Stilla söndag

Det blev en lång resdag i fredags med lite förseningar här och där, men det är så’nt man får räkna med. Gick hemifrån vid 6-tiden, så var det buss-flyg-flyg-tåg-tåg-bil och vid 20-tiden (21-tiden ”min tid”) var jag på plats på Österlen. Det blir dock tydligt hur trist det är att resa ensam när det uppstår dödtid på flygplatser och stationer.
Igår var det överraskningsbesök hos modern på äldreboendet och midsommarmat hos syster. Imorgon är det dags för 89-årskalas så idag söndag går allt på lågvarv med god bok.
Och nej, jag klagar inte över vädret. Jag inser att det var trist midsommarväder, men mitt alternativ till blåsten, molnigheten och regnskurarna är upp emot 40 grader. Valet är enkelt!

Nu kanske du tror att jag ska trötta ut dig med att jag längtar hem och saknar Kreta, men det ska jag inte. Ibland ger jag boktips och jag tänkte att några tips kan väl passa bra så här i sommar- och semestertider. Ett boktips kommer sist, först ska vi titta på TV!

Jag hoppas att du följt serien Line of Duty (säsong 4). Avsnitten har försvunnit från svtplay så det är försent, men de kommer kanske i repris (finns kvar på bbc). Jag såg den på engelsk tv-kanal och den är så skickligt gjord! Efter två avsnitt visste jag precis hur det hängde ihop, nu skulle det bli spännande att se om internutredarna skulle förstå och avslöja. Efter avsnitt tre visste jag inte ett dugg. Allt hade mycket smart vänts upp och ner.
Kommer den i repris så se den!

På engelsk kanal har jag sett nyinspelade Cardinal som jag hoppas kommer att visas i Sverige. Det är en kanadensisk produktion med hög kvalité rakt igenom foto, dialog, skådespelare osv. Så bra att den grep mig direkt och det var inte förrän i slutet av första avsnittet som det gick upp för mig att den bygger på en bok som jag läst! Fruset offer av Giles Blunt. Han har skrivet två böcker till om polisen Cardinal och de ska också filmas.
Det enda man kan invända är att en viktig sidohandling som rör Cardinal hade ändrats och getts en annan upplösning. Det håller och är inte otroligt, men jag föredrar lösningen i boken.
Håll utkik och njut av den när den kommer!

En repris värd att se för spänning, skådespeleri, foto, miljöer, intrig är The Night manager som i sommar sänds i repris på tv4play. Alla åtta avsnitten ligger där så om det regnar på dig någon dag är den perfekt för du komer att glömma regnet. Garanterat!

I förra veckan behövde jag ett gott skratt och såg Ägd på svtplay med Schyffert och LIndström. Den ligger kvar 3-4 veckor till. Så fantastiskt bra! Efteråt slog det mig att de var nästan uppe i samma liga som mina favoriter Hasse&Tage: vasst, värme, avskalat, humor, självironi, orädd. Och träffsäker spegling och avklädning av vår samtid. Så där så att man upptäcker att man skrattar åt sig själv, nickar instämmande och känner igen sig.
Jag uppskattar också förmågan att vara rolig utan att uppehålla sig under bältet, inte ens med grova skämt – detta som är alltför vanligt förekommande bland svenska komiker och så otroligt tröttande och fattigt.
Se den!

Så kommer vi till boktipset: Selfies av Jussi Adler-Olsen. Som vanligt bjuder han på skicklig intrig, mycket spänning och massor av humor. Här dyker förresten också samtiden upp, men lösningen är kanske inte den bästa även om man får förstå den stackars utbrända människan…
Varning! Se till så att du har gott om tid för den går inte att släppa när du väl börjat!

Ha en skön söndagskväll!


Vandra med mig på Kreta – e
rbjudande på hemsidan http://inspirewiz.com!!
Välkommen!

