skrattet bubblar på insidan. Och ibland blir det gapskratt rakt ut.

Så kom jag in i by där jag tänkte köpa vatten på kafenion. Gubbarna tyckte att jag skulle sätta mig ner, de var väl uttråkade och ville kanske ha lite kvinnlig fägring. Jag tackade, men nej tack och fortsatte mot Ierapetra. Fågelkvitter nådde mig utanför byn och det slog mig att jag hört det tidigare under dagen också. Det är inte illa i november månad!

Strax utanför Ierapetra gick jag minsann fel! Ju fler växthus och småvägar det finns ju mer förvirrad kan jag bli. Och tar jag fel väg en gång så är jag förlorad för det finns liksom inget att orientera sig efter. Men näsan pekade på rätt håll så utan några omvägar kom jag fram. 6,5 timme ute i perfekt vandringsväder och vackert landskap – vad kan man mer begära av en bra dag?

För övrigt

Vintern passade på att sticka in en fot i måndags när vi hade oväder. Det blev genast kallare, speciellt inomhus. Så viss omorganisation i garderoben, el-filten i sängen och yllestrumpor inomhus. I onsdags hade jag långbyxor för första gången när jag skulle gå ut och äta. Och jag letade fram min fleece. Det är liksom två årstider nu – en dagtid och en övrig tid.

När jag kom ner till strandgatan höll jag på att svimma! Utanför piren låg en stor julgran med massor av ljus. Det var givetvis ingen julgran utan ett kryssningsfartyg. Inte ett av de allra största, men Ierapetra kändes plötsligen väldigt litet. Det visade sig att de sent på eftermiddagen tagit iland en person som blivit sjuk. Först blev det transport till vårt sjukhus och sedan vidare till Agios Nikolaos. När jag gick hem från tavernan var fartyget borta, det kändes nästan lite tomt.

Någon taverna har stängt för säsongen, några har stängt ett par veckor för storstädning, reparationer osv. Så det är lite mörka hål här och var. Inte många människor ute. Samtidigt är det inte dött och igenbommat som en del turistorter kan bli. Ierapetra är en fullt fungerande stad året runt. Det är en skön, avslappnad stämning som jag uppskattar väldigt mycket.

Foto är uppladdade till min flickr-sida. Nu lägger sig helgfriden över spiti mou (det betyder mitt hem…) och Ierapetra! Ha en skön helg!

dsc02342Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt!

Några nyheter och tankar kring olika typer

Så har vi nästan blåst bort, men landat igen. Det föll regn borta i väster, men vi fick inget här nere. Sommaren är borta, underbara hösten är här. Grekerna har plockat fram höstgarderoben med långbyxor och t o m jackor i några fall. Själv är jag nu i den tiden då det skriker turist om mig för jag går fortfarande i shorts och kortärmad tröja. Det är det där med olika referenser som gör att vi kommer i otakt två gånger om året – tidigt på våren och nu på hösten.

Imorgon blir det vandring, ska undersöka ett område som kanske kan producera en halvdagsvandring. Kommer rapport!

Lite nyheter

På nyhetsfronten är det inget världsomstörtande utan det vanliga som händer lite varstans på planeten. Några saker kan nämnas: det tyska bolag som ska sköta flygplatserna i Grekland har fått ta emot 50 000 ansökningar till 550 jobb. Och det fortsättar komma cirka 300 ansökningar per dag. Där kan man tala om tryck! Alla jobb kommer att gå till greker. En positiv nyhet för arbetslöshetsläget!
Baksidan av arbetslösheten är att folk fortsätter lämna Grekland för att söka jobb i andra länder. I veckan tänkte 10 st här på Kreta begå självmord då de pga av arbetslöshet inte kunde ge sina familjer mat. De stoppades och fick hjälp av en organisation.
En mor till två små barn, det ena tydligen en bebis, blev glad häromdagen när hon skrapade fram 144 000 euro. Stort grattis! ”Plötsligt händer det”!
Staden Ioannina på fastlandet har i dagarna hamnat i dubbelt strålkastarljus. Dels hade de jordbävning i lördags med kraftiga efterskalv natten till idag. Dels är det idag första rättegångsdagen för mordet i februari 2015 på en kretensisk kille på en ”mejeriskola” i sta’n. Han var från Armeni utanför Rethymnon här på Kreta där man nu uppkallat en gata efter honom.

