Finaste ”välkommen tillbaka” från Skåne

Intensivt så här på slutet med tömning av hus och annat. Två härliga vandringsdagar fick plats och de får bli det sista inlägget från Skåne denna gången.

Lördag 19 augusti

Jag kunde inte själv beskrivit Öresund bättre och vackrare!

Denna dagen var Öresund som en glittrande silverscarf, men vi börjar från början. Parkerade bilen på Knutpunkten i Helsingborg. 10 kr/tim ok, men texten stämde inte med maskinen utan den räknade 10 kr/halvtimme. Kände mig rånad när jag gick därifrån till bussen till Höganäs. Ungefär halvvägs under bussfärden öppnade sig himlen och det öste ner! Men så skulle det ju inte vara!

När jag steg av bussen i Höganäs kom det inte en droppe! Jag började vandra längs med Öresund och såg hur det klarnade upp över Danmark. Lite kyligt, men snart sken solen från en blå himmel med bara några få moln.

Tog en sväng upp om Vikens nya kyrkogård, men kapellet var låst. Letade efter en skulptur som de gömt någonstans. Återvände snabbt till Skåneleden.

Vid ett toabesök längs vägen upptäckte jag att jag började få ”havsfrisyren”. Åt havet till stod håret rakt upp och åt land låg det alldeles platt. Ser lite ut som den frisyr en del karlar har för att dölja sin flint, fast i mitt fall har den liksom ingen funktion att fylla. Det ser bara konstigt ut.

När jag insåg att jag funderade över vad lördag heter på franska förstod jag att jag var totalt avkopplad. Det är en så’n skön känsla!

Njöt av småhamnar, natur och, som vanligt, Landborgspromenaden. Alltid spännande utsikt längs med Öresund med Danmark i fjärran och olika skepp och båtar. Öresund visade sig från sin bästa sida idag. Härliga mustiga blå och gröna färger. Jag uppskattar att få vandra längs med havet, det fungerar inte på Kreta. Såg en del människor som lockats ut av det fina vädret.

Avslutade på Ebbas fik med bakad potatis. Kan rekommendera stället, retro och mysigt, men ta inte bakad potatis.

Torsdag 24 augusti

Till min vandringsvän! Hoppas det blir fler tillfällen nästa gång!

Senast jag körde till Malmö eller Lund slog det mig att jag inte vandrat ute vid Romeleåsen och Häckeberga på minst 4 år! Detta måste åtgärdas!

På grund av att en del måste fixas de här sista dagarna började jag vandra strax efter halv elva! Det är väldigt sent för mig och kändes lite märkligt, men hela dagen var min så det blev bra.

Jag valde ”Häckeberga runt” som jag bara vandrat moturs så varför inte testa medurs! Gick fel två gånger, men det berodde inte på markeringarna utan på att jag var så avkopplad i skallen och uppmärksam på naturen att jag missade markeringar. Det gjorde ingenting, bara att gå tillbaka.

Det var tyst och lugnt och stilla hela dagen. I naturreservaten fanns en del fallna träd med klart imponerande rotvältor. Lite vind på eftermiddagen, annars höll stillheten i sig. En riktig lisa för kropp och själ.

På en liten skogsväg med gräs i mitten började jag fundera, ungefär som jag gjorde på Trolsk vandring med snapphanarna. Jag var mellan rika Lundaslätten och tillika Söderslätt med sina gårdar, gods och slott. Vem gick på den lilla skogsvägen en gång i tiden? En trött mjölkerska? En ung ryktare? Hur hade de det i livet? Vad drömde de om?

Varierat på åsen med bokskog, tallskog, granskog, kalhyggen, nyplanteringar, sly och buskar, hagar. När jag vandrar i eller passerar fullvuxen skog som är så ren och tom känns det som om jag blir inbjuden till naturens finrum. Det är tjusigt!

Sturups flygplats har inflygning över en del av rundvandringen, men de har så lite trafik att det inte stör. Cykelleder har markerats och det tackar vi för. Cyklister ska väja för oss vandrare, men det fungerar inte. De sträckor där Skåneleden och cykellederna sammafaller var givetvis sönderkörda. Jag hoppade fram i gyttja och vatten. Irriterande. Marodörer!

Jag fick se rådjur (eller hjort – hann inte riktig se vad), trollsländor, får, kor, flugor, fjärilar och de förbannade svenska myggen. Ångrade lite att jag inte hade köpt något mer än bananer, men varför klaga när naturens skafferi bjuder på härliga björnbär!