 

Annonser

Resa och väder

Att resa är tilltalande som idé. Vidga sina vyer och nya upplevelser. Flygplatser kokar av liv. Människor som är på väg till incheckning, säkerhetskontroll och gate. Det ligger massor av förväntan och glädje i luften. Men….så kommer vi till själva resandet som jag tycker är väldans trist. Mycket väntan, många transporter hit och dit. Man knös ihop med en massa människor varav en del inte är till sin fördel i grupp (milt uttryckt). Idag ska jag resa med buss + flyg + flyg + tåg + tåg + hyrbil. Det blir en lång dag eftersom det är väntan mellan varje. Just nu sitter jag på Iraklions flygplats, kom hit med buss vid 9-tiden och flyget går 11. Vi är bara några stycken än så länge så det är lugnt och stilla. Ganska skönt fakstiskt, jag är inte så förtjust i flygplatser vilket kanske beror på att jag inte gillar att gå i butiker.

Jag tänkte ta en liten stund och prata väder. I sociala media har det valsat runt en del snöfoton från Grekland – både fastlandet och öarna. Jag blir väldigt förvånad över en del kommentarer som t ex ”Va? Snö på Kreta?”. Några undrar om det inte är förfärligt kallt inomhus. Jag bloggar då och då om att jag kämpar med den råkalla kylan inomhus, men det är trots allt ett mindre problem som går att åtgärda. Låt oss titta på det här med snö i ett lite större perspektiv!

Först och främst: stora delar av Grekland, däribland Kreta, har snö varje vinter. På Kreta ligger det vanligen på de högre bergstopparna. Det blir ovanligt när snögränsen kryper ner längs sluttningarna och när det snöar vid kusten. Ju längre ner det snöar desto kallare är det även vid kusten och nere i Ierapetra (varmaste området i Grekland när det gäller medeltemperatur). Det är det som hänt denna vinter. Och det får väldiga konsekvenser.

neakriti-news-image9jan

Satellitbild som visar snöläget på Kreta 9 jan. Redan dagen efter såg det annorlunda ut längs kusterna. Foto hämtat från neakriti.gr

Temperaturväxlingarna är snabba och solen stark så snö töar fort bort. När det kommer stora mängder blir det ett problem eftersom mycket smältvatten får en stor kraft. Grusvägar uppe i bergen förstörs eller spolas bort vilket betyder att det kan vara svårt att nå djur och odlingar. Vägar kan undermineras och alltså vara farliga att köra på, det bildas hål i asfalt osv. Vattentung jord i terassodlingar kan trycka på så att terass rasar vilket kan skada vinplantor och olivträd. Skadorna efter en vinter kan vara omfattande.

Klippblock och stenar undermineras av vatten. De kan rasa direkt eller ligga kvar för att rasa när jorden torkar. Våren 2015 hade vi nere på sydkusten en sådan klättringsolycka. Två klättrare dog då ett klippblock rasade och det var i maj. Det gäller att vara försiktig, framför allt i raviner.

När mycket snö smälter och det samtidigt regnar kan det uppstå problem för lantbruk. För två år sedan kom man igång sent med vårbruket på Lassithi-platån eftersom hela platån var som en insjö! Det såg väldigt, väldigt märkligt ut.

Frågan är om man kan få ett sämre olivår än det senaste. Väldigt torr vinter och vår, sedan blev det för varmt och torr höst på det. Oliver tycker inte om att frysa, därför odlas de inte hur högt upp som helst. Snömängderna som kommit denna vintern har ställt till det genom att tynga ner grenarna så de bryts av. Inte så vanligt där olivträden tuktas regelbundet eftersom de träden är lägre och mindre.

Hus och byggnader tar givetvis också skada av vatten, men det mest tragiska är eldning. Det eldas med olika bränsle som gas, ved, kol. Förutom brandfara och risk för gasexplosioner finns en annan fara. Vissa bränslen alstrar giftiga gaser och de små gamla husen blir rena dödsfällorna. De är inte bara dåligt isolerade utan saknar ventilation. Risken blir större ju kallare det är eftersom man då eldar mer. Varje år är det några gamla människor (det är främst de som bor i de här husen) som helt enkelt somnar in under natten.