Det finns typer. Och det finns andra typer.

Jag har tidigare nämnt att jag är medlem av några facebook-grupper där man inte får skriva något ”negativt” om greker eller Grekland. Många säger sig ”älska” Grekland, men vill väl inte att semesteridyllen med stränder, moussaka och Mythos (grekisk öl som numera ägs av Carlsberg) störs. Lite märklig inställning, tycker jag. Allt har två sidor, brukar jag säga. Den ena är inte mindre värd än den andra, men den bättre kan visa hur den sämre skulle kunna vara. Det finns alltid något att lära och försöka förstå.

Hur som helst, två omhuldade drag hos greker är att de är gästvänliga och barnkära. Inte minst grekerna själva för fram dessa drag, gärna i turistreklam o likn. Visst finns en speciell gästvänlighet och gästfrihet, men den är givetvis inte gränslös. Tänk bara på ”gästarbetare” som kan arbeta i flera år för låga löner och under dåliga förhållanden utan att få ordentliga tillstånd så att de kan bosätta sig och söka bättre jobb.

För några veckor sedan fick ett antal flyktingbarn på fastlandet möjlighet att börja gå i skolan. Det får man se som något positivt att ett land i ekonomisk kris försöker hjälpa de som är ännu svagare. Och barnen är svagast av alla, men de är framtiden. På några platser gick det inte så bra. Vid en skola möttes barnen av uppretade grekiska föräldrar som protesterade utanför skolan. De ropade och hade plakat. Vid en annan skola hade föräldrarna satt hänglås på grinden in till skolgården, men fick ta bort det på rektorns uppmaning.

Anledningen till motståndet sägs vara att de grekiska barnens föräldrar är rädda för att deras barn ska bli sjuka. Myndigheterna garanterar att flyktingbarnen är undersökta och vaccinerade, men det tror inte föräldrarna på. Att flyktingbarnen går i skolan efter det att de grekiska barnen avslutat sin skoldag och lämnat skolan hjälper inte heller.
Visst blir man lite trött!? Hur var det nu med gästvänlighet och barnkär?

Samtidigt kämpar frivilliga och organisationer på öarna med att på olika sätt lösa skolgång och aktiviteter för flyktingbarn. Många barn har inte heller gått i skolan före flykten och väntan på att förflyttas till fastlandet är just bara väntan och väntan. Ta tillvara barnen, ge dom hopp! Läs denna artikeln!

Till sist

För övrigt är jag lyckligt ovetande om det mesta som händer i världen just nu för jag har nämligen gripits av en bacill. Jag har börjat skriva på boken och det är något av det roligaste jag gjort. Än så länge i alla fall. Vi får väl se vartåt det bär!

Nu är det dags att packa ryggsäcken, skriva ut karta och lägga fram kläder inför morgondagen! Bussen går 06:40. Fast jag kanske inte kommer längre än till skrivbordet…kommer att se konstigt ut med ryggsäck och vandringskängor i skrivbordsstolen…nåja, då får jag väl ha picknick där.

Ha en skön kväll!

DSC01404Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt!

Ny guide och guldkant

Fukten borta, temperaturen sjunkit, det blåser ganska mycket. Vi får så mycket frisk luft nu att det nästan snurrar i skallen. Vi vill bara ha lite regn också, se’n är det perfekt! Den vandring som jag sköt upp från i förra veckan blir i slutet av denna veckan istället.

guide-peloponnesos-50-1I slutet av förra veckan blev jag intervjuad av Elwira och Elias. De har startat en ny guide på nätet som heter Guide till Peloponnesos. Hur de hittade mig är en lång historia om tillfälligheter och liten värld. Hur som helst, de bor just nu i Göteborg, men siktar på att flytta till Peloponnesos och bygga hus, minsann! Ska bli roligt att följa dom! Titta in på sidan, den är redan fullmatad med information och tips. Mig och Kreta hittar du under ”Vi tipsar”.