Mot slutet kom några regndroppar, men det blev inte mer än så. Efter 2,5 mil/cirka 6,5 tim nådde jag nöjd och tillfreds bilen på parkeringen vid Genarps idrottsplats.

Avslut

Så är mina sommarveckor i Skåne slut, på söndag åker jag hem till Kreta. Jag tar med mig vandringarna i det vackra och sommargrönskande Skåne som ett minne jag kan leva länge på. Känns som om Skåne ville säga att ”det var roligt att du kunde komma och välkommen tillbaka”. Och jag kommer gärna!

Blomstrande våren avlöses av grönskande sommaren och sedan tar den magnifika, färgsprakande hösten vid. Hur kan du låta bli att njuta av det? Promenera, gå, vandra. Fika, ha picknick. Ge dig ut!

Mina ben är nu inställda på det skånska landskapet – blir ett uppvakande för dem när de ska vandra i de kretensiska bergen igen! Fast det dröjer lite, måste avvakta att temperaturen faller. Under tiden kan jag minnas mina 5 vandringsdagar i sommar….

Ha det gott!

Trots en strulande kamera blev det några foton på min flickr-sida!
Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

Annonser

Sverigerapport 3

Är på Sverigebesök så bloggandet är lite ryckigt. Hoppas du hänger med i alla fall!

Jag har fortsatt min turné i Skåne med att äta, njuta och träffa en massa härliga vänner och bekanta! Lund, Skanör, Gislövs läge, Malmö. Är så glad för att jag har hyrbil denna gången! Slipper stå och frysa, bestämmer själv mina tider, får mer tid till trevliga saker. Torsdag och fredag var vikt till vandring, men vädret i torsdags var alltför dåligt så det blev en go’ slappedag.

Igår styrde jag kosan mot Helsingborg. Solen försökte bryta igenom, det var som om den ville säga att ok, vi ska ge dig en fin dag! Det gick inte fort på E6, en stund stod det faktisk stilla och jag såg för mitt inre öga hur lite vandringstid försvann. Och på Knutpunkten i Helsingborg blev det lite väntan på bussen till Höganäs. Under väntan bearbetade jag chocken över att ha blivit rånad av en automat – det är dyrt att parkera på Knutpunkten. Bussen kom, den hackade konstigt hela vägen till Höganäs så jag började undra om makterna var emot mig. Kanske lika bra att åka tillbaka…

Dagens vandring var alltså den del av Skåneleden (och till vissa delar Kullaleden) som går från Höganäs till Helsingborg. Jag som numera vandrar i berg ville se havet och ha det relativt platt. En kall nordvästlig medvind och den lågtstående solen blev motsols. Havet såg nästan ut som tjära, det gick vita gäss och Danmark var en mörk skugga. En lite småkulen dag vid havet, men så vackert!

dsc02415

Mörk och lite råkall start, men dramatiskt vackert! Sedan försvann molen och solen strålade.

Jag mötte en del människor, de flesta pensionärer och hundägare. När jag passerade en man så blev han lite skrämd, gick väl i egna tankar. Roligt att folk är ute och jag som bara ser motorburna herdar tyckte folket var ett trevligt inslag. Denna sträckan går förbi tre byar och om man tycker det är störigt är det bara att vända på huvudet och titta ut över sundet. Jag tycker att det är skönast att vandra helt ute i naturen, men lite variation skadar inte. Mina tankar flög iväg till Kreta där jag ibland också passerar byar. Mycket är lika, mycket är olika.

dsc02424

Fåglarna guppade på de tjärliknande vågorna och det lät som om de skrattade…hade kanske en riktig heldag…

Plötsligen kände jag en doft som jag inte känt på ett par år: tånglukt! O, så gott! Dofter är viktiga, en riktig minnestrigger precis som foton och smaker och ljud. Detta var igenkännandets glädje, en fläkt från sommar, Skåne, baddagar, höstvandringar vid havet…..

Och som vanligt på vandring flög mina tankar hit och dit. Ibland flög de inte alls. Det är också skönt!

 

 

 

 

 

Pauserna blir korta vid denna årstiden, men de får inte tas bort. Viktigt att få i sig lite energi och vätska. Letade upp så vindskyddat som möjligt och med rätt kläder så fungerade det.