En rent praktisk sak är att ta sig fram. Det kan tyckas lite överdrivet (i alla fall om man varit med om snöstorm i Skåne…) att stänga vägar, gå ut med uppmaningar att folk inte ska ge sig ut på vägarna i onödan osv, men tänk på att bilarna här nere är sommarutrustade och vägarna väldigt snirkliga. Det behövs inte mycket för att en olycka ska hända.

Detta handlar om Kreta, jag har inte nämnt t ex norra Grekland där man haft temperaturer på -19. Eller de stackars flyktingar som satt i tält och andra bristfälliga boenden när kyla och snö slog till (de flesta flyttades till andra boenden). Eller små öar där det kom ovanligt mycket snö och inte fanns någon plog el likn.

Ja, det var några delar av en helhetsbild. Det Grekland som många har på näthinnan som ”solsemesteridyll” har flera ansikten och vintern är det som skiljer sig mest från vykorten. Grekerna tar barnen med sig för utflykter till snön så folk kör från Ierapetra till närmaste snö, oftast Selakano. Den här bilden dök upp på facebook, jag vet inte var den är tagen men visst är den läcker? Grekland i ett nötskal – sommar och vinter!

9-jan-2017

Nu är det snart dags att gå till gate! Ha det gott!

fyrverkeri-1
Förlängt nyårserbjudande!
Boka före den 31 januari och få 25 % rabatt per person på vandringsvecka före 15 juni 2017.
Mer info på hemsidan inspirewiz.com
Välkommen!

På resande fot, del 2

Att dö är att resa en smula skrev Stig Dagerman. Jag tycker vi vänder på det: att resa är att dö en smula. Visst, att resa är löften om nya intryck och upplevelser, ledighet, avbrott i vardagen, ge en känsla av frihet, kanske t o m äventyr. Men det finns också en baksida: alla dessa människor som man föses ihop med och måste stå ut med. Det går liksom inte att komma undan. En del av ens kärlek till medmänniskorna dör en smula.

Varför finns det alltid någon som sitter och skriker i sin mobil som om de var alldeles ensamma och personen i andra änden stendöv? Eller de som absolut ska ringa fast alla vet att förbindelsen bryts ofta på tåg och så sitter de där och hojtar ”Hallå?”. Nästa gång ska jag försöka mobilisera resten av vagnen till att svara ”Ja, vi är kvar!”.

Jag har full förståelse för att misstag och felbokningar leder till irritation och ilska, men snälla, kolla upp noga innan du sätter igång och spelar ut hela registret. Det må vara tacksamt med publik att brösta sig inför, men jag lovar att fallet blir så mycket större. Som mannen som gjorde klart för hela vagnen att Tågab är ett jävla bolag som han var så satans trött på för dom lyckas minsann ALDRIG göra nå’t rätt tills han fick hjälp att läsa sin biljett….jodå, han satt i fel vagn och på fel plats. Och vi var några stycken som log.

Så skönt det är när passagerare som kläcker ur sig den ena pinsamheten eller dumheten efter den andra sitter strax bakom en själv så slipper man försöka hålla ihop ansiktet. Jag är ofta frestad att vända mig om och säga att ”den där Nisse som ni pratar om är min bror”. Det är märkligt hur namn och omdömen och information om privata förhållanden osv flyger ut ur en del människor. Tänk lite grann, du vet inte vem som sitter runt omkring dig!

Ibland känner jag att det borde finnas olika sorters sittplatser. Jag är 179 cm lång och har långa ben så att tappa något på golvet är en mardröm. Jag måste vika ihop mig trefalt, luta mig neråt och framåt utan att slå huv’et i bordet eller stolsryggen framför och…ja, vi kan stoppa där, det är ingen vacker eller graciös syn. Skulle tro att det är i ungefär samma liga som Mr Bean. Det är inte roligt att förödmjukas och vara till allmänt åtlöje så mer plats för oss som är långa och dessutom börjar bli stela.