Helgen var lugn, söndagen var nästan lite väl lugn. Du vet hur det blir när boken inte är tillräckligt intressant och ingen film finns som är värd att se. Då börjar man ibland att surfa runt lite planlöst och jag hamnade på youtube.dia3
Och på nå’t underligt sätt på Bettans jubileumskonsert 2012 när hon regerat i 60 år. Den hölls utomhus framför Buckingham Palace och fullt med folk längs med The Mall.

Säga vad man vill, men 60 år bär respekt med sig. Och ett antal premiärministrar, världsledare, plikter, resor, familjekriser och annat.  När jag surfade runt lite lärde jag mig också en del. Visste du att prins Philip var både prins av Grekland och prins av Danmark? Och att han lämnade Grekland 18 månader gammal i en apelsinlåda? Eller att Bettan är ”statsöverhuvud för 16 självständiga stater och deras besittningar, Engelska kyrkans högsta beskyddare och Samväldets symboliska överhuvud”? Redan där känns det too much, men tanten ångar på. Hon är 1,63 m kort och i år fyllde hon 90 och Philip 95. Nästa år har de varit gifta i 70 år. Sjuttio år!!!

Det var många världsartister med på utomhuskonserten. En del av dom borde ha insett att rösten inte längre bär och stannat hemma. Det blir bara dåligt och patetiskt. Allra värst i mina ögon var Cliff Richard som försökte vara häftig (eller vad det nu skulle föreställa), Annie Lennox som någon satt vingar på (och resten av orkestern) så det påminde mest om ett barnkalas med hemmagjorda dräkter och Grace Jones som sjöng medan hon snurrade en hula hula ring. Ja, herre min je….

Jag funderade över vad Bettan satt och tänkte på. Alltså, var hon glad över tal och lyckönskningar? Uppskattade hon att så stora artister kom för att vara med på firandet? Eller funderade hon över när hon kunde lämna spaktaklet, gå en promenad med hundarna, dricka en varm kopp cocoa och krypa ner i sängen? Philip var inte där, kanske han var krasslig. Eller så ville han inte sitta på läktaren och vifta med en brittisk flagga som resten av kungafamiljen. Utom Bettan, förstås.

Så fantastiskt att få arrangerat en så’n
dia1konsert till sig. Jag firar inte min födelsedag, men säger inte nej om nå’n har funderingar åt detta hållet. Se bara till så att de kan hålla tonen och orkar med hela meningar. Och släng gärna in några komiker, helst brittiska. Givetvis samma avslutning som Bettan fick på sin konsert – ett hejdundrande fyrverkeri!

Under tiden jag njöt av bra musik gick funderingarna iväg åt kungahus. Och anor. Jag menar, visst är det lite kul att ”engelska” kungahuset är tyskt, danskt, engelskt och skotskt i en enda röra. Och det ”svenska” är franskt som sedan fått engelska, tyska och amerikanska inslag. Det är en riktig nöt att knäcka för UKIP och SD. Varifrån ska vi räkna och hur? Undrar den här skånskan som troligen har några danskar en bit bakåt och kanske t o m nå’n tysk. Hugaligen!

Jaha, och nu bor skånskan på Kreta och hur är det med det grekiska kungahuset?, Jo, när den moderna grekiska staten bildades 1832 så erbjöds en bayersk prins att bli kung, han hette prins Otto från huset Wittelsbach. Vem som erbjöd honom Grekland? Givetvis stormakterna Storbritannien, Frankrike och Tsarryssland i efterdyningarna av osmanska rikets fall. Se’n blir det rörigt. År 1924 avskaffas monarkin för att återinföras 1935 för att avskaffas 1974. Otto blev förresten avsatt och ersattes av en vald kung: prins William av Danmark blev Georg I.