Så närmade jag mig Helsingborg och kom in på Landborgspromenaden. Jag vet inte riktigt vad Lamborgsbranten består av, dvs om det är en utskjutande del av en ås, men den ger landskapet en dramatisk touch. Nu när allt är avlövat syns landskapet så mycket tydligare. Vintergröna Kreta saknade jag, det är synd att vi inte har mer vintergröna växter här uppe. Det skulle ge landskapet lite liv istället för att allt ser så trist och dött ut.

dsc02431

Lustiga ”fjäderbollar” på buskar längs med Lamborgspromenaden.

Jag blev lite förvånad över att det var så mycket aktivitet runt omkring mig i Helsingborg! Dagisgrupper, skolklasser, några byggjobbare. Så kom jag på att det var ju inte söndag utan fredag. Det är väl det där felet vi alla gör när vi är på semester (och det är ju det jag är!). Vi rör ihop dagarna helt enkelt.

Så mycket mer än halvdagsvandring kan det inte bli vid denna tiden på året i och med de korta dagarna (och så längtade jag till Kreta igen…de långa, ljusa vinterdagarna…). Denna sträckan tar lite längre tid vid andra tidpunkter på året, men tempot är lite högre i kylan och pauserna korta.

En härlig dag vid vårt vackra Öresund! Sugen? Ta dig till Knutpunkten, bussen mot Höganäs, hoppa av i Domsten eller Viken eller Lerberget eller Höganäs – allt beror på hur långt du vill gå. En promenad, långpromenad eller vandring.

Nu laddar jag inför julbordet ikväll! Ha en skön helg!

PS. Landborgen är en del av Helsingborgsryggen som är en landhöjning som bildades när inlandsisen smälte. Mer info för den intresserade finns här!

ny-stl


Jul- och nyårserbjudande!

Boka före den 15 januari och få 25 % rabatt per person på vandringsvecka före 15 juni 2017.
Mer info på hemsidan inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Öresundsvandring med snurr

Idag fick det bära eller brista – det var dags för vandring! Väderprognosen sa skurar så regnjackan åkte fram. Något ihållande regn fanns inte i prognosen, då hade jag ställt in. Att vandra med blicken i marken i timmar ser jag ingen njutning i eller mening med.

Upp tidigt och iväg med buss och tåg och buss. Hoppade av i ett grått och nymornat (i alla fall när det gällde dagsljus) Höganäs. När jag kom ner till havet slog det mig att jag missat att kolla en sak i prognosen: vinden. Det blev en blåsig vandring, men vad gör det när den var torr.

Kurs och fart mot Helsingborg! Öresund bjöd på skummigt, tångigt, vågigt och fartfyllt vatten. Himlen bjöd på ständiga skiftningar från totalt jämntjockt och gråsvart till några korta tillfällen då blåa flikar av himlen tittade fram tillsammans med solen. Den ena stunden var inte den andra lik. Underhållande, ständigt skiftande skådespel.

Och tankarna flög runt: varför tycker jag om lukten av tång? Samma sak när jag går i skog efter regn på hösten och det luktar lite förmultning.
Jag saknar ljuset i söder. Att vara hänvisad till att ”mysa” i flera dagar blir bara tråkigt. Och att färdas i mörker dessa korta dagar….nja, inte riktigt min grej.
Skönt att få massor av luft och syre till både kropp och själ. Skulle inte klara av träningsformen ”Indoor walking” – varför vara inomhus mer än nödvändigt? Vi behöver ut och få luft!
Ovanligt mycket människor i rörelse, kanske de också är trötta på att vara inomhus. Undrar vad de gör? Kanske jobbar skift eller på schema, kanske är arbetslösa.
Varför hälsar män oftare än kvinnor? Jag har inte gjort nå’n vetenskaplig undersökning, bara en reflektion.
Om man vandrar längs med kusten en blåsig dag och vill vara snygg ska man ha nå’t på huv’et. Min frisyr var väldigt…ovanlig efter ett tag. Håret på min högra sida stod rätt upp eller låg snyggt ”fönat” åt vänster.
Några textflagor till min nya hemsida for förbi, det snurrar hela tiden. Ska samla ihop det i helgen.
Nya vandringsbyxorna och nya knästöden fungerade jättebra.