Många hittar bara fel på kollektivtrafiken så här kommer lite motvikt: under mina resdagar förra veckan (6 enskilda resor) med olika bolag hade vi inte en enda försening eller annat strul. Internetbiljetterna landade smidigt i mailboxen och fungerade jättebra (bokade allt via SJ trots att det var 3 andra bolag som utförde resorna). Trevlig och hjälpsam personal. Ja, jag vet inte vad man mer kan begära…några passagerarbyten kanske…

På resande fot, del 1

Jag har varit på resande fot några dagar för att hälsa på vänner i Karlstad och Alingsås. En så’n där stannar-flera-dagar-måste-nerbäddas-besökare, ni vet. Det finns ett talesätt: ”På tredje dagen luktar både fisk och gäster” så jag stannar aldrig längre än så. Kan vara bra att veta.

Hur som helst, resa ger utrymme för observationer och funderingar. Här några kortisar:

Berusad man på station pratar med några ungdomar:
– Var kommer ni ifrån?
– Stockholm.
– Nej, jag menar var kommer ni ifrån?
– ??
– Egentligen!
– Ah, Libanon.
Jag funderade på att sticka fram näsan och säga: jag kommer från Skåne.

Öresundståg från Göteborg gör att jag känner mig hemma redan innan tåget startat. Fast visst är det lite märkligt samtidigt. Jag menar, Öresund+Göteborg = fel. Kanske dags att ändra namn?
Och visste du att Öresundstrafiken har en egen tid eller kan det vara dansk tid, månne? De har skruvat fram klockan 2 timmar istället för 1 timme. Undrar om det bara gäller den digitala klockan på tågen eller om hela tidtabellen är skruvad?

Kan nå’n förklara för mig varför så många människor trycker desperat på dörrknapparna på tågen så snart de stannat? Skulle gissa att tidsvinsten är 1-2 sekunder eftersom trappsteget måste gå ut hela vägen innan dörren öppnas. Hur stressade kan folk bli? Hur mycket tid kan man jaga och för vad?

Västtrafik är ett roligt bolag! Eller vad sägs om:
Glöm inte att dra […]-kortet före och efter resa. Om ni har problem med kortet får ni själva leta upp tågvärden i framdelen av tåget.
Hepp! Nå’n borde reda ut begreppet s-e-r-v-i-c-e för dom.

Varför hamnar jag alltid innanför någon som somnar vilket gör att väluppfostrade, hänsynsfulla lilla jag knappt vågar andas eller röra mig och känner mig bufflig och stökig när jag måste väcka personen för att kunna stiga av på rätt station?

Och varför inträder akut hunger med smygande svältdödskänsla i en ganska välgödd västerländsk kropp när den hör ”Tyvärr, vi har ingen serveringsvagn idag!”?

Ett gott råd: titta inte på QI i folksamlingar! De blir skrämda till hjärtinfarkt när du plötsligen skrattar högt. Dessutom tycks det vara nå’t opassande och störande med glada människor.

 

Om taggning

Jag kom allra först i kontakt med att tagga när jag för några år sedan började lägga upp foto på flickr.com och det var inte kärlek från första stund. Ska de beskriva det jag fotograferat eller skrivet? Ska jag försöka lista ut vad folk använder för sökord? Vem vill jag ska få sökträff? Jag erkänner – mina taggningar håller inte hög klass.

Jag är heller inte bra på sökoptimering och annat obegripligt som jag snart måste ta tid och lära mig. När någon förirrar sig in och tittar på mina foto blir jag glad, ännu gladare om någon klickar ”favorit” eller skriver en kommentar och likadant är det här på bloggen. Det blir liksom lite roligare och intressantare med lite utbyte.

Ibland händer märkliga och konstiga saker i cyber space. Jag la upp foto den 2 mars där 1 foto idag nått över 100 visningar. Mycket ovanligt på mina foto så när den första glädjen lagt sig inställer sig frågan varför? Visserligen ett snyggt komponerat foto, men en vindflöjel?? Hur intressant är en så’n???

Då slår det mig – hur har jag taggat? Kan det vara så att…..In i statistiken och titta lite djupare och bland redovisningen över sökkällor hittar jag
Searched for: cock
med samma antal som visningar av fotot.

Jaha, ja, ja.