Kungahus är väl inget intressant tycker du kanske. Men där tycker jag att du har fel. Genom att läsa om de olika figurerna har det i min hjärna också fastnat krig, fredsuppgörelser, diktaturer, folkvandringar, reformer, konst, kultur, politiker…. Man kan närma sig historia på många sätt. Det viktigaste är kanske att inte glömma bort den utan lära av den.

Och där fick jag till ett himla bra slut! Ha en skön kväll!

Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt!

 

Stunder

Idag kände jag inte för äventyr eller nya sträckor utan bara vandring med vila och flykt för tankar. Lite blåsig morgon, men jag chansade. Det är alltid bättre väder på sydkusten än på nordkusten på Kreta, bara så du vet. Och jag möttes av lätt regn när jag kom närmare Neapoli. Det blev uppehåll när jag steg ur bilen. Det måste vara resultatet av alla ljus jag tänder i kapell och kyrkor.

Naturen är så vacker för tillfället. Mitt i allt det vintergröna står lövträd i höstfärger. Ett ensamt gult lövträd ser ut som en fackla i allt det gröna. Och flockarna är fulla med killingar och lamm som tittar nyfiket och skuttar runt. Det är så tydligt att det finns olika sorters oliver för en del lundar är mogna, andra är grönare än grönt. Och tydligt att de olika sorterna ger olika skörd. Jag såg olivträd som dignade av oliver, det fanns knappt plats för några löv.

Svarta moln drog förbi och ersattes av mörka moln. Solen gjorde några försök att bryta igenom molntäcket, men fick ge upp. Några spontana, små utvikningar blev det, men allra mest bara att sätta det ena benet framför det andra och vila. Naturen är ett märkligt rum som inbjuder till vila och ger energi.

En sak som dök upp i hjärnvindlingarna var stunder. Du vet de där korta tillfällena då världen och tiden försvinner. Du är ensam med något som uppfyller dig totalt och ibland minns du, ibland inte. Jag vill dela några av mina stunder.

I torsdags gick jag in i stora kyrkan i centrum i Agios Nikolaos. Ikonmålningar på mörkblå bakgrund och tända oljelampor. Där var tyst och lugnt så jag satte mig ner en stund. Plötsligen hördes julmusik utifrån, tror att det var ”White Christmas”. Och hela julen fanns där, allt var närvarande. Mörkaste tiden på året, ljuset kommer, den religiösa innebörden och den världsliga delen. Ingenting annat trängde in, julen fanns runt omkring mig och sipprade in i kropp och knopp. En förtrollad stund.

När jag ska iväg tidigt på morgonen är gränderna tysta och stilla. Man kan nästan tro att något förfärligt hänt och att jag är den enda överlevande. Sta’n är bara min och jag hör alla de små ljuden som annars drunknar. En katt som hoppar upp på en mur, vinden som leker på ödetomten, havets avlägsna brus, ett enstaka hundskall. Det finns en väntan i luften, en väntan på alla de som snart dyker upp och ropar och kör vespa och tutar och….men i denna stunden är sta’n bara min.

På vandring kommer ibland rovfåglar seglande. Det är en ynnest att få stå stilla och bara följa deras seglats. De är så skickliga, imponerande och mäktiga. Det är så vackert. Varje luftlager blir nästan synligt. Märklig känsla av stillhet fast en av oss rör sig konstant. Allt är tyst, allt har stannat av, det är bara fågeln och jag. Till slut bär luften iväg med fågeln och när den försvinner bort är det svårt att låta bli att tyst viska ”Tack för den här stunden!”

Imorgon är det advent och Lucia och vilodag. Ha en riktigt skön söndag!

(foton från dagens vandring på min flickr!)