När jag kommit upp från havet studerade jag en informationstavla över Sofieroskogen och Pålsjö skog. Har funderat tidigare på att ta en runda in i skogen, skulle göra vandringen mer varierad och det gillar jag. Lite osäker, borde kanske ha kollat detta lite närmare innan. Tog ett foto med mobilen och vandrade vidare. Vid Pålsjö slott bestämde jag mig: jag tar gul/grön/röd slinga och se’n röd slinga tillbaka till Landborgspromenaden. Som ett litet studiebesök, har ju vandrat ganska långt redan.

Så fin Pålsjö skog är och så tydliga markeringar! Gick och funderade på hur fint Helsingborg ligger. Jag avundas dom inte havet, men det kuperade landskapet, beror väl på att jag är född på slätten. Så jag var väldigt nöjd och positiv till sinnet när jag bytte till röd slinga.
Föreställ dig nu en bild som går i sönder och ljudet av en grammofonnål som raspar en LP-skiva – det fanns inga markeringar! Hittade en informationstavla och studerade slingorna lite närmare. Hur kan man göra nå’t så urbota dumt? Man måste gå på rätt håll! Alltså fick jag vända mig om titt som tätt för att kolla så jag var på röda slingan. Här försvann lite av min välvilja gentemot Helsingborg! Inga egna initiativ, kreativitet eller omväxling här inte! Och vad tycker Helsingborgarna? Följer dom snällt bara en färg och på ”rätt” håll?  Mycket märkligt.

Tillbaka till Landborgspromenaden som jag tycker så mycket om. Nu när inte allt är utslaget ser man hur brant det är. Här och där hittar man små informationstavlor om diktare, hus osv – trevligt! Vid Kärnan blåste det halv storm, blev inget utsiktsnjutande. Ner till Knutpunkten, bakad potatis och kaffe innan det var dags att resa tillbaka.

Gott att vandra nå’t som skiljer sig så från bergen på Kreta. Aldrig fel med variation!
Foto kommer senare i veckan, nu ska jag packa övernattningsväskan för nya äventyr imorgon.

Dagens vandring: Höganäs-Helsingborg (inte via Sofiero)
(alternativ sträckning: Höganäs-Sofiero-Helsingborg)

Tips

– kontrollera ledstatus på Skåneleden http://www.skaneleden.se innan du ger dig iväg.

– lätt att vandra och variera längs kusten så länge du har lite koll på markeringar och havet på rätt sida.

– man följer Skåneleden, men samtidigt också Kullaleden (röd markering).

– vid Kulla Gunnarstorp kan du göra en liten avstickare upp för backen för att se hela fastigheten. Ligger väldigt vackert!

– Skåneleden delar sig efter Domsten så du kan välja att gå branten upp och förbi Sofiero eller följa kusten.

– vid Sofiero går Skåneleden in på Landborgspromenaden och det blir kuperat.

– gör en liten avstickare genom den täta trädgången och ta en titt på Pålsjö slott.

– från slutet vid Kärnan kan du ramla ner till tåget eftersom stationen ligger runt hörnet.

– vid vandring på hösten så tänk dels på de korta dagarna, dels på att det är vått (och därmed halt!) i markerna. Tänk också på att inte vara stilla för länge vid fika, bussväntande o likn – risk att börja frysa och bli nerkyld!

Vårsolsvandring

Oj, vilken underbar vårvandring igår! Ett soldränkt Öresund tog emot med blå himmel och hav och nästan vindstilla. Ur ett dis som låg precis över havsytan borta vid Danmark såg det ut som om Helsingörs slott nyligen rest sig ur havet. Det var magiskt.

Det nakna landskapet kan förvirra, emellanåt känner jag nästan inte igen mig. Landskap och byggnader blir så tydliga. På ett sätt kan man säga att det blir mer varierat än när allt grönskar, mer att titta på och upptäcka, men allt har sin tjusning. Jag slås framför allt av hur brant det egentligen är på Landborgspromenaden i Helsingborg!

Det är märkligt hur benägenheten att hälsa på mötande avtar ju närmare man kommer stadsbebyggelse. Det verkar inte vara en generationsfråga utan handlar om något annat, vad vet jag inte. En sak har jag noterat (ingen vetenskaplig undersökning, bara en reflektion): när jag möter och hälsar på par och inte båda hälsar tillbaka så är det nästan alltid han som hälsar men inte hon. Är vi kvinnor lite snipigare, nonchalanta? Eller bara oartiga? Eller, lustiga tanke, känner vi igen en singel och markerar ”hands off”? Man är inte direkt på jaktstigen när man är på vandringsstigen…

Ganska många människor utlockade av vårsolen. Det är mest pensionärer och hundägare, men också några i arbetsför ålder. Då börjar fantasin flöda: är de arbetslösa som jag? Jobbar de enligt schema, dvs kvällar och helger och därför lediga? Kanske de har varit sjuka och håller på att komma tillbaka? Så lite vi vet om varandra, vi är alla små livsöden som snurrar runt.

Låter tankarna flyga vart de vill, kommer så klart upp lite om den förestående flytten. Jag har flyttat så där en 12-13 gånger så det bör flyta bra. Det är alltid en massa småsaker och som ensamstående finns en rädsla att glömma något viktigt. Denna flytten är dessutom lite annorlunda än de övriga. Så dyker det upp knoppar på buskarna och flyttfunderingar skjuts till morgondagen.

På Landborgspromenaden sitter folk på bänkar och njuter av solen. Då dyker en historia upp, något som några vänner berättade för ganska många år sedan. En bekant till dom kom till Sverige från Indien eller Pakistan. Han berättade att han blivit så lycklig när han kom till, det för honom, okända landet Sverige. Det var ett land med djupt andliga, kanske religiösa människor som så snart de stannade upp vände ansiktet uppåt och försjönk i bön eller meditation. Du har gissat det, va? Just det, han anlände på våren!

Vid Kärnan i Helsingborg är vandringen slut, men klockan är bara 2 på eftermiddagen, det går ju inte. Här måste fikas en stund i solen innan det är dags att åka söderöver!

Dagens vandring: Höganäs-Sofiero-Helsingborg
(alternativ sträckning: Höganäs-Helsingborg (inte via Sofiero)
Dagens foto: flickr.com
Tidigare blogginlägg om samma vandringssträcka: Öresund och indianer

Tips

– lätt att vandra och variera längs kusten så länge du har lite koll på markeringar och havet på rätt sida.

– man följer Skåneleden, men samtidigt också Kullaleden (röd markering).

– vid Kulla Gunnarstorp kan du göra en liten avstickare upp för backen för att se hela fastigheten. Ligger väldigt vackert!

– Skåneleden delar sig efter Domsten så du kan välja att gå branten upp och förbi Sofiero eller följa kusten.

– vid Sofiero går Skåneleden in på Landborgspromenaden och det blir kuperat.

– gör en liten avstickare genom den täta trädgången och ta en titt på Pålsjö slott.

– från slutet vid Kärnan kan du ramla ner till tåget eftersom stationen ligger runt hörnet.

Kulturnatt och lite mer Öresund

21-22 september 2013
Oj, så tröttigt det var på kvällen, kom iväg lite sent så det blev ingen lång kulturnatt för mig. Lite konst, musik och en stilla stund i Domkyrkan. Fint väder så det var gott om folk i alla möjliga åldrar som strosade på sta’n mitt i natten – härligt!

Idag vandring igen längs Öresund med hopp om indiansommar, men ett grått Ramlösa gav inget större hopp. Kom ner till havet och Danmark gick inte att urskilja. Men det är skönt med så’nt väder också.

Funderade på hur väder ändrar landskapet. Glittrigt hav med solig blå himmel, grönska och små blomhuvuden som tittar fram, vita segel som avtecknar sig mot Ven. Eller böjda träd i blåsten, dimma över havet, regntunga moln, jorden trött och tung, stora skepp som kan bara kan skönjas. Samma plats men helt olika sceneri och det förändrar samma landskap så det blir två. Inte nödvändigtvis sämre eller bättre utan bara olika. Och allt har sin tjusning.

Kom att tänka på en bit av en dikt som jag läste på en infotavla i Hlesingborg igår:

Vandra med mig ut på landborgen!
Stanna där sikten är fri! Se mot Danmark
en blickstilla sommardag. Det smala vattnet
ligger mellan två länder likt en sidenscarf
som en ung flicka tappat.
(Bo Ivar Nilsson)

På tal om natur så tror jag att jag såg en blommande rhododendron – kan det stämma? De blommar väl på våren!

Pauserna blir korta i det fuktiga, lite råkalla vädret, gott med varmt kaffe. Inte många ute, men det är det sällan på söndagar. Förhoppningsvis njuter folk av långfrukost innan det är dags att hämta lite luft.

När man hela tiden har havet på ena sidan, i detta fallet den högra, och därifrån kommer den fuktiga vinden så skapas till slut en väldigt märklig frisyr. På läsidan ligger håret som det gjorde på morgonen medan det på andra sidan står rakt upp och ut på samma gång. Det blir en något splittrad helhet om man säger så. Det kan avläsas i mötandes ansikte och i blickarna på Landskrona station.

Nya skorna fungerade bra, inget störtregn någon av dagarna, buss och tåg fungerat trots Skånetrafikens it-problem, mycket avkoppling och huvudrens. En härlig vandringshelg! Fast jag undrar fortfarande var indianerna stack iväg med sin sommar…..

Dagens vandring: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2326123

Tips

– Skåneledens etapp går mellan Helsingborg och Landskrona. Vill du slippa städerna så vandra mellan Ramlösa och Borstahusen.

– varierad natur med kustvandring, Hilleshögs dalar och Glumslövs backar. Mysiga små byar perfekt för fika, där finns oftast också toaletter.

– i Ålabodarna kan en avstickare göras uppför backen till Örenäs slott, fin fikastund med utsikt mot Ven och Danmark.

– Skåneleden följer Industrigatan från Helsingborg till Råå, men man kan leta sig ner till havet så snart som möjligt när industrierna börjar ta slut om man blir trött på att vandra på väg.

Öresund och indianer

21 september 2013
Indiansommar…visst låter det ljuvligt? Så varför inte vandra kustnära innan höststormarna kommer!

Började med försovning pga felställd klocka. 35 min var plötsligen 20 min. Då är jag glad över att jag är så otroligt organiserad! Det pratas ibland om ”målbild”, men jag tror att jag missuppfattat något för den ska väl vara positiv? Jag kör med det omvända, dvs bakänden på ett tåg som lämnar Lunds station – NEJ! Så 07:05 stod jag på perrongen, precis som planerat.

Steg av bussen i utkanten av Höganäs som var kallt, blåsigt och hukande under regntunga moln. Var tog indianerna vägen med sin sommar?

Lite solsken tittade fram så det blev kaffe på hamnpiren i Domsten eller Hittarp, jag minns faktiskt inte exakt. Just då finns bara det jag ser, hör och känner. Världen utanför är ointressant, tiden är nu och här, finns inget annat att fundera över än det som händer runt omkring. Det är en så skön känsla! Ser en segelbåt gå ut och tänker, som så många gånger förr, på att jag inte förstår tjusningen med båtar och sjöliv. Kanske det beror på att vatten och jag fick den sämsta av starter – jag var rädd för vatten som barn. Första året i simskolan satt jag uppe i en skogsbacke och åt min matsäck och drack saft. Och inte en enda gång sladdrade min kompis – det kallar jag lojalitet! Men jag lärde mig simma så småningom och jag tycker om sjömän.

Funderar en stund över färgen på himlen och havet. Det sägs ju att havet får sin färg av himlen eftersom ljuset bryts i vattnet…ja, hur det nu hänger ihop. Hur kan då en blekblå himmel ge mörkblått hav? Hm…?!

När jag närmar mig Pålsjö är det dags att sätta på vänster knästöd för nu är det slut på kustvandrandet, nu välkomnar Helsingborg med sitt vackra, kuperade läge. Skönt med lite variation!

Når Kärnan, en kopp kaffe medan jag njuter av utsikten. Undrar var indianerna blev av….kanske kommer fram imorgon!

Vandrar hemåt genom ett Lund där Kulturnatten redan börjat. Vet du att Lund är Sveriges mest kulturaktiva stad? Nu vet du!
Foto får jag ordna en annan dag, nu måste jag studera programmet för kvällen!

Dagens vandring: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2323867

Tips

– lätt att vandra och variera längs kusten så länge du har lite koll på markeringar och havet på rätt sida.

– man följer Skåneleden, men samtidigt också Kullaleden (röd markering).

– vid Kulla Gunnarstorp kan du göra en liten avstickare upp för backen för att se hela fastigheten. Ligger väldigt vackert!

– Skåneleden delar sig efter Domsten så du kan välja att gå branten upp och förbi Sofiero eller följa kusten.

– vid Sofiero går Skåneleden in på Landborgspromenaden och det blir kuperat.

– gör en liten avstickare genom den täta trädgången och ta en titt på Pålsjö slott.

– från slutet vid Kärnan kan du ramla ner till tåget eftersom stationen ligger runt hörnet.